eHälsa och nya kommunikationsvägar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Ett gott liv i ett livskraftigt län
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Nils Schönström Din Journal på nätet Nils Schönström Dagar om Lagar Nils Schönström.
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet
Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Det nya informationsflödet
1.
Innehåll Strategier, målgrupper, mål Informationskanaler
IT I VÅRDEN – en utveckling som går snabbare än vi anar… Solweig Rydmarker Vård IT Strateg Region Halland
E-hälsa och invånartjänster
Information kring Tema Hjälpmedel på 1177.se
Eller, kan jag använda 1177.se i mitt dagliga jobb?
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
Det blommar i Botkyrka Hans Lindgren.
Närvårdssamverkan Csadadas Asdas Ksaldjaksld Saldöksaldö Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
eHälsa Begreppet inkluderar helheten av elektronisk kommunikation
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
1 Version Version Dialogseminarium - grundläggande eHälsa Välkommen!
1.
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Kan patienter ta ansvar för e-tjänster som erbjuds?
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Patientlagen och informationsplikten
Patientlagen och informationsplikten 2014:
Patientlagen och informationsplikten
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Nationell patientöversikt
Framtidens vårdinformation
BILD 1 Fullmäktiges beredningar Uppdrag Kort historik Arbetssätt Process.
Riktlinjer för patientinformation
Patientlagen och information till patienter och närstående
BjH 8 mars BjH 8 mars
Regionförbundet i Kalmar Län
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
IT utvecklar sociala tjänster! 1 KommITS 9 november 2011, Göteborg Åke Svenson, utredare, f d socialdirektör Järfälla,
12,1 dagar Mats UddinVälkomna Barbro NaroskyinInledning Fikapaus Claes- Fredrik HelgessonStyrning med marknad
En säker e-tjänst till vården
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Framtidens bästa primärvård
Region Östergötland Regelbok för vårdcentraler Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Om HSA och HSA-ansvarigs roll
Ämne: diskussion om e-hälsoprioriteringar på chefsnätverket 21 augusti.
1177 Vårdguiden på webben Anna Momcilovic, 1177-redaktör, kommunikationsenheten
Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Förvaltning/avdelning/grupp/enhet som dragningen är för Datum:
Processledare Tomas Ahl Tjänsteansvarig Inera Dokumentation från socialtjänst, omsorg och hemsjukvård – hur får vi med den? Processledare Per Brantberg.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Primärvårdscentrum Östergötland
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
SWOT-analys av affärsområde grundskola
eHälsa och eTjänster inom socialtjänsten
Omställningen av hälso- och sjukvården
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Effektkarta för extern webbplats
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Målbild framtidens hälso- och sjukvård
Rättviks kommun ”Här är alla digitala medborgare”
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

eHälsa och nya kommunikationsvägar Brukardialogberedning 3 Kunskapssammanträde 29 oktober 2014 Reza

Brukardialogberedning 3 Reza Zarenoe, ordf. (FP) Rebecca Hägg, vice ordf. (S) Jens Lindell (MP) Riitta Leiviskä-Widlund (S) Reza Viola Ingvarsson (M) Kerstin Nordenberg (M) Karin Starkhammar (KD) Charlotte Sand, tjänstemannastöd

eHälsa ett nationellt utvecklingsområde Charlotte Vad är eHälsa?; det handlar om att använda (IKT), dvs informations- och kommunikationsteknologi för hälsa för att, till exempel, kommunicera med och behandla patienter, genomföra forskning, utbilda studenter, spåra sjukdomar och övervaka folkhälsa”. Sedan 2007 drivs utvecklingen av eHälsa gemensamt av landets landsting, regioner och kommuner. Arbetet leds och koordineras av Inera på uppdrag av huvudmännen – (Landsting och regioner i samverkan för eHälsa), tidigare , dvs innan 2014 var det Center för eHälsa i samverkan. Det nationella eHälsoarbetet handlar om hur framtidens vård och omsorg ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Och man pratar om 3 huvudsakliga målgrupper. Individen/patienten närstående som ska ha tillgång till information och olika etjänster. Vård- och omsorgspersonal, tillgång till elektroniska o kvalitetssäkrade beslutsstöd. Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska ha verktyg för att kunna följa upp kvalitet och säkerhet samt få ett bra beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Målbild eHälsa 2018 ” Invånare/patienter, medarbetare inom vården och beslutsfattare har rätt att förvänta sig att eHälsotjänster utvecklas snabbt och effektivt och ger nytta i vardagen” Den enskilt viktigaste frågan är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. Beredningen har i sitt arbete fokuserat på det som berör invånarperspektivet.

