Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet

En presentation över ämnet: "Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet"— Presentationens avskrift:

1 Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet
Centrum för e-hälsa i samverkan Landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet Vad får vi för pengarna?

2 Nytt samarbetsavtal Avtalet reglerar syfte, styrning och arbetsformer. Viktiga utgångspunkter har varit att stärka den politiska styrningen, klarlägga samspelet med SKL och skapa en juridisk tydlighet om CeHis. Politisk styrgrupp Beredningsgrupp – tidigare styrelse

3 Nationella strategin för eHälsa inom vård och omsorg
Invånare, patienter och anhöriga Ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation Ska ha bra service och delaktighet i vården utifrån individuella förutsättningar Personal inom Vård och omsorg Ska ha tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet Ansvariga för vård och omsorg Ska ha ändamålsenliga IT- stöd för att följa upp patient- säkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhets- styrning och resursfördelning 3 3

4 Varför gemensam utveckling?
sid 4 Invånare är rörliga – många olika aktörer Ökade krav på tillgänglig och säker information mellan vårdgivare Förutsätter standarder – fastställs nationellt/internationellt Kostnader för drift och förvaltning kan sänkas med ökat samarbete Kompetens och specialistkunskap kritisk faktor inom många landsting, regioner och kommuner E-hälsotjänster en naturlig del i vård och omsorg - sällan unika per vårdgivare

5 Programområden 5 5

6 Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt
Tillgång till väl fungerande IT-stöd till medarbetare inom vård och omsorg Barnhälsodata Eira Elektronisk födelseanmälan Händelseanalys Nitha Infektionsverktyget Nationell Ordinationsdatabas NOD Nationell patientöversikt NPÖ Pascal Ordinationsverktyg Rikshandboken i barnhälsovård Svensk informationsdatabas SIL Svenskt Biobanksregister SBR Vårdhandboken Vårdens intyg 6 6

7 Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt
Tillgång till kvalitetssäkrad information Underlätta kontakt Möjlighet till självservice Kan utgöra första linjens vård och omsorg Interaktiva tjänster i flera kanaler (webb, telefon och mobil) Delaktighet i sin egen vård Min journal på nätet 1177.se,1177 Sjukvårdsrådgivning Mina vårdkontakter Nationella hjälplinjen UMO.se 7 7

8 Utvecklingsprojekt och förvaltningsobjekt
Möjliggör samverkan mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare Överföring av information sker enhetligt, säkert och kostnadseffektivt Identifieringstjänst SITHS Katalogtjänst HSA Kundservice Kommunikationsnät Sjunet Nationell test Säkerhetstjänster Tjänsteplattform Video/distansmötestjänst 8 8

9 Samordning av gemensamma (nationella) arkitekturen
sid 9 Arkitektur & regelverk Samordning av gemensamma (nationella) arkitekturen Stödfunktion i beställning och styrning för de olika programområdena Vidmakthålla och vidareutveckla dokument/modeller/objekt som krävs för effektivt arkitekturstöd Kommunicera arbetet via flera olika kanaler och sätt Verksamhetsarkitektur Teknisk arkitektur

10 1177.se - nuläge 3 miljoner besök per månad
Om vi själva skulle utveckla dessa tjänster skulle det kosta väldigt mycket mer. Som exempel kan nämnas 1177.se. När vi hade en egen regional webbplats och en regional vårdsöksfunktion var det 6 heltider som jobbade med utveckling av teknik och innehåll, och vi hade ändå en ganska begränsad funktionalitet. Idag är det cirka 1,5 heltid som jobbar med den regionala nivån av 1177.se, övriga (inklusive jag själv) har gått över till andra arbetsuppgifter.  1010 1177.se - nuläge 3 miljoner besök per månad 27% kännedom med stora regionala skillnader Designen anpassad för mobiler och läsplattor Nyproduktion Tema psykisk hälsa, i samarbete med Nationella hjälplinjen Översättningar till andra språk (Regler och rättigheter) BVC-app lanserad och har gjort succé 10

11 Mina vårdkontakter (personliga tjänster) - nuläge
Det som behövs här i regionen är att öka kännedomen och användandet av tjänsterna, både internt inom vården och hos invånarna. Där behövs både intern marknadsföring och ibruktagande av fler tjänster som ökar användandet. Vår egen vårdpersonal behöver vara med på tåget och förstå fördelarna med invånartjänsterna.  Jag kommer att skriva ett beredningsunderlag i syfte att köra några piloter med direkttidbokning under Kostnaden är en engångsavgift per anslutet system, några timmar för VGR IT:s integrationsteam plus att verksamheten får ställa upp med tid för att kravställa och se över arbetssättet. Ansluter man t.ex. Elvis, Obstetrix och Prosang är det alltså en anslutningsavgift på totalt kronor, sen är det bara att köra. I Asynja Visph ingår tidbokningen i införandeprojektet.  1111 Mina vårdkontakter (personliga tjänster) - nuläge Över 1,1 miljon användarkonton Mer än inloggningar per dag Mobilanpassning och ny teknisk plattform sedan december SITHS-inloggning för vårdgivare Direkttidbokning – införanden pågår i 15 landsting! 11

12 Journal på nätet – start nationellt genomförande 2013
12

13 E-tjänster för stöd och behandling – leverans 2013

14 Stora utmaningar och möjligheter
sid 14 INVÅNARE MEDARBETARE INFRASTRUKTUR 80% Mer delaktiga i egen vård 2018 60% MVK som första kontakt 100% Journalinfo för all vård & omsorg 2017 100% Drifttill-gänglighet & Säkerhet 100% Följa sin remiss 90% Single-sign-on 2016 100% Överblick vaccina-tioner 80% Nå sina intyg 40% Bokningar via MVK 2015 100% Delar av journal- information 50% Ta del av resultat & värden 70% 1177 bra komple-ment till kontakt 75% Hur man ansluter sig 100% Historik som besluts-stöd 100% Säker inloggning vård & omsorg 2014 25% Anslutna MVK 50% Råd om vård via 1177 2013 14

15 Har vi det som krävs i VGR för att kunna genomföra handlingsplanen?