1 Örebro 20101019 Utbildningsdag UFPo.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
De eviga frågorna behöver ett svar
Om människosyn och etik
Palliativ sedering Bertil Axelsson
Läkaren och det rådgivande samtalet
Liten begreppsgenomgång
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Att leva med multipel skleros
Etik Hur ska vi vara mot varandra?
Aktör / Struktur.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
SET Social Emotionell Träning
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Konsten att leda sig själv
Vård.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
Etik- Modet att välja!.
PALLIATIV VÅRDFILOSOFI
Ta ställning och handla!
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Sexologi för KY Kvalificerad vård och omsorg inriktning geriatrik alternativt funktionshinder Margit Leist Hagström
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
OLIKA FORMER AV ETIK.
Harriet Borg Unander Leg psykolog
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Det professionella samtalet
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
MORIA: Frihet och utlitarism
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Delegering Vem får delegera?
Etik.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Brytpunkt och vårdkedja för den palliativa patienten
SAMARBETE - OM ATTITYD, FÖRSVAR OCH ATT BEVAKA EGNA INTRESSEN.
Detta är God Vård
Palliativ vård De fyra hörnstenarna.
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
PALLIATIV VÅRD 1.
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Palliativ vård - till alla som behöver Gunnar Eckerdal Överläkare Palliativa teamet i Kungsbacka.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Försäkringsmedicinsk definition
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Presentationens avskrift:

1 Örebro 20101019 Utbildningsdag UFPo

2 Vad är etik?

Etik Sedvänja – tankesätt Etik = moral Etik inte lika med juridik 3 Etik Sedvänja – tankesätt Etik = moral Etik inte lika med juridik Etik inte lika med etikett

Etik är Att reflektera över De värderingar Och normer, som vi har 4 Etik är Att reflektera över De värderingar Och normer, som vi har Och som påverkar vårt handlande

5 Etik Fakta är objektiva och kan bevisas vara falska eller sanna. Värderingar är subjektiva och kan aldrig bevisas vara falska eller sanna. Värderingar handlar om vad som är moraliskt rätt och fel, sant och osant, vad som är gott och ont. Normer – regler för hur vi bör handla.

Etik handlar om relationer 6 Etik handlar om relationer Till naturen Till samhället Till det transcendentala

Etik handlar om relationer 7 Etik handlar om relationer Till andra människor Mötet är sanningens ögonblick - hur vi talar till varandra - hur vi matar, bäddar, tvättar , klär av, klär på - hur vi ger och får information

8 Mötet

Mötet Att träffas – på det ytliga planet 9 Mötet Att träffas – på det ytliga planet Att mötas – som ett jag och ett du Att mötas yrkesmässigt – på det professionella planet

Det professionella mötet 1010 Det professionella mötet Ett möte mellan en vårdare och en vårdbehövande Mötet är inte mellan jämbördiga Den vårdbehövande har rätt att förvänta sig kompetens och respekt

VÅRDAREN Är den som skall hjälpa Är den som har kunskap 1111 VÅRDAREN Är den som skall hjälpa Är den som har kunskap Bör ha intresse av människor Har makt och inflytande Har – ibland – ett eget språk

Den vårdbehövande Är expert på sin egen livssituation Ofta sårbar 1212 Den vårdbehövande Är expert på sin egen livssituation Ofta sårbar Är beroende av vårdarens insatser

Varje professionellt möte med en annan människa ställer etiska frågor 1313 Varje professionellt möte med en annan människa ställer etiska frågor Hur möter vi varandra? Hur ser vi på varandra? Hur samtalar vi? Vilken information ger vi varandra? Hur utför vi olika vårdande uppgifter?

Att vara professionell 1414 Att vara professionell Att ständigt drivas av det som gagnar vårdtagaren på kort och på lång sikt – inte av det som gagnar de egna behoven, t ex att vara omtyckt, att kontrollera och bestämma, att ha makt, mm mm

Att vara empatisk Att fånga upp och förstå en annan människas känslor 1515 Att vara empatisk Att fånga upp och förstå en annan människas känslor Att förmedla denna förståelse Att reflektera över hur en annan människa i olika situationer och omständigheter bör bemötas.

