Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Advertisements

Tyresö – en del av Storstockholm
Äldre i välfärden.
Grafer Riks-Stroke årsrapport
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Socialdepartementet Framtidens patientsäkerhet Nya utmaningar med nya vårdformer och flera aktörer.
Viktiga utgångspunkter
Lars Joelsson, överläkare Karin Dahlin, socialpedagog PBU Luleå/Boden
ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG
© 2013 ANTROP Resan genom äldrevården och äldreomsorgen i Uppsala län Hur kan vi göra den bättre?
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Projektföljeforskning
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Projekt in- och utskrivningsklar patient
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Bättre liv för sjuka äldre
Öppna Jämförelser SKL Öppna Jämförelser -SKL Sammanställning av resultatet ur flera olika undersökningar och register: Socialstyrelsens.
Att bli äldre, att bli gammal
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Läkemedel i eget boende
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Väster Mätperiod – Margit Gehrke Flyckt Projektledare.
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
Läkemedelsgenomgångar inom SLL – rätt säkert och praktiskt
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Växjö 1 Gustav, Petra, Christer, Pernilla, Elisabeth
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Stöd till Brottsoffer Första enkätinsamlingen februari :a årets svarsfrekvens på 83% 2:a årets svarsfrekvens 92% 3:e året %
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Socialstyrelsen, mängd – individstatistik
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Referensgrupp Senior alert Dagordning  Förtydligande av mål och prestationskrav 2013, utdataportalen  Utbildning munhälsa och riskbedömning.
Resultat för Mål och mått hösten 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Resultat för Mål och mått våren 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Framtidens utmaningar
Medicinerna gör äldre sjuka Artikel i Dagens Samhälle nr 14 /2011.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Analys av vård och omsorgstunga målgrupper Styrgrupp Proaktiv hälsostyrning Jos.
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Munhälsan HSL eller SoL Enligt socialstyrelsens undersökning har 40% av personkretsen inte erbjudits någon munhälsobedömning Ungefär 11% tackar nej Stora.
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
Onödiga återinläggningar – nej tack!
Inga patienter brukare ska ”falla mellan stolarna” Gråzoner synliggöras Beslutas av Direktörer/Nämnder /Fullmäktige beroende på olika krav Överenskommelser.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Samordningssköterskans uppdrag
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Presentationens avskrift:

Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare, Landstinget Västernorrland

Bakgrund Hemsjukvården förutom läkarna ska gå över till kommunerna februari 2014. Nödvändigt att förbättra strukturen för omhändertagandet av de mest sjuka äldre på hälsocentralens läkarmottagning. Pengar söktes från ”De mest sjuka äldre i Örnsköldsvik”, projekt som fått ekonomiskt stöd från SKL.

Frågeställningar för projektet Del 1 Identifiera de mest sjuka äldre som har behov av riktade insatser från hälsocentralens läkarmottagning Hur hittar man dessa individer? Del 2 Förbättra läkarmottagningens struktur för omhändertagandet av primärvårdens mest sjuka äldre. .

Metod: Tre journalstudier Studie A Mest sjuka äldre i ordinärt boende (enl. SKL:s kriterier) Studie B Personer, under någon del av 2012 boende på SÄBO Studie C Patienter, som distriktssköterskorna har hemsjukvårdsuppdrag för + bedömer har stora vårdbehov + behov av läkarkontakt regelbundet

Studie A Utgångspunkt från SKL:s kriterier av mest sjuka äldre i ordinärt boende 2009. 75 år och äldre + vårdad tre eller fler tillfällen på sjukhus under en 12 månaders period samt har haft tre diagnoser eller fler från olika sjukdomsgrupper under samma tid. + listad för hc Ankaret vid något tillfälle 2012 och ordinärt boende mer än 50% av tiden 2012.

Resultat studie A Antal patienter 78 Antal kvinnor 40 Medelålder 83 år Antal diagnoser 7,0 Antal med demens 2 patienter Antal stående läkemedel 7,8 Antal v.b. läkemedel 2,9 Läkemedelsgenomgång 0 Antal läkarbesök 2,6 Antal läkaranteckningar 12 Hemtjänst mer än 25 t 5 patienter Antal avlidna 11 patienter

Studie B Studie av personer, 75 år och äldre, som under någon del av 2012 varit permanent boende på SÄBO (särskilt boende). I gruppen ingår personer listade på hc Ankaret och studien innefattar även avlidna.

