Psykisk hälsa barn och unga

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Barnets rättigheter från teori till praktik
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Programområde Personer med funktionsnedsättning
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Vardaglig observationer
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Regional digital agenda för Östergötland
Riktlinjer för övergångar. Bakgrund  Allt fler samverkanspartners och med olika huvudmän  Svårigheter att uppfylla styrdokumentens intentioner  Utredning.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
i kommuner, landsting/regioner
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Uppdrag: Att utarbeta förslag till riktlinjer för barn med språkstörning för att tydliggöra uppdrag och ansvarsgränser Syfte: Att kartlägga hur många och.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Förstudie: Hållbar konsumtion
Ortsutveckling Flen Centrum- och Näringslivsutveckling 29 augusti 2013 BCPW.
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gävleborg/Hudiksvall
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Ett arbete i att etablera en ny organisation Ledarforum 19 juni 2012
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
Att bryta långvarig skolfrånvaro Workshop 8 oktober Psynk
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Samverkan barn- och unga Syfte nå en effektiv samverkan i frågor som berör samtliga parter Generellt uppdrag Samverkansgruppen ska stimulera, bevaka och.
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Kraftsamling för äldres psykiska hälsa i Skåne
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Skolan som arena för psykisk hälsa Elevhälsoteamen i Enköping och Älvkarleby kommuner 2015 – 2018 BUP Akademiska sjukhuset Attention i Enköping och Tierp-Älvkarleby.
Familjecentraler Uppsala län
Flykt och psykisk ohälsa 12 januari 2017
SKA = systematiskt kvalitetsarbete på Åsaskolan
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Presentationens avskrift:

Psykisk hälsa barn och unga Referensgruppen 25 november 2011

Varför? Många barn och unga mår psyksikt dåligt. Vilka? Skl har i överenskommelse med staten tagit ansvar för att driva Modellområdesprojektet. Socialdepartementet finansierar projektet. 14 lokala projektområden. Vad? Projektet ska ta fram metoder så att psykisk ohälsa kan mötas på ett hållbart sätt i hela landet.

Mål? Projektets övergripande mål Barn och ungas hälsa ska mötas med en helhet - det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver när de behöver det. Hur? Projektet ska, utifrån lokala förutsättningar, ta fram fungerande metoder för arbete och samverkan, till exempel ska skola, socialtjänst och sjukvård tillsammans kunna ge rätt hjälp på rätt nivå.

Samverkan! Att utifrån barnets/den unges behov föra ihop resurser för att ge rätt hjälp tidigt.

Samverkan! ”Samverkan” är att göra något tillsammans. Det är inte att en gör sitt och att ärendet sedan lämnas över till nästa som gör sitt, som lämnar över det hela till nästa som… Samverkan förutsätter att man gör något med ett, eller flera gemensamma MÅL. Alla har ansvar för att det vi bestämt oss för blir gjort. Synkronisering på alla nivåer.

Samverkan på olika nivåer Den politiska nivån Chefsnivån Verksamhetsnivån Till gagn för BARNET/DEN UNGE

Vad har vi gjort och vad händer nu? Kartläggning och nulägesbeskrivning - Organisation/verksamhet/resurser - Aktörsanalys - Identifiera ”flaskhalsar och knutar” Analys Mål- och samverkansdokument, d.v.s. en politiskt förankrad handlingsplan Implementering Samverkansstudie - Socioekonomisk studie Uppföljning Nuläge Synkronisering och samverkan på alla nivåer, verksamhet, ledning, politiken. SKL använder begreppet synkronisering. Begreppet vårdkedja används sällan. Det behövs bra strukturer för att barnen och familjerna ska klara av att få hjälp från många aktörer samtidigt. Synkronisering: Att åstadkomma samtidighet, samordning.

Specialiserad Första linjen Generella insatser Aktörsanalys

Specialiserad Första linjen Generella insatser

Vinjettarbete Syfte: att identifiera ”flaskhalsar” i barnets ”väg” för att få rätt hjälp på rätt nivå.

Elias Elias är 6 år gammal och nyinflyttad till kommunen. Han går i en av kommunens förskoleklasser. Elias är orolig och har svårt att ta emot instruktioner enligt förskolepersonalen. Han umgås gärna med yngre barn och vill då leda leken. Ofta blir leken mycket livlig. Särskilt då Elias blir trött får han oro i kroppen och har svårt med uppmärksamhet i större grupper och med aktivitetskontrollen. Nu på morgonen säger förskolläraren Sofi att hon tänkt på saken och att det, efter gårdagens vilda lek där ett av de yngre barnen skadade sig lätt i en hand, måste göras någonting.

