Skolintroduktion för nyanlända elever – strategier för framgång Göteborg 28 oktober 2010 Inger Bergendorff, Inviceum inger.bergendorff@telia.com

Innehåll Skolintroduktion - målet Bakgrund –arbetet på nationell nivå Sex strategier för ett förbättrat arbete med nyanlända elever i kommun och skola inger.bergendorff@telia.com

Nedslående statistik i skolan Flerspråkiga elever är överrepresenterade bland de elever som inte når målen i grundskolan och som inte avslutar sin gymnasieutbildning. inger.bergendorff@telia.com

Ej behörighet till gymnasiet, riket vt 2007 inger.bergendorff@telia.com

Studieresultat i gymnasiet, riket vt 2007 inger.bergendorff@telia.com

Olika förväntningar, olika erfarenheter inger.bergendorff@telia.com

Olika förväntningar, olika erfarenheter inger.bergendorff@telia.com

inger.bergendorff@telia.com

Nyanlända barn och ungdomar – vad har de gemensamt? Rustas väl för framtiden oavsett var den äger rum Förlust av sociala nätverk och välbekanta miljöer Föräldrarna och även ungdomarna – en etablerad bild av vad skola innebär Kan inte svenska och hur svenskt samhällsliv fungerar inger.bergendorff@telia.com

Omvärld, närsamhälle, nätverk, värdegrund 10

Hur arbetar skolor och kommuner? Stort engagemang o eldsjälar Förberedelseklass och IVIK Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass Svenska som andraspråk och matematik, samt modersmålsundervisning i grundskolan Studiehandledning förekommer i mindre utsträckning övergång till klass successivt ämne för ämne inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? Elevernas kunskaper i olika ämnen valideras sällan och deras lärande dokumenteras och utvärderas inte alltid Utredning och åtgärdsprogram görs sällan Skriftlig studieplanering inte heller Ej tillgång till särskilda stödåtgärder Alltför lång tid i förberedelseklass eller IVIK inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? Undervisningens innehåll varierar stort mellan kommuner och skolor Ett fåtal elever integreras direkt i ordinarie klass Ingår ofta inte i kvalitetsarbetet Ett fåtal kommuner har kommunala mål och riktlinjer Där riktlinjer finns beskriver de ofta organisation inte verksamhetens syfte och mål Introduktion = skolintroduktion inger.bergendorff@telia.com

Hur arbetar skolor och kommuner? Ofta etnocentriskt förhållningssätt i undervisningen Engelska på svenska Innehåll som inte tar vara på nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper inger.bergendorff@telia.com

Skolinspektionen kvalitetsgranskning –090925 Nyanlända får inte den utbildning de har rätt till Undervisning i avskildhet motverkar integration Eldsjälar - inte rektor ansvarar Nödvändigt att ta reda på elevernas bakgrund Kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna Bristande respekt inger.bergendorff@telia.com

Nationell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar ”En strategi för att få fortsätta där man befinner sig i sin utveckling samtidigt som man introduceras i den nya miljön” inger.bergendorff@telia.com

Skolintroduktion Målet är att främja individens utveckling så att den så tidigt som möjligt når ett optimalt lärande, känner delaktighet i svensk skola och samhällsliv samt kan göra egna aktiva val. Skolintroduktionen ska vara anpassad efter individens behov och dess syfte är att individen ska kunna delta i ordinarie undervisning.

Strategi 1 – Att det finns en tydlig styrning och ledning God kunskap om hur skolans styrdokument ska tolkas när det gäller nyanlända? Lokala mål och riktlinjer i kommunen Dokumenterade rutiner på skolan Vilka resultat förväntas skolan uppnå? Hur kan man följa upp och mäta elevresultat? inger.bergendorff@telia.com

Krav Studiehandledning på modersmålet Utredning och åtgärdsprogram, individuell skriftlig planering (IUP eller IS) (förutsätter kartläggning/beskrivning av bl.a. ämneskunskaper) Synligt i kvalitetsarbetet, jfr AR för kvalitetsarbete Modersmålsundervisning Tillgång till likvärdig utbildning En främjande elevhälsa inger.bergendorff@telia.com

Studiehandledning på modersmålet Särskild stödinsats (grundskoleförordningen 1994:1194, 5 kap.2§) på modersmålet eller om eleven undervisats på ett annat skolspråk, på det språket i stället för på modersmålet inger.bergendorff@telia.com

Grunden för beslut kring flerspråkiga elevers skolgång Skollag Förordningar Läroplan Kursplaner Skolplan BARNKONVENTIONEN Forskning och beprövad erfarenhet: Interkulturalitet Andraspråksinlärning Flerspråkighet + inger.bergendorff@telia.com