Resultat studie B Personer vårdade på SÄBO Antal patienter 230 Antal kvinnor 166 Medelålder 87 år Antal diagnoser 4,4 Antal med demens 169 Läkemedel, stående 7,8 Läkemedel, vid behov 2,9 Läkemedelsgenomgång 131 patienter Antal läkarkontakter/besök 1,4 Ingen läkarkontakt 33 patienter Antal läkaranteckningar 15,9 Antal avlidna 65

Studie C Patienter, 75 år och äldre, som distriktssköterskorna har hemsjukvårdsuppdrag för och bedömer har stora vårdbehov samt behov av regelbunden läkarkontakt i primärvården

Resultat studie C Utvalda av distriktssköterskor Antal 99 Antal kvinnor 74 Medelålder 85 år Antal diagnoser 4,9 Antal dementa 33 Läkemedel, stående 7,6 vid behov 2,2 Läkemedelsgenomgång 0 Antal läkarbesök 1,8 Inget läkarbesök 34 patienter Antal läkaranteckningar 11,3 Hemtjänst >25t/mån 60 patienter Vårdplanerad 2012 23 patienter

9 patienter tillhör både grupp A och C A 69 9 C 90

Sammanfattning, resultat Det viktigaste fyndet är att patientgrupp B och C liknar varandra mycket, här finns primärvårdens mest sjuka äldre. Patientgrupp A har mer behov av fortsatt kontakt med sjukhusvården men även här finns en mindre grupp som borde följas upp bättre i primärvården.

Vilka patienter kan bli aktuella för hemsjukvårdsenheten på Ankaret? Hemsjukvårdspatienter enligt nu gällande definitioner. Patienter med behov av omfattande omsorg, mer än 25 timmar hemtjänst /månad Remitterade som behöver mycket läkarkontakt i primärvården Korttidsvårdade på SÄBO de senaste 12 månaderna Dementa Patienter med behov av rehabilitering i hemmet

Idéer inför framtiden Hemsjukvårdsenhet med in- och utskrivning En ansvarig allmänläkare Samordningssköterska på hälsocentralen Remiss till enheten Alla åldrar med omfattande vårdbehov och behov av regelbunden kontakt med läkare i primärvården Vårdplanerade Sittronder med distriktssköterskan från kommunen en gång i veckan Väntelista till enheten

TACK

Primärvårdens mest sjuka äldre: personer i eget boende i behov av omfattande omsorg. Med omfattande omsorg menas: mer än 25 timmar hemtjänst per månad stöd enligt LSS omfattande anhörigvård Personer med dessa behov är de som i första hand ska erbjudas ingå i den nya hemsjukvårdsenheten på Ankaret.

Kan man identifiera dessa patienter i datorsystemen? Vi kunde inte hitta dessa patienter i landstingets datorsystem. Vi bedömer att de flesta borde gå att identifiera i kommunens datorsystem. Gott samarbete behövs! Patienter på SÄBO, korttidsvårdade Patienter som har mer än 25 timmar hemtjänst per månad

2012 var det vanligast att Ankarets patienter avled på SÄBO. 172 avlidna 2012 80 avled på SÄBO 56 avled på sjukhus.19 av dessa hade tidigare vårdats på permanent plats på SÄBO. 20 var ASIH patienter 16 avled på annan plats 13 var yngre än 65 år

Tabell A Intressant att notera är: Ålder 83 år Diagnoser 7,0 Demens 2 Läkemedel 7,8 + 2,9 LMG 0 HT mer än 25t/mån 5 Vårdplanerade 29 Läkarkontakt 2,6 Läkaranteckning 12 Avlidna 11

Tabell B Intressant att notera är Ålder 87 år Diagnoser 4,4 Demens 169 Läkarkontakt 1,4 Ingen läkarkontakt 33 Läkaranteckningar 15,9 Avlidna 69

Tabell C Intressant att notera är: Ålder 85 Diagnoser 4,9 Demens 33 Läkemedel 7,6 + 2,2 LMG 0 HT mer än 25t/mån 60 Vpl 2012 23 Läkarkontakter 1,8 Ej läkarkontakt 34 Läkaranteckning 11,3

SJUKVÅRDSUTVECKLING