Vad har vi gjort och vad händer nu? Kartläggning och nulägesbeskrivning - Organisation/verksamhet/resurser - Aktörsanalys - Identifiera ”flaskhalsar och knutar” Analys Mål- och samverkansdokument, d.v.s. en politiskt förankrad handlingsplan Implementering Samverkansstudie-Socioekonomisk studie Uppföljning Nuläge Synkronisering och samverkan på alla nivåer, verksamhet, ledning, politiken. SKL använder begreppet synkronisering. Begreppet vårdkedja används sällan. Det behövs bra strukturer för att barnen och familjerna ska klara av att få hjälp från många aktörer samtidigt. Synkronisering: Att åstadkomma samtidighet, samordning.

www.modelljoek.se www.skl.se/psynk

Barndialogen Barndialogen inrättar ett ”samverkansspår” som har i uppdrag att utveckla samverkan och utbilda i samverkan Styrgrupp Ledningsgrupper gemensamt ansvar för ”våra” barn och familjer i länet.  Gemensamma utbildningar år 2011 Barnkonventionen Barn och unga med psykisk ohälsa Lärandeseminarier

”Chefsforum” upprättas inom och mellan varje ”linje” (generella, första linjen och specialistlinjen) med syfte att kontinuerligt informera, utveckla och samordna verksamheternas uppdrag.

Fortsättning av modellområdet Styrgrupp Kenneth Mattelin Barn-och ungdomssektorn Barn- och ungdomschef Katrina Larsson Barn och ungdomssektorn Chef för elevhälsan Marcus Nylander Socialtjänsten behandling- och boendeenhet Enhetschef Maud Edmundsson socialtjänsten utredningsenheten Ulla Henriksson Socialtjänsten Socialchef Gun Henriksson Kultur och fritid Berit Gustafsson Barn och ungdomspsykiatriska mottagning Verksamhetschef Susanne Bergander Eksjö Vårdcentral Catrin Fernholm Höglandets sjukvårdsområde Stabs-och planeringschef Eva Waerme Barnhälsovården Höglandets sjukvårdsområde Vårdenhetschef Pia Lindell Barn-och ungdomshabiliteringen

Varje verksamhet definierar sina uppdrag och ansvarsområden och har återkommande information om andra aktörers verksamhet.

Årshjul MARS APRIL FEBRUARI JANUARI MAJ JUNI DECEMBER Samverkansmöten Samverkan skola/e/levhälsa och familjeenhet APRIL FEBRUARI JANUARI MAJ Årshjul Samverkansmöten JUNI DECEMBER NOVEMBER Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen AUGUSTI OKTOBER Samverkan specialpedagogiska teamet och skolornas specialpedagoger/speciallärare SEPTEMBER

Ansökan om fortsättning på utvecklingsprojektet barn och ungas psykiska hälsa - Första linjens barn och ungdomspsykiatri - Tidig upptäckt- tidig insats 0 -1 år Tvärprofessionellt samverkansteam skapas kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap vuxenpsykiatrin, kvinno- och barnhälsovård samt socialtjänst. 1 -6 år Rutiner för samverkan mellan barnhälsovård, förskola och familjeenheten upprättas. Nätverk för utsedda kvalitetsutvecklare från varje förskola. 6- 19 år Rutiner för elevhälsans arbete upprättas. Verktyg för hälsosamtalet. Rutiner för samverkan vid skolfrånvaro upprättas.

Förslag att utgå ifrån inför presentationen Vad har varit uppgiften? Vem har deltagit i arbetet? Hur ofta har vi träffats i gruppen? Var befinner vi oss mot målet? När beräknas det vara klart? Vilket värde kommer arbetet att ge för samverkan och för barn och unga? Vilka andra effekter har arbetet fått för oss? Hur väl har gruppens arbete presenterats för berörda? Lärdomar av gruppens arbete? Vad har fungerat bra? Hur har dokumentationen fungerat? Är det något som vi kunde gjort bättre?

Vilka effekter förväntar vi oss att se av arbetet år 2013? Vad krävs för att nå dit?