Hur utveckla sin empatiska förmåga 1616 Hur utveckla sin empatiska förmåga Egna och andras erfarenheter Teoretiska kunskaper Vad jag ser och hör Självkännedom

Vårdens fyra etiska principer: 1717 Vårdens fyra etiska principer: Autonomiprincipen Principen att göra gott Principen att inte skada Rättviseprincipen

Autonomi En autonom person gör vad hon själv väljer att göra 1818 Autonomi En autonom person gör vad hon själv väljer att göra Och väljer att göra som hon gör därför att hon vill det

1919 Hot mot autonomin Att bli manipulerad Tvång

2020 Gränser för autonomin Att skada andra Att skada sig själv

2121 Hur skulle du göra? En svårt sjuk människa vill inte ha någon vård eller behandling.

Viktiga begrepp Respekt Integritet –möjligheten att vara den jag är 2222 Viktiga begrepp Respekt Integritet –möjligheten att vara den jag är

2323 Etisk grund Alla människors lika värde

Aktören Människa med förmåga till tanke, beslut och handling 2424 Aktören Människa med förmåga till tanke, beslut och handling Med aktiva funktioner och egenskaper Med frihet och självbestämmande – autonomi Med rätt att vägra behandling, men inte att kräva viss behandling

Person Varje levande mänsklig varelse 2525 Person Varje levande mänsklig varelse Med inneboende integritet och människovärde Med rätt att få sin integritet respekterad och bekräftad Med rätt till palliativ vård och en värdig död

Personen – den jag är. Integritet – rätten att få vara den jag är. 2626 Personen – den jag är. Integritet – rätten att få vara den jag är. Människovärdet är knutet till personen. Om personen förlorar sin autonomi, eller aldrig uppnår den, är det vårdarens uppgift att skydda integriteten.

2727 Palliativ vård WHO 2002 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

2828 Palliativ vård Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem

Definition Lindrar smärta och andra plågsamma symtom 2929 Definition Lindrar smärta och andra plågsamma symtom Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård

3030 Palliativ vård erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

3131 Palliativ vård är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsamman med terapier som syftar till att förlänga livet, som cytostatika eller strålbehandling. Palliativ vård omfattar sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hans om plågsamma symtom och komplikationer.

Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut 2001 3232 Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut 2001 Palliativ vård bör integreras i all vård i livets slutskede Palliativ vård gäller alla vårdformer och alla diagnoser

Basal – avancerad palliativ vård 3333 Basal – avancerad palliativ vård Basal palliativ vård ges av personal som inte huvudsakligen arbetar med palliativ vård. Ofta ett långt sjukdomsförlopp som går över i en kort sen fas. Det vårdande teamet är det samma som skött vården tidigare

3434 Basal palliativ vård Handlar ofta om människor som förlorat sin autonomi Personal som ger basal palliativ vård måste kunna få kontakt med specialister i palliativ vård Är den största delen av palliativ vård

Avancerad palliativ vård 3535 Avancerad palliativ vård Ges av personalen som huvudsakligen arbetar med palliativ vård. Handlar om sjukdomar med svåra symtom, t ex cancer, ALS mm Kan också handla om svåra psykosociala problem

Avancerad palliativ vård 3636 Avancerad palliativ vård Sköts av ett särskilt team med direktkontakt till andra specialister (algologer, onkologer, kirurger, dietist, sjukgymnast) Skall ge råd och utbildning till dem som sköter den basala palliativa vården

Palliativ vård kan delas upp i tidig och sen palliativ fas. 3737 Palliativ vård kan delas upp i tidig och sen palliativ fas. Målet i tidig palliativ fas är att fördröja sjukdomen och förlänga livet. Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga livskvalitet.

3838 Brytpunkt Övergången mellan tidig och sen palliativ fas kallas brytpunkt eller brytprocess. Den måste tydliggöras – för patient och närstående samt för personal.

Brytpunkter Den första brytpunkten – övergång från frisk till sjuk 3939 Brytpunkter Den första brytpunkten – övergång från frisk till sjuk Många olika brytpunkter Oftast inte en punkt utan en process

4040 Brytpunkter Brytpunkten måste klargöras – både i teamet och för patient och närstående I botten ett medicinskt beslut, som kan vara svårt att fatta Bör förmedlas till patient och närstående av läkare eller ss i brytpunktssamtalet

Att möta närstående Ta reda på vilka de är 4141 Att möta närstående Ta reda på vilka de är Information - Vad kommer att hända? - Vad gör jag om….? - Hur får jag tag i…..? - Hur kan jag hjälpa Hilma? - Närståendepenning

Inför dödsfallet Muntlig och gärna skriftlig information 4242 Inför dödsfallet Muntlig och gärna skriftlig information LCP – Liverpool Care Pathway Vem av de närstående skall vi ringa? Vilken sköterska/doktor är ansvarig?

4343 Vid dödsfallet Dödsfallet skall konstateras av läkare, men kan bygga på en sjuksköterskas undersökning, om dödsfallet är förväntat Hur tar vi hand om den döda kroppen?

Efter dödsfallet Ge tid Ge närhet 4444 Efter dödsfallet Ge tid Ge närhet Förstå de närståendes reaktioner, även om de är irrationella Var konkret – Hur vill ni ha det?