Tidsramar Start Fika Lunch Fika Slut.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
Men det här är väl ingenting nytt?
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Barnanpassad utredning
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
JOHANNA BJÖRK Konsulent
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Heléne Stern leg psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
SET Social Emotionell Träning
JOHANNA BJÖRK
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Mindfulness – en hjälp på vägen
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Lågaffektivt bemötande perceptionsanalys
Föräldramöte Ht
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Läroplansträff fritidshem
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Dolda funktionsnedsättningar
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Kultur – hjärna - lärande
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Idrottspsykologi.
Debattartikel.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Autism och Asbergers Syndrom
Om oss: Vi är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vi företräder våra medlemmar Vi driver på utvecklingen.
Självutveckling Modul 6 PROJECT NO – UK/13/LLP-LdV/TOI-624.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Psykiskt funktionsnedsättning
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Föreningen kognitivt stöd
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Tips för bättre kommunikation
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Tidsramar 09.00 Start 10.15 Fika 12.00 Lunch 14.30 Fika 16.00 Slut

Program Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Generella svårigheter Juridiska aspekter Utmanande beteenden Underliggande faktorer Low-arousal, lågaffektivt bemötande Konkreta tips

Neuropsykiatriska diagnoser Diagnoser baserade på symtom, beteenden Utvecklingsrelaterade Kognitiva funktionshinder Medfödda eller uppstår tidigt i livet Långvarigt funktionshinder inom flera områden Oftast kvarstående problem i vuxen ålder Nedsatt förmåga av viktiga funktioner för att klara sig i samhället (jmf. bollkänsla, musikalitet mm.) AD HD Aspergers syndrom Autism DCD Tourette Dyslexi Dyskalkyli

Generella svårigheter Uppmärksamhet, impulsivitet Hyper- eller hypoaktiv Exekutiva funktioner Central koherens Theory of mind Minne Tidsuppfattning Perception Humörsvängningar Stress

Lagar Mänskliga rättigheterna Regeringsformen Brottsbalken Socialtjänstlagen / LSS Lex Sarah Skollagen Dokumentation Handlingsplaner Bemötande

Utmanade beteenden Definition Underliggande faktorer Orsaker - Triggers Tolerans Tankar – känslor - beteende Fallgropar Low arousal Våldsamt beteende Praktiska tips

Skadar Skrämmer Upprör känslor Utmanande beteende ”Ett beteende av sådan intensitet, frekvens eller varaktighet att den fysiska säkerheten för personen eller andra personer utsätts för allvarlig fara eller ett beteende som sannolikt allvarligt kommer att begränsa eller neka åtkomst till användning av lokala inrättningar” -Eric Emerson, 1995- Skadar Skrämmer Upprör känslor

Utmanande beteende - underliggande faktorer Det finns alltid en orsak till att personer har utmanade beteenden. Beteende (Det vi ser) Underliggande faktorer

Utmanande beteende - Inåt- eller utagerande Vi uppmärksammar och arbetar aktivt med utagerande beteenden Vi är generellt dåliga på att uppmärksamma inåtagerande Beteende (Det vi ser) Beteende vi ej ser Underliggande faktorer

Orsaker - Triggers KRAV Kommunikation Perception Medicin Aktivitet, stimulans Rutiner Historik Valmöjligheter Regler, gränser Miljön KRAV

Utmanande beteende - vad uttrycker ett utmanande beteende Jag vill… Jag vill inte… Jag känner… Jag förstår inte…. Människor gör rätt, om de kan!