Vad är invånartjänster? Kvalitetssäkrad information och möjlighet till fördjupad kunskap om hälsa, vård och omsorg Vägledning till vård, tandvård och omsorg Personliga råd om hälsa, vård och omsorg Personliga tjänster och journalen Internetbaserad behandling Charlotte Vad är invånartjänster? Kvalitetssäkrad information och möjlighet till fördjupad kunskap om hälsa, vård och omsorg Vägleding till vård, tandvård och omsorg - hitta och jämföra vård och omsorg Personliga råd om hälsa, vård och omsorg - telefonrådgivning, vårdguiden, frågetjänst Personliga tjänster som att boka och ändra tid, förnya recept och journalen - Internetbaserad behandling - videokonsultation, KBT -------------------------------------- Utelämna i muntliga redovisningen Syftet: Invånartjänster bidrar till bättre hälsa och livskvalitet hos allmänheten, att få effektiva verktyg för att hantera sin egen hälsa och vård. förutsättningar till ökad delaktighet i vården bättre överblick över vårdprocesserna. Invånartjänsterna förbättrar också tillgängligheten till vården, och stödja i invånarnas val av vårdgivare. Men invånartjänsterna skapar också nytta hos vårdens medarbetare. De ger möjlighet till bättre användning av vårdens resurser och stödjer ett effektivare arbetssätt. Invånartjänsterna skapar förutsättningar för en ökad kvalitet i mötet med patienten, genom att hänvisa rätt patient till rätt vårdnivå i rätt tid, och genom att ge patienter möjlighet att förbereda sig, fördjupa sig och därmed bli mer motiverade och ta större ansvar för sin egen vård.

Mål i nationella handlingsplanen 2015 40 % av besöken till vården bokas via MVK 80 % av invånarna når samtliga intyg via MVK 100 % av inv. kan se överblicka sina vaccinationer via MVK 2016 100 % av patienterna kan följa sin remiss via MVK 2017 100 % av invånarna kan nå sin journal-information via MVK 60 % av invånarna använder MVK som första kontakt med vården Charlotte 75 % av invånarna känner år 2014 till hur man ansluter sig till ”Mina eHälsotjänster”. 70 % av invånarna anser år 2014 att 1177 på internet och telefon är ett bra komplement för kontakt med sin vårdcentral. 100 % av invånarna har år 2014 möjlighet att nå delar av sin journalinformation avseende vård enligt hälso- och sjukvårdslagen via ”Mina eHälsotjänster”, integrerat med faktainformation från 1177.se. 40 % av besöken till vården bokas år 2015 via ”Mina eHälsotjänster”. 80 % av invånarna har år 2015 möjlighet att nå samtliga intyg som utfärdats inom hälso- och sjukvården via ”Mina eHälsotjänster”. 100 % av invånarna har år 2015 möjlighet att samla och överblicka sina vaccinationer via ”Mina Hälsotjänster”. 100 % av patienterna har år 2016 möjlighet att följa sin remiss via ”Mina eHälsotjänster”. 100 % av invånarna har år 2017 möjlighet att nå sin journalinformation för all vård och omsorg via ”Mina eHälsotjänster”. 60 % av invånarna använder år 2017 ”Mina eHälsotjänster” (inklusive sjukvårdsrådgivningen via telefon) som sin första kontakt med vården. 80 % av användarna av ”Mina eHälsotjänster” anser sig år 2018 vara mer delaktiga i sin egen vård än tidigare.

Strategier eHälsa i Landstinget i Östergötland Öka kontakterna med invånarna via digitala kanaler Flytta över manuella ärenden till digitala kanaler där det finns en stor patient- och verksamhetsnytta Erbjuda kvalitetssäkrade råd om vård och hälsa via 1177.se Öka kännedomen om 1177.se och e-tjänster / Mina vårdkontakter Charlotte Ehälsa i Målbild 2016 Medborgarna ska ha god tillgänglighet till bra information och bra självbetjäningstjänster Kunna boka, avboka, omboka tider, förnya recept, få provsvar, få råd, ställa frågor till min läkare och få svar samma väg. Läsa min egen journal

Inledande kunskapsuppbyggnad Verksamhetsföreträdare Kommunikationsenheten IT-centrum Allergimottagningen Lambohov VC Lyckornas VC Psykiatriska kliniken Ungdomsmottagning Föreningsföreträdare Internationella kvinnoföreningen HSO Astma och allergiförbundet PRO SPF Rebecca Kunskapsinhämtningar Nationella rapporter, skrifter etc Del 1. Kommunikatör, Kommunikationsenheten Webbstrateg, Kommunikationsenheten Systemförvaltare, IT-centrum IT-strateg, IT-centrum Del 2. Internationella kvinnoföreningen HSO (Handikapporganisationerna) Astma och allergiförbundet PRO (Pensionärernas riksorganisation) SPF (Sveriges pensionärsförbund) Del 3. Verksamhetschef och sjuksköterska, Allergimottagningen Verksamhetschef Lambohov VC Medicinskt ledningsansvarig läkare Verksamhetsutvecklare, Psykiatriska kliniken Verksamhetschef, ungdomsmottagningen

Frågeområden Möjligheter och risker Vilka tjänster känner man till och använder Patientjournalen på nätet Rapportering av egna mätvärden Hur värderas information på nätet Hur vill man kommunicera med hälso- och sjukvården Forskningsenkäter Rebecca

