Kartläggning av hjälpbehov Kartläggning av hjälpbehov samt förutsättningar för att standardiserade instrument ska börja användas systematiskt. Kristina Öberg Östergren IMS Tel 075 247 36 65 kristina.oberg.ostergren@socialstyrelsen.se 1

bedömningsinstrument? Hur kan vi använda bedömningsinstrument? PLANERING AV VÅRD ● kartläggning ● bedömning av behov ● uppföljning PLANERING OCH UTVECKLING AV INSATSER ● beskrivning av klientgrupper ● följa klientgruppers utveckling ● studera resultat av insatser Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 2 2

ASI på individnivå ” En förutsättning för att kunna använda tillgängliga resurser på det i varje enskilt fall optimala sättet, är en noggrann och allsidig bedömning, i dialog mellan hjälpsökare och hjälpare, av den förres problem och svårigheter, personliga och sociala resurser och egen målsättning” (Jan Blomkvist 1999). Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 3 3

Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 4 ASI i Uppsala kommun

Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 5 ASI i Uppsala kommun

Verksamheten – att planera och utveckla insatser Vilka behov har klienterna? Hur har behoven förändrats? Vilka insatser motsvarar klienternas behov? Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 6 6

En ”medelklient” på stödteam för män 2005: En 47 årig svensk man med någon form av kronisk sjukdom utan läkarkontakt Har avslutat grundskolan, haft enklare arbeten Huvudsakliga missbruk något narkotiskt preparat eller detta kombinerat med alkohol Han är kriminellt belastad och har tillbringat 10 månader i fängelse Han lever ensam nu men har tidigare varit gift eller sambo Han har inte fått någon behandling för psykiska problem Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 7 7

Förändringar för ”medelklienten” efter ett år: Inga större förändringar med den fysiska hälsan. Vid grundintervjun uppgav 4% att man arbetat senaste månaden - vid uppföljningen har andelen stigit till 14%. Alkohol- och narkotikaanvändningen senaste 30 dagar har i stort sett halverats. Kriminaliteten hade minskat - ingen fälld för nya brott och bara ett fåtal åtalade för nya brott. Fritiden tillbringas i högre grad tillsammans med familj/vänner utan missbruksproblem. Färre som upplevt allvarlig depression senaste 30 dagarna men fler som upplevt allvarlig ångest. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 8 8

Problemdagar vid grund- respektive uppföljningsintervjun. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 9 9

Inom vilka områden är de största behoven av ytterligare hjälp? Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 10 10

Akuta problem? Vilka områden och omfattning. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 11 11

Rangordning av problemområden för kvinnor Klienter: psykisk hälsa arbete och försörjning fysisk hälsa familj och umgänge narkotika alkohol rättsliga problem Intervjuare: psykisk hälsa arbete och försörjning fysisk hälsa familje- och umgänge alkohol narkotika rättsliga problem Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 12 12

Rangordning av problemområden för män Intervjuare alkohol psykisk hälsa fysisk hälsa arbete och försörjning narkotika rättsliga problem familje- och umgänge Klienter fysisk hälsa arbete och försörjning alkohol psykisk hälsa narkotika familj och umgänge rättsliga problem Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 13 13

ASI banar vägen för EBP Förbestämda frågor, skalor och transparenta kriterier för behandlingsplaneringen underlättar för evidensbaserade (manualbaserade) metoder Involverar klienten i beslutsprocessen – en av ”cirklarna” i EBP Underlag för verksamhetsuppföljning = viktigt för att bedöma om behov av förändringsarbete Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 14 14

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ANVÄNDA DEM SYSTEMATISK Standardiserade bedömningsinstrument: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ANVÄNDA DEM SYSTEMATISK Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 15 15

Bra bedömningar….. Alla personer bör få sina problem bedömda på basis av ett relevant underlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende på var i landet man bor eller vilken socialarbetare man träffar. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 16 16

Att öka bedömningarnas kvalité… Standardiserade bedömningsinstrument bidrar med följande faktorer: Samma uppgifter och instruktioner Poängsättning som är bestämd i förväg Bedömning relaterad till normvärden Relevant information möjlighet att identifiera personer med ett visst problem Likvärdig och enhetlig information Testad reliabilitet Testad validitet Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 17 17

Systematisk bedömning Systematik är en process: Steg 1 Att använda formulär med en färdig struktur och standardiserade svar Steg 2 Att få med sig så många klienter/ patienter som möjligt i bedömningsarbetet. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 18 18

ASI - flera användningsområden Kartläggning före insats Uppföljning efter insats Förbättring I klientarbete Bedömning av klientens behov och situation Bedömning av behov och situation under/efter insats 1. 2. I verksamhet 3. 4. Bedömning av klientgruppers situation och behov Bedömning av situation och behov efter insatser Systematik Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 19 19

Nationella riktlinjerna: En 4-stegs utrednings- och bedömningsmodell i missbrukssammanhang. Problem- identifiering bedömning Person- Uppföljning I II III IV Låg kostnad Hög kostnad Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 20 20

Skäl till fokus på implementering…. Vi vill lyckas oftare och påskynda processen till pratisk användning av nya metoder! Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 21 21

Antalet intervjuer - sex enheter 20 40 60 80 100 120 140 160 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 modellkommun 1 modellkommun2 försökskommun A försökskommun B modellkommun 3 modellkommun4 Utbildning och träning av chefer Handledning av socialarbetare Information utbildning råd, stöd Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 22 22

Definition implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 23 23

Grundvillkor vid implementering Ett behov är identifierat och klart uttalat. Lämplig metod är omsorgsfullt vald. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 24

Metodkriterier -metodens del i lyckad implementering. Den nya metoden är: relevant har relativa och synliga fördelar stämmer med mottagarens värderingar är enkel att använda kan testas i liten skala kan anpassas efter mottagarens behov Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 25 25

Implementeringskriterier en kombination av insatser tidig involvering av användarna resurser feedback Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 26 26 26

META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS-KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 27 27

Lära och integrera Lära sig metoden 1 Kännedom om – information 2 Metodkompetens – utbildning 3 Träningstillfällen – behålla kunnandet Integrera metoden i arbetet 4 Kunna tillämpa metoden - stöd och handledning 5 Upprätthålla användningen ledning och organisation 6 Utveckla arbetssättet - tillåtande klimat (Holton m.fl. 2003) Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 28 28

STEG VID IMPLEMENTERING (Fixsen m fl, 2005) Planering Utbildning Den nya metoden börjar användas Fullständig användning Utvärdering Ev. utveckling av metoden Vidmakthållande 2 - 4 år Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 29 29

Att tänka på vid implementering Motivera behovet av förändring genom utvärdering Undersök om det behövs en ny metod eller om befintliga metoder behöver implementeras bättre Låt behoven styra val av metod – inte tvärt om Ha ett processperspektiv och planera för lång tid och kontinuerligt stöd Börja där förutsättningarna är bäst Ta hänsyn till informella sociala nätverk - även individer som inte direkt berörs kan vara viktiga förändringsagenter Säkra stöd från högsta organisatoriska nivån Säkra långsiktigt ekonomiskt och personellt stöd Utöva aktivt ledarskap Ha lokal kontroll över förändringsarbetet. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 30 30

Fortsättning… Tydliggör nyttan med metoden; den behöver göras lättförståelig och det är önskvärt att den passar in i tidigare verksamhet. Tänk på att utbildning inte bara är undervisning utan även övning och feedback. Ge fortsatt handledning till de professionella när metoden börjar användas. Betona vikten av behandlingstrohet – det vill säga att metoden används som avsett och att de professionella inte plockar ”russinen ur kakan”. Utvärdera den nya metoden lokalt. Tillåt anpassning, men först efter att implementeringen är klar Räkna med ”ketchupeffekt”. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 31 31

Läs tips: Beslut på bättre grunder – en handbok för ASI-användare. Utgiven av IMS. Kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se Från nyhet till vardagsnytta. Rapport från Folkhälsoinstitutet 2007:20. Kan laddas ner från www.fhi.se Maria Roselius, Knut Sundell ( 2008) Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. GOTHIA förlag. Skriv in titel här – öppna bakgrundsvyn 32 32