En hälsofrämjande vårdcentral

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Datafångst, IT-system och koder
Vad gör regeringen för folkhälsan
Nystart av teamtandvård på ftv Kramfors
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Införande i Landstinget Gävleborg
Hälsoenheten Södertälje
Betydelsen av samverkan inom hälso- och sjukvården
Ett samarbete för barns hälsa
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Lotusmodellen.
Urologmottagningen i ständig förbättring
Rehabiliteringsgarantin
Socialpedagog och Förskollärare står stadigt på samma grund -
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Hälsoenheten Södertälje
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Västernorrlands län. Målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården Kommentarer ur Västernorrländskt perspektiv Markus Kallioinen.
BPSD-registret -nuläge 24 oktober 2012
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Effektivare vårdadministration - ett förbättringsprogram
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
APO ett enkelt sätt att mäta. Läkare: Audit om: Dato:
Vision Fredensborg Samma behov? Samma förutsättningar? Samma individuella val? Vad är bästa cancervård för var och en?
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Hemsjukvårdskartläggning SLSO Elisabet Linder 2007.
Välkomna !.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Sjuksköterskeledd infektionsmottagning - rapport
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
BjH 8 mars BjH 8 mars
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Region Skånes 1177-tjänster ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vård och omsorg och ger bättre möjlighet till.
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Folktandvården i Västmanland. Generella Hälsoinsatser Tandvården tillsammans med Kompetenscentrum för hälsa startade 2013 en Klusterutredning som tittade.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Hinner doktorn prata.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Rökfri arbetstid - en diskussion på arbetsplatsträffen (APT) Detta material är ett stöd för diskussion på arbetsplatsträffen om ”rökfri arbetstid” och.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Varför skapa ett digitalt vårdbesök?
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Hälsoskola Fröslunda VC
Primärvårdscentrum Östergötland
Succé för Gislehälsans café för äldre
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Samtalsterapeut direkt
Snabbare patientflöden och fler tillgängliga läkartider med hjälp av triagering i Primärvården. Bakgrund: Blir allt svårare att erbjuda våra patienter.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Min Vård - Landstinget Dalarnas digitala vårdcentral
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Psykosocial ohälsa till rätt vårdnivå
Presentationens avskrift:

En hälsofrämjande vårdcentral Hedemora vårdcentral En hälsofrämjande vårdcentral Det här skall handla om hur skapa tid för hälsofrämjande arbete. Först vill jag kort presentera vår hälsofrämjande vårdcentral.

Presentation vårdcentralen Hedemora vårdcentral ingår tillsammans med Avesta i Södra Närsjukvårdsområdet. Där finns 6 v.c. där vi är den största. Ett sjukhus med Medicinsk och Geriatrisk klinik. Vårdplatser, antal? Samt mottagningar. På båda orterna finns också baspsykiatri. Vi har en befolkning på 11000 personer. Vi har en åldrande befolkning. Utbildningsnivån och medelinkomsten är lägre än genomsnittet i landet. Här finns vi Befolkning 11000

Vår vision Vi går till arbetet med glädje och är nöjda när vi går hem då vi utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt bidragit till friska och självständiga Hedemorabor. Det här är vår vision inskriven i vår verksamhetsplan. Den är en vision både för befolkningen och för oss som arbetar på vårdcentralen. Vår strategi är att arbeta Hälsoorienterat och att vara den goda arbetsplatsen. Ex på hur vi jobbar för att vara Den goda arbetsplatsen: Att kunna påverka är grunden, därför är information och delaktighet viktiga frågor. I vår VPL är ett av målen: Balans mellan uppdrag och resurser. SAM: riskanalys, handlingsplan med antistressaktiviteter: tji gång, lättgympa, kroppskännedom, TA. Utvecklingsdagar istället för planeringsdagar. Vi verksamhetsplanerar hemma under enkla former och satsar mera på våra utvecklingsdagar. Gemensamma aktiviteter. Ju mer vi är tillsammans desto gladare vi blir. Ex:Vårfester, höstfester, julfest, after-work, brännboll, svampplockning, fågelskådning.

Vi som ska görat! Läkare 6,25 DSK 10,0 BVC 2,0 USK 6,0 Fotvård 1,5 BMM 2,5 UM 1,0 DSG 3,75 Asyl 1,0 Sekr 4,0 På vårdcentralen finns det förutom den vanliga verksamheten med mottagningsverksamhet, sjukvårdsrådgivning, hemsjukvård, labb, också en sjukgymnastavdelning samt en familjecentral. På stan finns en ungdomsmottagning. Sedan 4 år har vi en Asylmottagning på v.c. Vi har en heltidsanställd distriktssköterska som tar hand om ca 150 asylsökandes hälso- och sjukvård. Genomför hälsosamtal och har öppen mottagning. Vi köper in extra läkarresurs för planerad asylmottagning. Akuta besök går till vår dagjour. Vårt största problem är läkarbristen. Vi har fn 2,0 av 6,25 tjänster besatta.