Dialoger Fokus-grupp Antal deltagare Gruppsammansättning 1 7 SPF 2 9 IFS 3 PRO 4 HBTQ-personer 5 Vuxenelever – Vård- och omsorgsprogrammet 6 8 Gymnasieelever – Vård- och omsorgsprogrammet SFI-elever Tonåringar HSO (representanter från totalt 5 föreningar) 10 Småbarnsföräldrar 11 Personer som bor och lever i sluten klostermiljö 12 Arbetsplatsträff - lagerpersonal Reza

Vad tycker medborgarna? NULÄGE FRAMTID STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT SWOT Reza

STYRKOR Hög tillit till 1177 och UMO.se Tidseffektivt Alternativa kontaktvägar Lättillgängligt Delaktighet Överblick över sin vård Information på olika språk Kvalitetsgranskad information Bekvämt och enkelt Frigör tid för personalen Informationsfönster mot hela världen Ökad insikt om symtom och sjukdomar   Rebecca STYRKOR ”Det är positivt med sjukvårdsrådgivningen, man känner sig lugnare när man får prata med någon. De har hög trovärdighet och man känner tillit.” ”Första gången var jag lite orolig hur det skulle gå. Jag var inne på Mina vårdkontakter på helgen och beställde recept och bokade tid. Jag fick svar på måndagen.” ”På 1177.se står det ju vem som har författat texten, och allt är kvalitetsgranskat.”

SVAGHETER Särskilda grupper riskerar att hamna utanför Stort eget ansvar för patienten Risk för missförstånd, läkarspråk Utbudet motsvarar inte förväntningar Medarbetares inställning till nya arbetssätt Svårt hitta kontaktuppgifter på 1177.se IT-system som inte pratar med varandra Ökad belastning för patient­ organisationerna efter att landstingskatalogen togs bort   Rebecca SVAGHETER ”För några år sedan fick jag hem brev på ”läkarspråk”, jag förstod ingenting och ringde 1177 för att få hjälp att tolka brevet, men de fick inte säga något, så då googlade jag och fick fram att jag hade en tumör på njuren, ska det gå till så?” ”Mina vårdkontakter, det är många enheter och kliniker som inte har startat. Effekten avtar när det är högre förväntningar hos användaren än befintligt utbud.” (”Det finns en risk i att det blir en övervältring mot handikappföreningarna, man ringer till oss och frågar om information och kontaktuppgifter till vården. Det har ökat efter att landstingskatalogen togs bort.”) Reza har med detta citat men jag tycker att det passar bättre till min ruta egentligen… ”Det är svårt att hitta kontaktuppgifter på hemsidan .1177.se, ibland är det lättare att googla eller ringa till växeln. Sökfunktionen A-Ö funkar, men alla kliniker finns inte med där. Och söker man får man ofta upp information som man inte vill ha, om interndebitering eller personalinformation.”

HOT Särskilda gruppers olika behov och förutsättningar Språksvårigheter, dyslexi, afasi, annat modersmål Verksamhetens inställning till utveckling och utbud av eHälsotjänster Obehöriga kan läsa min journal Minskad fysisk kontakt med vården IT-säkerhet Ökad onödig oro Risk för felbehandling vid distanskommunikation   Reza Hot;   ”För mig som har dyslexi är det ett helvete. Jag kommer inte att använda mig av nätet så mycket, för mig är det bättre att ringa och prata.” ”Det finns en risk i att det blir en övervältring mot handikappföreningarna, man ringer till oss och frågar om information och kontaktuppgifter till vården. Det har ökat efter att landstingskatalogen togs bort.” ”Det finns en viss risk att man känner sig ännu sämre om man läst i sin journal.”

MÖJLIGHETER Ombudsfunktion, utöver småbarnsföräldrar Appar för olika målgrupper PMO.se Kvalitetssäkrade patientberättelser Distansbehandling Läkemedelsgenomgångar Uppföljning via videolänk Teknikdrivande Mailkontakt med vården Egenrapportering   Reza Möjligheter;   ”Tänk till exempel att en specialist i ett land kan guida en annan specialist i ett annat land under pågående operation, via videolänk. Det är ju fantastiskt bra!” ”Rätt skött, är ju internettekniken underbar. Till exempel vårdcentralen kan knappa in uppgifter och direkt kan de på ortopeden eller kirurgen i en annan stad se anteckningarna. Det ger ju snabbare vårdflöde.” ”Videouppföljning, klart det är bra! Det är en framtidstanke.”

Tänk om man har läst journalen på mobilen och mobilen blir stulen… 1177.se och UMO.se är jättebra. Där finns information om allt möjligt som man vill veta, men inte vågar fråga om. Jag fick medicin av doktorn, men kom inte ihåg vad han sa. Då skulle man kunna läsa i sin journal, det är bra. Men för mycket information kan också göra att man blir orolig. Reza Den personliga kontakten är också viktig! Det ska vara säkert också! Vad då eHälsa? Blir man doktor själv på nätet, eller vad är det?

Rekommendation från BDB 3 Att Landstinget i Östergötland ska verka för en gemensam nationell informationskampanj om eHälsa 2016. Rebecca