Tolerans Vår tolerans för utmanande beteenden kan skifta, beroende på: När, var och hur det händer Hur vi mår Vem som har beteendet Dina förväntningar Avsiktligt eller ej

Tankar Känslor Beteende

Utmanade beteende tankar - känslor - beteende Medvetenhet 10 Ilska Skäller Förståelse Hjälpsam

Kränkande behandling -statistik Anmälningar till Skolinspektionen 2010 Inkomna anmälningar: 1105 st Personal kränkt elev: 326 st 30 % Elev och personal kränkt elev: 159 st 14 % Vilka blir kränkta: 485 st Flera elever: 45 st 9 % Flicka: 169 st 35 % Pojke: 265 st 55 % Verbala och fysiska kränkningar är vanligast 44 %

Fallgropar - brist på medvetenhet Svart – vit tänkande Absolut tänkande: ”Ska, måste, aldrig..” Katastroftänkande Tankeläsare, amatörpsykolog Självcentrerat tänkande Vi mot dom - kamp

Utmanande beteende Förstå Acceptera Hantera Förändra

Hantera eller förändra Medveten Ej medveten Kontroll Ej kontroll

Hantera eller förändra Beteende Tid

Individ- och situationsanpassat bemötande Utmaning/Krav Trygghet Utveckling Utveckling Utmaning/Krav Utveckling Utmaning/Krav Trygghet

Low arousal De flesta personer med utmanande beteenden är väldigt frustrerade vid just det tillfället. Därför ska vi undvika att göra saker som spär på frustrationen hos en person som redan är upprörd. En stor andel av problemskapande beteenden framkallas ofta av krav och uppmaningar. Att minska på kraven eller individanpassa dem bättre leder ofta till färre antal våldsamma händelser. Största delen av kommunikationen är ickeverbal. Det är därför viktigt att tänka över vilka ickeverbala signaler man sänder till människor som är upprörda.

Prestation Upphetsning Affekt fas Stegrings fas Återhämtnings fas Trigger fas Normal fas Tid

Häll inte bensin på elden Low arousal Verka lugn Personligt utrymme Ögonkontakt Beröring Ljud - oljud Kommunikation Avleda Ta bort andra Debrief, dokumentera Häll inte bensin på elden

Våldsamt beteende Sker ofta impulsivt Mindre koordinerade Personer är väldigt upprörd = låg prestationsförmåga

Personen Motivation Ha kul ihop! Delaktighet - Självständighet Behov av stöd Långsiktighet Kortsiktighet

Personal Kunskap om individen Relation till individen Ork Tolerans Roll i gruppen Inspirera eleverna Var en auktoritet = Sund och balanserad vuxen

Ärlighet Att vi: Inte skönmålar verkligheten. Tydligt förmedlar vad vi tycker. Lyssnar och möter personen. Berättar och förklarar samhällets normer. Ger personen en rimlig chans att förstå sambanden mellan orsak och konsekvens.

Gemensamt förhållningssätt Informera alla berörda oavsett vilken lösning vi kommer fram till, är det viktigt att alla gör det vi kommit överens om alla bör få information om varför vi gör på ett visst sätt. Då är det lättare att följa, även om man inte helt håller med. ”vi provar att göra så här” Om vissa frångår det förhållningssätt vi kommit fram till, ser vi inte om lösningen har någon effekt eller om beteendet beror på det vi trodde.

Bedömning Syfte Historia Nuläge Situation Beteende Starka sidor, intressen

Miljö Vad erbjuder miljön för möjligheter/begränsningar Vilka stimuli finns i miljön – individens svårigheter Placering Individ – Du - Andra personer Material Tid

Individ Personal Självständighet Trygg och Utvecklande miljö Miljö Skapa balans mellan bra och dåliga möten med personal Hjälp individen till självkontroll Uppmärksamma bra beteenden Släpp prestigen! Acceptans av utmanande beteenden Hjälp att skapa meningsfulla relationer Ha roligt ihop! Individ Personal Självständighet Trygg och Utvecklande miljö Motivation! Fingertoppskänsla och följsamhet Visa på bra exempel Ge individen förutsättningar för god kommunikation Miljö Tydlighet Etablera en känsla av trygghet och säkerhet

enigmaeducation.se m.sornas@enigmaomsorg.se Enigma Education Hitta oss också på: