Magelungen Hemmasittarprogram

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
2-årigt samverkansprojekt
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
En förskola att förundras i!
Föräldrautbildning Schysst på nätet
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Programområde Personer med funktionsnedsättning
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Stöd för analys och förbättring
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Erfarenhetsutbyte - dag 1 Hur vanlig är kombinationen, missbruk av cannabis/ecstacy bland era klienter? Upplever ni att dessa klienter är annorlunda/har.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Samverkan kring ökad skolnärvaro Varför? Hur?
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
Ia Sundberg Lax Robert Palmér Socialpedagog
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Elevdemokrati i praktiken
Presentation och sammanfattning SAMBA ”Barn i risk! Samt förslag till fortsättning.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Förändring – hot eller möjlighet?
Palliativ vård och samordning
Mobila Skolteamet Sjöbo
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Hemmasittare Ia Sundberg-Lax, Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Peter Friberg leg psykolog Utbildningsansvarig Magelungen Utveckling AB
Magelungen Hemmasittare Robert Palmér Programansvarig HSP.
Skolan som arena för psykisk hälsa
Nuläget i Älvkarleby kommun
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Presentation av tjänst
Vårljus Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Träff 13 Välkomna!.
Presentation av tjänst
Föräldrastöd PLUS.
Presentationens avskrift:

Magelungen Hemmasittarprogram

Magelungen utveckling AB bildades 1993 då vi knoppade av från SLL. Magelungen är ett personalägt aktiebolag som driver behandlingsarbetet för barn, ungdomar, unga vuxna och deras familjer. Idag består Magelungen Utveckling AB av  behandlingshem, resursboende, dagverksamheter, träningslägenheter, kolloverksamheter, manualstyrda  behandlingsprogram,   öppenvårdsinsatser, jour- och familjehem samt fristående skola på grund- och gymnasienivå. Vi bedriver även utbildningsverksamhet, forskning och utvärdering. Vi finns i Stockholm, Södertälje, Solna, Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro, Jönköping, Göteborg och Helsingborg

Magelungen Hemmasittarprogram är en del av de strukturerade behandlingsprogrammen som Magelungen utvecklar och bedriver. Hemmasittarprogrammet FUNKA hemma FUNKA familjehem (MTFC)

2008 Projekt ”Hemmasittare” startar 2009 Förfrågningarna ökar och Magelungens verksamheter i landet rapporterar att de har behov av metoder att möta målgruppen Vi har en artikel i DN och blir efter denna uppringda av många föräldrar som känner igen sig och som vill ha hjälp 2010 HSP-manualen går i tryck Magelungens enheter utbildas 2011 Intresse från externa aktörer över möjlighet att använda HSP 2012 Första externa aktören, Gotland, utbildas 2009-2014 Systematiskt arbete med målgruppen. Magelungen etablerar sig som ledande inom såväl kliniskt arbete som utbildning/kompetensutveckling. Kontinuerlig samverkan med myndigheter och andra aktörer i syfte att öka förståelsen kring målgruppen. Implementering av HSP fortsätter internt och externt. 2014- Arbete med implementering och utvärdering/forskning.

Hur kan fler få kvalificerad hjälp? Halmstad 2014-05-12 Hur kan fler få kvalificerad hjälp? Behov av att skapa en konkret beskrivning av insatsen Behov av att finnas på flera orter Behov av utvärdering Hemmasittarprogrammet (HSP) .

Arbetsmodell Elev Samverkan Samordning Teamarbete Inlärningsteori/kognitiv beteendeterapi Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Teamarbete Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas Individualiserad insats med syfte att öka skolnärvaron .

Kartläggningsfas Anamnes Problemlista Beteendeanalys -Funktionell analys -Överskott/Underskott Samarbete Allians

Att kartlägga skolfrånvaro Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Samla in information från föräldrar, ungdom, skola. Analysera och skapa hypoteser

Att återge kartläggningen Så här har vi förstått problematiken Det här tänker vi är vidmakthållande faktorer Det här är vårt förslag till insats Vad tänker ni om det? Ska vi prova? – Samarbete!

Behandlingsfas Behandlingsfasen syftar till att i små steg närma sig de långsiktiga målen för uppdraget Tidsåtgången varierar

Planera för ökad skolnärvaro Systematisera kontakten med elev och föräldrar, vem, när, hur? Kan någon vara spindeln i nätet? Gör en plan för hur eleven ska komma tillbaka till skolan och komma ikapp med det som missats Använd skolan som träningsmiljö Fokusera och ge feedback på skolnärvarobeteenden Bestäm när utvärderdering ska ske. Vad är målet? Hur mäter vi det?

Att skapa en rimlig plan Vilken närvaro är möjlig för eleven att klara av? Vad behöver eleven för hjälp till skolan och i skolan? Vem/vilka kan hjälpa? Vad behöver föräldrarna för hjälp? Är skolsituationen anpassad efter elevens behov? Behöver vi hjälp?

Samarbete med skolan Hjälp skolan att förstå problematiken och funktion av beteenden Ha ett tätt samarbete så att behandling och skola bildar en helhet Arbeta aktivt för att föräldrar och skola att få ett bra samarbete Gör eventuella anpassningar som behöver göras Minska glappet mellan hem och skola

Interventioner i skolan Behöver anpassningar göras? Tydlig planering för hur skolsituationen ska se ut vid skolnärmandet Vanligt schema/anpassat? Hur ska eleven ta igen det han/hon missat? Hur vill eleven bli bemött? Info till klassen? Samarbete/kommunikation Vem i skolan är vår/familjens kontaktperson? Svårigheter - Förberedelser för svårigheter som kan uppstå. Hur ska eleven/lärarna hantera dem? Vem ska eleven vända sig till?

Åtgärder som kan vara aktuella Föräldrar: Formulera konkreta beteenden i syfte att hjälpa sitt barn Positiv samvaro Samarbete med skolan Elev: Specifik problematik ADL Aktivering Färdighetsträning Skola: Pedagogisk anpassning Träningsarena för svårigheter Samarbete med föräldrar Plan för att ta igen det eleven missat Andra aktörer t ex: Socialtjänst BUP Habiliteringen Vilket mål jobbar vi mot?

Du kan om du vill!

Du kan om du vill!

Vidmakthållandefas För att effekten av behandlingen ska hålla i sig på lång sikt Minska intensiteten i behandlingen Låta ungdom och föräldrar prova sina nya färdigheter Ha kvar/ta bort behandlingskomponenter? Skapa ett vidmakthållandedokument Hur såg problemen ut innan behandlingen? Behandlingens innehåll Risksituationer Tidiga tecken - Vad kan jag göra om problemen uppstår igen?

Analysera funktionen av skolfrånvaron Kartlägg de specifika svårigheterna Fundera på hur det går att träna i skolmiljö Minska glappet mellan hem och skola Jobba på relation och allians Skapa en känsla av meningsfullhet och tydligt syfte

När problematiken är komplex behöver samarbete och samverkan fungera som bäst! Utnyttja den kunskapsbank ni besitter! Ta tag i problemen när de är små! Enas kring metod och förhållningssätt!

Tack för att ni lyssnade! www.magelungen.com