Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Badrum i Knivstas nya äldreboende
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
LSO på skadeplatsen.
Metodstöd.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Förhandling MBL Och Samverkan.
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Grannsamverkan i flerbostadshus
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Liten introduktion till Wiki’n som KunskapsDatabas
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA
Nystart av teamtandvård på ftv Kramfors
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Riktlinjer för presentationer
FUNKTIONSSKATTNINGSSKALA 1. UTHÅLLIGHET. 2. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Uthållig bara korta stunder i taget Slutför oftast arbetsuppgifter.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Patientsäkerhetsronder
Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Välkommen till Ledardagen!
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Behov av habilitering och rehabilitering
Så planerar och samverkar vi bättre för våra mest sjuka äldre
Vem är du?.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
Delaktighet.
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
Att följa lärande Kap 3 Dylan Williams
Mall för årsplaner i SSP VFA Mall för årsplaner i SSP Kartlägg Beskriv lokalområdet och de ungas levnadsvillkor i området. -det objektiva.
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kommunikationspsykologiska påverkansfaktorer
En guide för arbeten i SO
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Case manager Genomför en omfattande utredning Hjälper brukaren nominera deltagare till Resursgruppen Har en personlig och kontinuerlig kontakt Verkar för.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
IKT och lärplatta i förskolan
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Resultat av internundersökning om information på LTH Genomförd våren 2007.
”Ett ledningssystem är ett verktyg för företaget att nå framgång”
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Motiverande samtal om tobaksvanor torsdag 8 nov
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Medlemsmodellen SPF 26 november Om Medlemsutveckling Vi jobbar med förhållningssätt, metoder och strategier för att öka er förmåga att rekrytera,
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Synpunkter, klagomål och beröm
1. Genomför enkäten och redovisa resultatet 4. Vid vilka tillfällen fungerar bra eller hyfsat bra redan idag? Vad är det som gör att det funkar vid dessa.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
VISA DENNA BILD: INLEDNING
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
När säger du ifrån? Om civilkurage på nätet.
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Presentationens avskrift:

Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader Samordnare och brukare bestämmer dagordning C:a 3 prioriterade områden Hur ofta skall möten skall hållas beror på omständigheterna Målet är att brukaren själv kan hålla i ett resursgruppsmöte

Viktiga delar i ett resursgruppsmöte Brukaren plus samordnarna lägger tillsammans upp dagordningen vid ett resursgruppsmöte. Presentation av deltagarna. Alla skall känna sig trygga med situationen. Information Problem Målformulering Bestämma åtgärder och vem som gör vad Utvärdering och uppföljning av tidigare möte

Första mötet med resursgruppen Alla deltagarna presenteras Samordnarna berättar om sin roll Gå igenom syftet med resursgruppen Berätta om arbetsmodellen Visa den gemensamma arbetsplanen Informera om denna grupp träffas så länge som det behövs Undvik kritik

Varför resursgruppsarbete ? Effektivt Önskvärt av de flesta brukare och närstående Insatserna håller bättre Minskar belastningen för alla i resursgruppen Lättare att få relevant information Minskar samarbetssvårigheter Förhindrar dubbelarbete och att man motverkar varandra Gör det lättare att använda ”naturliga resurser” i gruppen Nätverk är avgörande för långsiktig livskvalitet.

Risker med resursgruppsarbete Information sprids för mycket Fel använt kan resursgruppsarbete försvåra frigörelse från föräldrar. Trycket på enskilda kan bli stort Kan bli för mycket omhändertagande

Nackdelar Tidskrävande i början Mycket att hålla reda på Kräver hög egen kontroll över arbetssituationen

Vanliga argument om varför man inte har systematiskt resursgruppsarbete Bristande stöd från ledningen ( 60 %) Hittar inga lämpliga klienter (20 % ) Har inte tid (15 % ) Övriga synpunkter: Våra patienter passar inte in i ett sådant arbetssätt. Bristande kunskap/utbildning Arbetsorganisationen hindrar Bristande intresse eller man menar att behandling sker bättre på annat sätt. Eget bristande självförtroende Bristande intresse från arbetskamrater Detta arbetssätt bör initieras av någon annan

Skapa en resursgrupp Ett viktigt mål är att stärka befintligt nätverk – inte att ersätta det. 2/3 av brukare och närstående går att engagera direkt. För resten krävs ett långsiktigt och motiverande arbete. Försök vara i rätt miljö

Lättnad för närstående Svårigheterna känns lättare att bära Lättare om man är informerad om vad som händer och att det finns en strategi Vet vem man skall kontakta Avlastade av det totalansvar de många gånger känt sig tvingade att ta

Lågt motiverande brukare Var tydlig. Var konkret Diskutera frågan i rätt miljö Bygg er personliga allians Använd egen god social förmåga Ge tydliga argument för resursgruppen Beskriv rimliga positiva följder Berätta vad resursgruppsarbete inte är Försök nå fram till ett mål som brukaren har Anledningar till motstånd Börja med en avgränsad insats

Lågt motiverande närstående Utgå från att tveksamma har goda skäl Ta med närstående så tidigt som möjligt Visa intresse för det som fungerar Betona att chansen till framgång ökar om de är med Försvara aldrig tidigare mindre lyckade insatser Ha tålamod Se nätverksarbete som något självklart.