Prioriterat utvecklingsarbete Tidigare Utvecklingsarbeten - projekt - utvärderingar - kvalitetsredovisningar - Identifierat utvecklingsområde Nulägesbeskrivning Åtgärdsplan Genomförande Effektbedömning inger.bergendorff@telia.com

Strategi 2 – Att det finns en grundläggande samsyn över politikområden Vad kännetecknar en god samverkan? Vilka aktörer bör samverka på den nationella nivån? Regional samverkan ger ökad kvalitet Vem gör vad i kommunen? Föräldrar som en viktig resurs Skapa helhet i introduktionen Man lär av varandra inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – centralt i kommunen Introduktionsenheten Skolförvaltningar Elevhälsa Resursenheter ……. inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – centralt i kommunen – vad och hur? Skapa en gemensam kunskapsbas Ange en ambitionsnivå Fördela ansvar Identifiera gemensamma resurser kring ekonomi och kompetens Ta fram riktlinjer och göra dem kända och förankrade i verksamheten inger.bergendorff@telia.com

Samverkan – på skolan/ mellan skolor Ämneslärare Sva–lärare Modersmålslärare Elevhälsa Fritidsverksamhet Syv inger.bergendorff@telia.com

Strategi 3 – Att erkänna individens tidigare kunskaper och erfarenheter Kartläggning och validering Pedagogisk bedömning och individuell planering Studiehandledning, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning Studie- och yrkesvägledning inger.bergendorff@telia.com

Samverkan på skolan som främjar elevens kunskapsutveckling Gemensam kunskapsbas kring andraspråksinlärning o flerspråkighet Genomgång av kursplaner och undervisningsmaterial Studiebesök hos varandra Identifiera roller i arbetslaget Involvera elevhälsa och Syv inger.bergendorff@telia.com

” Språk- och kunskapsutveckling måste ske i alla klassrum!” inger.bergendorff@telia.com

Elevens tidigare kunskap i mötet med den svenska skolan Vilka kunskaper kan eleven ha med sig? inger.bergendorff@telia.com

Exempel på kunskapsområden Den flerspråkiga eleven kan ha kunskaper: om liv och skola i ett annat land i läsning och skrivning på modersmålet i olika skolämnen, centrala begrepp, teorier memoreringsteknik praktiska kunskaper av olika slag …………. inger.bergendorff@telia.com

Strategi 4 – Att lärandet genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för allas lika värde Hur ser vi på de nyanlända? Hur hjälper vi dem att förstå det de möter? Tydliga, positiva och höga förväntningar Webben Utvecklingsdialog Lärande exempel Nätverk Kompetensutveckling, design o utveckling Samarbete med andra Publikationer Resurspersoner t ex genuspedagoger, Rektorsutbildning Kunskapsuppbyggnad/ spridning, t ex forskningsspridning inger.bergendorff@telia.com

märkbart språk kultur identitet dolt Så länge vi sysselsätter oss med ytskiktet kommer situationen att glida oss ur händerna märkbart språk kultur identitet dolt inger.bergendorff@telia.com

korrekthet formulering tankar Utan kunskap om andraspråksinlärning hamnar skolan i detta perspektiv Vet man inte elevens kognitiva nivå hamnar undervisningen fel korrekthet formulering tankar inger.bergendorff@telia.com

Allmänt om ordförråd och ordinlärning SAOL ca 120 000 ord Svenskans allmänordförråd ca 170 000 ord En 7-åring kan 8 000 -10 000 ord Ett barn lär in ca 3 000 ord/år under skoltiden Vid tal producerar vi ca 150 ord/min inger.bergendorff@telia.com

Tvåspråkighet – fördel eller nackdel? ”Jag känner mig begåvad bara” (Otterup 2005) Tvåspråkighet kan ha Positiva effekter på analytisk förmåga, begreppsbildning, flexibelt tänkande, problemlösningsförmåga ”kan befria barnets språkliga tänkande ur de konkreta språkliga formernas och företeelsernas fångenskap” (Vygotskij 1999: 274). inger.bergendorff@telia.com

Modersmålets roll De finns ingen motsättning mellan långsiktiga satsningar på modersmålet och svenska. Språken berikar varandra och individens kognitiva utveckling. inger.bergendorff@telia.com

Modersmålets roll Undervisning på modersmålet kan förhindra negativa effekter på kunskapsutvecklingen så länge andraspråket inte är fullt utvecklat Undervisning i och på modersmålet är viktigt också för att bekräfta de flerspråkiga elevernas bakgrund och identitet. inger.bergendorff@telia.com