IDRE 2-3 dec 2004 Hedemora vårdcentral en hälsofrämjande vårdcentral Utbildning i förbättringskunskap Utbildning i Det motiverande samtalet Utbildning i FAR Systematisera det vi gör Livsstilslabblista Avstampet för vårt hälsofrämjande arbete kom på våra utvecklingsdagar dec 2004 då vi var på Idre fjäll. Där bestämde vi oss för att vi skulle bli en hälsofrämjande vårdcentral. Vi tittade på vad vi gjort och gör och vad vi behövde göra. Vi ägnade 2 dagar åt att fortbilda och träna oss i Det motiverande samtalet samt FAR. Vi bestämde att vi behövde mer utbildning i förbättringskunskap och att vi behövde systematisera det vi gör: För att underlätta det tillkom vår Livsstilslabblista. Vi hade roligt också med bla teamwork-övningar och kvällsprogram.

Hur få tiden att räcka till Hälsofrämjande arbete?

Vad hade vi redan gjort? Genombrottsprojekt telefontillgänglighet okt 2004 Läkarbesök inom 7 dagar Stöd till hemtjänsten Tvärprofessionellt teamarbete ADDIS, Rökavvänjning Utbildat oss i och använder Motiverande samtal i mötet med pat. En viktig del i att få tid är att se över hela sin verksamhet. Var kan man hitta energiförluster? Och Att ofta fråga sig: kan man gör på ett annat sätt? 2004 genomförde vi ett genombrottsprojekt kring sjukvårdsrådsgivningen. Vår telefontillgänglighet låg på ca 70% och i vår VPL hade vi bestämt 100% telefontillgänglighet. Sedan dec 2004 har vi det. Förutom teknik och att lösa saker på annat sätt så ringer vi av på morgonen. Alla sköterskor hjälps åt 8-9.30. Mottagningar får börja 10.00. Det får till effekt att de pat som behöver tid till läkare samma dag kommer fram på morgonen, får sin tid på v.c. och behöver inte åka till akuten i Avesta. Det tjänar vi pengar på som vi använder till att skapa tid. Samt att det blir lugnare på sjukvårdsrådgivningen under resten av dagen= lägre sköterskebemanning på telefon= att skapa tid till annat. Våra pat får till 88% läkartid inom 7 dagar. Vi arbetar målmedvetet med stöd till hemtjänsten det skapar också tid då det blir färre telefonsamtal och akuta hembesök för sköterskorna. Stödet handlar om: fortbildning i omvårdnad, regelbundna träffar, alla sköterskor kan nås via mobiltelefon, alla utskrivningsklara skall ha en uppdaterad vårdplan känd av alla. Vid problem kan vi ha ett Lärande forum där alla inblandade är med och vi går igenom vad som hänt och vad vi kan göra bättre. Samverkanträffar på alla nivåer. Teamarbete: Teamen har ett nära samarbete med sjukgymnasterna. De har aktivt jobbat med sina köer (bla genom mer gruppverksamhet) och har nu oftast ingen kö för prioriterade grupper. Man kan med kort varsel, samma dag eller dagen efter ta emot akutpat med okomplicerade nacke/ryggproblem. 5 beh utan remiss. Pat kan antingen söka direkt eller komma via sköterskan i sjukvårdsrådgivningen. Det är bättre för pat och spar läkartider. Läkare och sköterskor kan remittera pat till ADDIS-test hos en av sjukgymnasterna om det visar sig i livstilssamtalet att pat kanske dricker för mycket. Ofta kan en ADDIS-test och några besök med samtal hos sjukgymnasten helt få pat att bli medveten om livsstilens betydelse för egna hälsan. Ibland behövs behandling. Vi kan då erbjuda pat en tid hos vår alkoholterapeut: en sjuksköterska på vår socialmedicinska mott. Rökavvänjning: alla pat skall få frågan om de röker, alla medarbetare använder motiverande samtalsmetodiken i mötet med pat. De som röker och vill ha ytterligare hjälp att sluta röka erbjuds rökslutarstöd, enskilt, ej i grupp hos en distriktssköterska. Basen är att använda sig av Motiverande samtal i mötet med patienten. Det har vi lärt oss och tränar återkommande på.

