Barn och ungdomars lärande, utveckling, hälsa och livsvillkor Tvärvetenskapligt ämne med utgångspunkt i barnet som aktör i olika sammanhang Samverkansforskning Forskning med koppling till omgivande samhälle avspeglar Högskolan Västs profil Arbetsintegrerat Lärande (AIL) Lena.a.nilsson@hv.se, Olof.Wiedel@hv.se

Samverkansforskning, vad och varför? Undersökningsprocess som växer fram Vetenskaplig kunskap införlivas med organisationens kunskap och används för att lösa verkliga problem Bidra till kompetensutveckling och eventuellt förändrad organisation Ge bidrag till vetenskaplig kunskap Genomförs i en anda av samarbete och gemensamt ansvar för forskningen

När är det lämpligt med samverkansforskning? När fenomenet är komplext och det finns lite kunskap När det finns behov av att generera kunskap som är nyttig för både forsknings- och praktikersamhället När det finns behov av att förnya, förändra eller etablera hur verksamheten arbetar

Några fler exempel ”Bråkiga pojkar” – identitet, kamratrelationer och lärande. Fokus på pojkar som uppfattas som stökiga i skolan. Hur kan dessa pojkar bemötas? Hur kan onda spiraler brytas? Barnrättsarbete genom ombud. Är det möjligt att implementera barnrätt i verksamheter genom ombud?

Handlingsbar kunskap Kunskap som tas fram ska leda till handling och samtidigt bidra till ”teori” (inte testa teorier) Kunskap byggs utifrån det som redan finns i verksamheten (vardagsteorier) och befintlig akademisk kunskap Relevant kunskap för den som berörs Forskningen ska resultera i kunskap som verksamheten lätt kan omsätta i handling – ej nödvändigtvis färdiga checklistor Förmedla kunskapen på ett sätt som underlättar förståelse och som bidrar till att verksamheten enkelt kan konvertera resultaten till handling

Finansiering samverkansforskning, 30% av heltid 10% Verksamhet BUV Forskaren Totalt 30% av en heltidstjänst för en forskare under 1 års tid Verksamhetens 10% motsvarar 120 000:-

Framväxande forskningsprocess Ej fördefinierade frågor Gemensam problemformulering Gemensam kunskapsproduktion Vad är det vi kan hitta gemensamma frågeställningar kring?  Verksamhet Forskning

Vara kommun Tidiga insatser för förskolebarn som är i behov av särskilt stöd. Projektet berör barn med sociala, fysiska eller kognitiva svårigheter samt barnets familj. Fokus är på om tidiga insatser kan bidra till en mer positiv utveckling för barnet.

Bygga upp samverkansforskning Insatser i förskolan för att främja gott lärande, delaktighet och välbefinnande Chefsgruppen – ”äger” och styr projektet Ingår i ett sammanhang av skolutveckling Långsiktighet? – förskolan idag – välbefinnande och godkända betyg om ca 10 år Mätbara resultat? Vad kan mätas, hur ska det mätas, sekretess

Aktionsforskning, Forskningscirklar, ”Critical incidents” – reflektera, diskutera och analysera händelser Följeforskning – ”processmöten”

Kontinuerlig datainsamling, samtal, reflektioner Spec- och soc-pedagoggruppen (forskningscirkel) Representanter för förskollärare och barnskötare (fokusgruppsintervjuer) Elevhälsoteam, vad av befintlig dokumentation kan användas för ”mätning” Intervjuer med föräldrar Intervjuer med politiker

Bygga på vetenskaplig grund Internationell forskningsbaserad policy om tidiga insatser för att förebygga utanförskap och fattigdom Lpf 98/ 2010 lyfter fram förskolans betydelse för lärande och utveckling Socioekonomisk utgångspunkt eller barnperspektiv/barns perspektiv?

Specialpedagogik med ett inkluderande förhållningssätt Kategoriskt relationellt perspektiv Dilemmaperspektiv Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion (Bygdeson Larsson 2010) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete (Åberg & Lenz Taguchi 2005)

Preliminära forskningsfrågor Vilken roll får de ”nya” pedagogerna? Vilket lärande kring inkluderande arbete sker mellan olika nivåer i förskoleverksamheten? Hur kan det överföras till skolan? Hur ser berörda föräldrar på det ”extra” stöd som ges genom socialpedagoger i förskolan? Vilka användbara ”mätinstrument” finns i verksamheten?

Hanterar vardagssituationer hela tiden Nuläge - fokusgruppsintervjuer ”ordinarie personal har kompetens för särskilt stöd” Hanterar vardagssituationer hela tiden Mat, konflikter, undvika ”stämpling”, vara nära, steget före, höja statusen för barn som riskerar att få negativ bild i egna och andras ögon Lyssnar på barnen, vad vill de göra, ”gratis demokrati” lena.a.nilsson@hv.se

Dilemman? Exempel Neddragningar – indragning av extra resurs Språksvårigheter – blir inte delaktig i andra barns samspel Flera av personalen har jobbat länge men utbildat sig sent ”Lärt sig massor” – men hinner inte använda Behöver reflektionstid lena.a.nilsson@hv.se

Samhällsfrågor – Exempel Barnen har väldigt långa dagar Trångbodda lokaler Försöker lösa genom att använda lokalerna ”rätt” Kan nu ge tidigare och enklare hjälp lena.a.nilsson@hv.se

Framgångsfaktorer Utgångspunkt i socioekonomisk forskning och internationell policy Politiska beslut Leds av förvaltningschef – förskolechefsgruppen Samverkan med elevhälsoteamet Förstärkning av tidiga insatser

Redovisningsformer Artiklar Konferenser Studentarbeten Rapport till kommunen Preliminärt februari 2015 Slutrapport februari 2016