Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Arvidsson, MAR
Advertisements

Nationella screeningprogram
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Regionala Vårdriktlinjer
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Hjärtsvikts-mottagning
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
AT-undervisning - Undernäring
Kommunalt stroketeam i särskilt boende
Införande i Landstinget Gävleborg
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Uppföljning av rehabilitering efter stroke
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Rehabiliteringsgarantin
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Sjukgymnastik för äldre personer
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Att möta framtiden Cancerrehabilitering
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Samverkansavtal mellan primärvård och psykiatri i Landstinget Blekinge Anders Rehnholm Chefläkare
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Vi som kan hjälpa dig I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Medicinsk Vårdplan.
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
Sjukgymnastik vid myelom
Multimodal rehabilitering
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Teamarbete Furunäsets vårdcentral
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
BjH 8 mars BjH 8 mars
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Rehabilitering i hemmiljö en modell för rehabilitering av hemmaboende äldre i Falun Ett samverkansprojekt mellan Falu kommun och Närsjukvården.
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Region Östergötland Regelbok för vårdcentraler Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Läkarintyg för sjukpenning
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Presentationens avskrift:

Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast

Landstingsbeslut 2009: Utifrån bästa möjliga evidens och nationella riktlinjer ta fram gemensamma, standardiserade bedömnings-/behandlings- och rehabiliteringsriktlinjer m.m. Hösten 2009: startade arbetet med fem olika rehabiliteringsriktlinjer Våren 2010: fastslog Medicinska kommittén ”Riktlinjer för rehabilitering av personer med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)” 2011: implementering

Utgångspunkter: SBU-sammanfattning år 2000: ”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård av Astma/ KOL 2004: ”Fysisk träning ger god effekt på andnöd (grad 1), livskvalitet (grad 2) samt god effekt även på funktionell arbetsförmåga hos personer med måttlig KOL (grad 2)”

Syftet med riktlinjerna att rehabiliteringsinsatserna bygger på utvärderingar som är evidensbaserade/på beprövad erfarenhet att en rehabiliteringsprocess bidrar till att patienter med KOL får rätt rehabilitering i rätt tid vid sjukdomens olika stadier att tillgängliga rehabiliteringsresurser synliggörs och används så effektivt som möjligt att rehabiliteringsinsatserna är övervakade och säkra i återkommande riskförebyggande arbete för att förhindra patientskada att säkra patientens möjlighet att få likvärdig rehabilitering i alla delar av Landstinget Kronoberg

Målet med riktlinjerna Patienter med KOL, som får rehabilitering, blir trygga och självständiga och har själva bättre kontroll över sin sjukdom Förbättrad livskvalitet med ökad aktivitetsnivå, minskad dyspné, viktstabilitet, förbättrat immunförsvar och framför allt ett minskat vårdbehov De patienter med KOL som inte blir självständiga kan få möjlighet till fortsatt rehabilitering Konsekvenserna blir att tidig diagnos möjliggör tidig behandling och tidig rehabilitering, vilket kan förhindra en patienten att kommer över i ett svårare sjukdomsstadium. Medför både personliga och hälsoekonomiska vinster.

Så här gjorde vi: Metod: Hösten 2009 tillsattes en processgrupp med arbetsterapeut, dietist, två sjukgymnaster och astma/KOL- sjuksköterska/samordnare Processgruppens förslag granskades av medicinska arbetsgruppen för andningsorganen/allergi/ hudsjukdomar Medicinska kommittén i Landstinget Kronoberg fastslog 2010 gruppens förslag till rehabiliteringsriktlinjer för KOL

Implementering 12 halvdagsutbildningar, totalt 250 deltagare Allmän utbildning i KOL för samtliga yrkeskategorier, fördjupningsutbildning för sjukgymnaster i slemmobilisering och i anpassad fysisk träning Utbildningsmaterial till och utbildning i KOL-skola 1 för sjuksköterskor och sjukgymnaster i primärvården Samtliga vårdcentraler (31): en timmes presentation av riktlinjen och information om rehabiliteringsinsatserna Vid presentationen på vårdcentralerna delades ut inplastade behandlings-/rehabiliteringstrappor med manual, att gälla som en lathund i det dagliga kliniska arbetet. En unik sammankoppling mellan behandling och rehabilitering!

Behandlings/Rehabiliteringstrappan

Sjukgymnasten behandlar symtom och ger fysisk träning åt KOL- patienter som har: Svårigheter med andning, andnöd (dyspné) Hosta och ökad sekretmängd Nedsatt fysisk prestationsförmåga Inkontinens Arteriell insufficiens i benen Vid behov hänvisa/förmedla kontakt med andra i teamet Slemmobilisering och fysisk träning ökar immunförsvaret och minskar risken för exacerbationer (försämringsperioder). Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett ålder och sjukdomsstadium!

Arbetsterapeutens insatser kan… … förbättra patientens livskvalitet och öka aktivitet och autonomi (självständighet). Det centrala vid arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av KOL är energibesparing. Ergonomisk rådgivning och ADL-träning Hjälpmedelsanskaffning och bostadsanpassning kan bli aktuellt Vid behov hänvisa/förmedla kontakt med andra i teamet Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att kunna bo hemma

Viktkontroll och kostrådgivning hos dietist Undervikt är en negativ prognosfaktor! Dietist: Ger råd och näringstillskott vid ofrivillig viktnedgång eller vid BMI <22 Ger råd vid BMI > 30 för en adekvat viktnedgång Vid behov: hänvisar/förmedlar kontakt med andra i teamet

Påverkan på den sociala livssituationen vid KOL: Kontakt med kurator/psykosocial resurs kan behövas… … vid problem för patienten och anhöriga att acceptera sjukdomen och de begränsningar den innebär i familj- och vardagsliv … vid ångest, depression och ilska …vid behov: hänvisar/förmedlar kontakt med andra i teamet Acceptans av sjukdomen ökar följsamheten till råd och åtgärder.

Tack! Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast eva.edfeldt@ltkronoberg.se Mari Bergenholtz-Liljedahl, astma/KOLsjuksköterska/samordnare mari.bergenholtz-liljedahl@ltkronoberg.se Landstingets Kronoberg Medicinska riktlinjer/rehabilitering/KOL