Genombrottskurs 2005 Syfte: Att frigöra tid hos distriktssköterskan för hälsofrämjande arbete. Att systematisera vårt förhållningssätt i arbetet med livsstilsfrågor Större arbetstillfredsställelse Mätningar visade att ca 50% av distriktssköterskans mottagningstid gick åt till att mäta blodtryck och att ge injektion Behepan. Genom att ändra på det kanske vi kunde skapa mer tid? Vi saknade ett systematiskt förhållningssätt och vi gjorde redan en hel del hälsofrämjande arbete som vi behövde lyfta fram för att se. Genom detta kan vi få en större arbetstillfredsställelse, se vår vision.

Hur? Kvalitetssäkra omhändertagandet av hypertonipatienterna. Öka medvetenheten hos pat om livsstilsfaktorernas betydelse för hälsan. Ge patienter med B12-brist en likvärdig behandling med tabletter och därigenom slippa injektionsbehandling.

Mål och Mått Målbltr skall vara känt för pat och DSK 90% av hypertoniker < 75 år livsstilssamtal Utvärderas 061031 Pat inj Behepan från 15% till 5% Dokumenterat i journal Dokumentera livsstilssamtal Reg data i labblista Hälsa Räkna pat inj Behepan i tidbok Många patienter vet inte vad deras målblodtryck är. Pat skall erbjudas livsstilsamtal. De första gångerna kan det handla om att motivera patienten till ett livsstilssamtal. Behepan: patient och medarbetarinfo under gemensam mapp.

Tillvägagångssätt Erbjud/motivera pat till hälsosamtal hos PAS Mät upplevd egen hälsa Testa kost/motionsvanor Ta bltr, längd och vikt Fråga tobak Skriv FAR Lämna aktivitetsguiden, utbildade FAR-ledare Hänvisa pat som behöver stöd till sjukgymnast Registrera, dokumentera, följ upp.

Orsa dec 2005 Följa upp Idre Utifrån patientfall I team där sjukgymnaster ingår Träna livsstilssamtal Träna ge råd på fysisk aktivitet Hjälpmedel för medarbetare: Lathund SOMT Lathund FAR

Hur har det gått? Vi började på allvar att arbeta med livsstilssamtal under våren. Första utvärderingen 31 okt. Ca 50 hypertonipat har haft livsstilssamtal. Flera nya medarbetare som inte lärt sig metoden. Pga pensionsavgångar (3 DSK) distriktssköterskeutb (1) så försenades starten av vårt arbete. Nya medarbetare måste få chansen att lära upp sig innan de kan börja arbeta enligt metoden. T.v. har vi vikarier på några distriktsskötersketjänster i väntan på beslut: Sammanhållen hemvård.

Framtiden? 2 nya fasta läkare på VC 1/12-06 Utvecklingsdagar 2006-2007 Lösningsfokuserat förhållningsätt Tvärprofessionellt projekt Stressrelaterade sömnbesvär 2007 Hedemora Helt och Hållet Utvecklat nationellt kvalitetsregister? Sammanhållen hemvård-2008? 2 till fasta läkare kommer avsevärt att förbättra för befolkningen, vårt arbetssätt, vår ekonomi. Att arbeta hälsofrämjande bygger till stor del på kontinuitet, nu kommer vi att kunna erbjuda ca 70% av befolkningen fast läkare. (1800/läk, pga SÄBO: Ger rehab samt ingen jourverksamhet) Utvecklingsdagar 2007: Lösningsfokuserat förhållningssätt för alla medarbetare på v.c. Nytt projekt: En distriktsköterska och en sjukgymnast startar ett projekt för pat med sömnsvårigheter. Beh går ut på KBT-intiktade samtal (DSK)i kombination med Tillämpad avslappning (DSG) Syftet är att pat skall lära sig att hantera sina bevär utan sömnmedel och därmed förbättra sin livskvalitét. Samarbete i Hedemora kommun mellan alla aktörer: enskilda, föreningar, kommunen, vårdcentralen som syftar till att främja hälsa och en hållbar utveckling. Vi vet att ett utvecklat nationellt kvalitetsregister kommer. Vår Lt-ledning inför kvalitetsvariabler i ersättningssystemet för primärvården. Med största sannolikhet kommer hemsjukvården att föras över till kommunerna 1 jan 2008. Vad innebär det för oss? Kommer vi att ha kvar resurser så att vi även kan arbeta hälsofrämjande? Vi vet vad vi behöver för att klara det. Det blir en uppgift för politiker och beslutsfattare ovanför oss att ta ställning till. Vi kommer naturligtvis att försöka påverka i alla sammanhang.