Om upphandling och arbete i EU-rätt och svensk rätt Det finns möjligheter... Om upphandling och arbete i EU-rätt och svensk rätt Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Två skilda synsätt Enbart priset och kontraktsföremålets kvalitet i snäv mening ska vägas in. Andra faktorer är ”upphandlingsfrämmande”. Även andra samhälleliga intressen kan och bör tas tillvara i samband med upphandlingen. Exempel: att främja jämställdhet mellan könen och god arbetsmiljö eller att inte undergräva kollektivavtalssystemet. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Konsekvenser av synsätten Alla överens om att leverantörerna ska följa gällande arbetsrättsliga regler. Med det första synsättet räcker det att leverantörerna respekterar lagens minimikrav. Med det andra synsättet uppmuntras leverantörerna att göra mer. Skilda uppfattningar om vilka medel beställaren får använda för att försäkra sig om att leverantörerna är laglydiga. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

EU:s upphandlingsdirektiv Präglas av det första synsättet. Skrivningar om sociala hänsyn hänvisades till direktivens ingresser. Att det inte står att något är tillåtet behöver inte betyda att det är förbjudet. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

EU:s upphandlingsdirektiv Syfte: förbättra den inre marknadens funktion och undanröja risken för diskriminering av utländska företag. Rör enbart upphandlingar som har betydelse för den inre marknaden. Reglerar inte vad som ska köpas utan enbart proceduren. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

EU:s upphandlingsdirektiv Ska förhindra ovidkommande hänsyn vid urvalet av leverantör. Detaljregler förvilka typer av villkor som får ställas i olika skeden av proceduren. Viktigt att hålla isär de olika skedena. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Upphandlingar som inte omfattas av direktiven Om upphandlingen har gränsöverskridande intresse måste principerna om icke-diskriminering och öppenhet respekteras. Upphandlingar som saknar intresse för utländska leverantörer berörs inte alls av EU-rätten. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Sveriges politik i EU – och på hemmaplan I EU: Sverige bland de ivrigaste förespråkarna för att möjligheten att ta sociala hänsyn skulle framgå tydligt av direktiven. Här hemma: Inga spår av detta i upphandlingslagarna som är blåkopior av direktiven. Extremt försiktig implementering vid en internationell jämförelse. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Konsekvenser Alla tolkningsproblem överlåts till de tillämpande myndigheterna. Jämför t.ex. Danmark och Frankrike där myndigheter under regeringarna har gett ut fylliga vägledningar med råd om hur sociala aspekter bäst kan tas tillvara i samband med upphandling. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Konsekvenser Försiktighetsprincipen – avstå om du inte är säker på att du gör rätt! Bristen på kunskap om social- och sysselsättningspolitik hos Konkurrensverket leder till att försiktighetsprincipen överbetonas. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Exempel: Krav på kollektivavtalsenliga villkor Tillåtet kräva kollektivavtalsenliga villkor. Begränsning om tjänsten kan komma att utföras med utstationerad arbetskraft: Endast villkor enligt kollektivavtal som uppfyller kriterierna i lex Laval. Vid upphandling av tjänster utan gränsöverskridande intresse kan man kräva villkor enligt normala svenska kollektivavtal. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Det finns möjligheter Vissa klara grundbegränsningar finns, t.ex. kan man inte kräva att leverantören är bunden av kollektivavtal. Det finns också en gråzon där försiktighetsprincipen kan vara motiverad. Trots detta står det klart att sociala hänsyn kan tas i olika skeden av upphandlings-processen och att handlingsutrymmet är betydligt större än vad som ofta antas. Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kommissionen mot Nederländerna Myndigheten ville köpa varor med Eko-märke och rättvisemärkning. Kommissionen: Det är inte tillåtet. EU-domstolen: Tillåtet kräva att varor har vissa miljöegenskaper eller kommer från rättvis handel bara villkoren formuleras på rätt sätt. (Mål C-368/10 dom den 10 maj 2012) Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt

Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt Slutsatser Olika stort utrymme att ställa krav som rör arbetsvillkor i olika skeden av upphandlingen. Viktigt att kraven är formulerade på rätt sätt i varje skede. Då finns det möjligheter… Kerstin Ahlberg Institutet för social civilrätt