Meritvärde år 9, i relation till sva o modersmål inger.bergendorff@telia.com

Strategi 5 –Att ändamålsenliga lärmiljöer för undervisning och handledning tillhandahålls På vilka grunder organiseras undervisningen? Stödverktyg för undervisningen Webben Utvecklingsdialog Lärande exempel Nätverk Kompetensutveckling, design o utveckling Samarbete med andra Publikationer Resurspersoner t ex genuspedagoger, Rektorsutbildning Kunskapsuppbyggnad/ spridning, t ex forskningsspridning inger.bergendorff@telia.com

Flerspråkighet och flerkulturalitet som resurs på riktigt Strategi 6 – Att ett främjande förhållningssätt präglar verksamheten Språk och identitetsutveckling i fokus Flerspråkighet och flerkulturalitet som resurs på riktigt Satsa på det friska och ha blick för utsatthet De fem prioriterade utvecklingsområdena för 2005 är de följande: • Kvalitetsarbete och ledning Mål- och resultatstyrning förutsätter kvalitetsarbete på alla nivåer. Kvalitetsarbete omfattar alla de processer inom en organisation som syftar till att göra organisationen bättre på att hantera sin egen utveckling i arbetet för en ökad måluppfyllelse. I detta arbete är organisationens ledning av avgörande betydelse. Myndighetens stöd inom området strävar efter att stärka skolors och kommuners kvalitetsarbete samt utveckla ledarskapet i skolan. • Kunskap och bedömning Skolväsendets kunskapsuppdrag innebär att främja barns, ungas och vuxnas utveckling av kunskaper som är nödvändiga för var och en som individ, som samhällsmedborgare samt som grund för fortsatt utbildning. Myndighetens uppdrag är att stödja nationell likvärdighet och skolors och kommuners arbete för ökad måluppfyllelse. • Mångfald och likvärdighet Förbättring av utbildningsvillkoren för barn och unga i miljöer som präglas av social och etnisk mångfald är en högt prioriterad uppgift för myndigheten. Myndighetens uppdrag är att bidra till ökad likvärdighet för alla barn och elever, att stärka förskolors pedagogiska arbete i segregerade miljöer samt skolors och kommuners förutsättningar att arbeta för att fler elever ska nå målen för sin utbildning. • Demokrati, jämställdhet och inflytande Arbetet med demokrati och värdegrund behöver utvecklas och fördjupas, vilket bl.a. innefattar ett arbete för ökad jämställdhet och inflytande samt mot diskriminering och kränkande behandling. Myndigheten ska stödja förskolors, skolors och kommuners förutsättningar att arbeta i enlighet med sitt demokratiska uppdrag. • Utbildning, arbetsliv och tillväxt Samverkan mellan alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning, behöver utvecklas. Alla skolformer behöver också utveckla sin samverkan med arbetsliv och samhälle. Myndigheten ska bidra till att förbättra infrastrukturen för hela utbildningssystemet och till att samverkan mellan utbildning och arbetsliv utvecklas. Myndigheten ska också bidra till att nationella aktörer som arbetar med vuxenutbildning utvecklar en gemensam kunskap om vilka faktorer som främjar utveckling. inger.bergendorff@telia.com

Skolkompetens och kunskapssyn i den svenska skolan Vad ska man kunna för att klara av svensk skola? Vilka kunskaper ska man erövra? inger.bergendorff@telia.com

Kunskapskvaliteter / Kompetenser tolka kommunicera reflektera motivera analysera definiera sortera jämföra utvärdera planera strukturera värdera sammanställa dra slutsatser ge respons genomföra beskriva resonera se sammanhang lösa problem använda begrepp argumentera inger.bergendorff@telia.com 43

VG, MVG - kvalitéer Aktivt Kritiskt Reflekterande Ansvarstagande Kreativt ……. …….. inger.bergendorff@telia.com

En språkutvecklande undervisning Uppmuntrar användning av modersmålet! Bygger på ämnesintegrering och samarbete med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk inger.bergendorff@telia.com

Allmänna råd om utbildning för nyanlända inger.bergendorff@telia.com

Allmänna råd 6 avsnitt Mottagning Introduktion Individuell planering Undervisning Uppföljning och utvärdering Kompetensutveckling inger.bergendorff@telia.com

Jim Cummins, The University of Toronto ”Det är bara när andraspråkselevernas egen kapacitet tillmäts betydelse och aktiveras som de kommer att hinna i kapp sina jämnåriga i fråga om språk- och kunskapsutveckling.” Jim Cummins, The University of Toronto inger.bergendorff@telia.com