Resursfördelning Budgetdagar i Luleå 2014-02-18 Stefan Bergström

NHG – Nordic Healthcare Group Analytiskt drivna konsulttjänster Grundades 2004 som en akademisk avknoppning från avdelningen för Operations management vid Alto University. Erbjuder analytiskt drivna konsulttjänster genom mer än 50 konsulter med bakgrund som forskare och/eller managementkonsulter. Bidrar till utveckling av ersättnings- och resursfördelningssystem genom att agera rådgivare åt mer än 50 kommuner och landsting vid/efter införande av konkurrensutsättning och valfrihet. Har i samarbete med kommuner, landsting, myndigheter, SKL, Almega och privata välfärdsföretag arbetat med styr- och ledningsfrågor på nationell-, regional- och lokal nivå vilket bl.a. har uppmärksammats i ett antal publikationer. För mer information om NHG: Kontakta per.tornvall@nhg.se, 0700 - 900 450 alt fredrik.eklund@nhg.se, 073 - 715 86 32.

NHG – Nordic Healthcare Group Uppdragsfokus Analys av kvalitet, flöden och kostnader som underlag för effektiviseringar samt utformning av ersättningssystem och fastställande av ersättningsnivå. Förskola Grundskola Gymnasieskola IFO LSS Äldreomsorg Primärvård Viss specialistvård. Utfallsbaserade ersättningsmodeller, äldreomsorg och beroende, Nordic Innovation Ersättningsmodeller som främjar en mer sammanhållen vård- och omsorg för äldre i ordinärt boende, Socialdepartementet. Kravspecifikation för hur Sveriges 290 kommunerna ska rapportera in ersättningsnivåer för hemtjänst och särskilt boende, Etiska rådet (SKL m fl). Östersundsstudien”, tillämpning av ny modell - GOD OMSORG - för att följa upp och utvärdera kvalitet, medarbetarskap och ekonomi samt för att förklara skillnader mellan hur dessa delar utvecklas på två identiska äldreboenden i Östersund. Resursfördelningsmodell, gymnasieskola, Stockholms stad. Kartläggning av lokalkostnader, gymnasieverksamhet, Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Genomlysning av Utbildningsförvaltningen, Landskrona. Effektivisering av gymnasieskolan i Vansbro. Förslag till sammanslagning gymnasieskolan i Vansbro och Malung-Sälen. För mer information om NHG: Kontakta per.tornvall@nhg.se, 0700 - 900 450 alt fredrik.eklund@nhg.se, 073 - 715 86 32.

Agenda 1 Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? 2 Exempel från ett praktisk arbete 3 Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Lagstiftarna förskriver att det skall råda likvärdiga förutsättningar för: Alla elever Alla huvudmän Alla anställda Detta medför att det måste finnas system som garanterar att lagstiftarens intentioner uppfylls och att detta kan kontrolleras.

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund?

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Demografiska utvecklingen ställer krav på ökad effektivitet och omvandlingstryck. Öppna jämförelser och www.kolada.se, har synliggjort stora effektivitetsvariationer. Traditionell anslagsfinansiering fokuserar inte på relationen mellan output och input. Införande av prestationsbaserade ersättningsmodeller förändrar förutsättningarna för kostnadskontroll och förbättrar möjligheten till mer ändamålsenligt resursallokering. Konkurrensutsättning och valfrihet mer eller mindre förutsätter volymbaserade resursfördelningsmodeller och budgetar. LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste deceniet förändrats och idag lägga stort fokus på kunvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Programuppdelning De nationella programmen har grupperats i fyra grupper Grupp 1 Ekonomiprogrammet Humanistiska programmet Samhällsventensapliga programmet Naturvetenskapliga programmet Barn- och Fritidsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet IB Grupp2 Estetiska programmet Teknikprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Grupp 3 El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet Industriprogrammet Restaurang. och livsmedelsprogrammet VVS- och Fastighetsprogrammet Grupp 4 Bygg- och anläggningsprogrammet Fordonsprogrammet Naturbruksprogrammet har utlämnats då vi enbart har underlag från en enhet.

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? Förklaring till pris- och kostnadsvariation (gymnasieverksamhet, skilda programgrupper)

Resursfördelning , nödvändigt eller ekonomernas påfund? ”Rätt”, medveten och hållbar ersättningsnivå förutsätter: Modell för beräkning av ersättningsnivå Uppdelning per kostnadsslag Baserad på huvudsakliga kostnadsdrivare Data med god kvalitet för kostnadsdrivare Analys av samband mellan kvalitets- och övriga krav, lokalstruktur och produktionskostnad Öppenhet att förhålla sig till risk (rimlig vinstnivå). ”Öppna böcker” och samarbetsinriktad relation ”systemledare” och utförare. Likvärdiga villkor.

2 Exempel från ett praktisk arbete

Exempel från ett praktisk arbete Fas 1 Presentera nulägesbild, identifiera brister i dagens modell och föreslå förändringar. Fas 2 Översyn av befintlig resursfördelningsmodell inom gymnasieskolan, gy11, med avseende på grundbelopp, vilket består av programpeng + ev. kompensatoriskt tillägg: Egenregi. Fristående skolor. Andra kommuner Översyn av resursfördelningsmodell i form av grundbelopp för nationella program inom den egna regin. Modellen omfattar närmare ett 100-tal unika priser för de olika programmen. LEDORD: BEGRIPLIGHET, ENKELHET OCH LÄTTHANTERLIGHET

Exempel från ett praktisk arbete Prislista för elevpeng, riket respektive Skåne

Exempel från ett praktisk arbete Svårigheter Stor komplexitet pga. många variabler Antalet nationella program Antalet kostnadstyper som skall kunna redovisas Undervisning Lärverktyg Lokaler Skolhälsovård Skolmåltider Administration Etc. Kompensatoriska tillägg Synliga respektive osynliga Avser exempelvis socioekonomiska tillägg Tillägg av historiska skäl Exempel Jämför Barn- och fritidprogrammet (BF) med Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 85 800 kr med 75 400 (riksprislistan 2013) Bedömning utifrån läroplanen indikerar att BF borde ha lägre elevpeng än SA. Övriga kostnader

Exempel från ett praktisk arbete Grundbelopp Kompensatoriska tillägg Centrala Läroverktyg stadigvarande Övrigt Lokaler Administration Undervisning Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste decenniet förändrats och idag lägga stort fokus på kundvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Övrigt Lokaler Administration Läroverktyg Undervisning Centrala Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel Version 1.0 tills ny modell för lokalkostnader är införd ( ) stadigvarande Grundbelopp LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste decenniet förändrats och idag lägga stort fokus på kundvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Övrigt Lokaler Administration Läroverktyg Undervisning Centrala Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel Version 1.0 tills ny modell för lokalkostnader är införd ( ) Grundbelopp LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste decenniet förändrats och idag lägga stort fokus på kundvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete Kompensatoriska tillägg Övrigt Lokaler Administration Läroverktyg Undervisning Centrala Kostnadsfördelningar beroende av varandra Kostnadsfördelning per elev Kostnadsfördelning efter nyckel Grundbelopp LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste decenniet förändrats och idag lägga stort fokus på kundvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste deceniet förändrats och idag lägga stort fokus på kunvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete Centrala kostnader Socio ekonomi Administration Lokaler Läroverktyg Parametrar Texter Indata Indatavärden Beräkning Fördelning Undervisning Friskolor IKE utanför länet IKE inom länet ”Snurra” Resultat Budget Presentation Egen regi En och samma modell för samtliga program och huvudmän LOU 1992:1528: Huvudregeln: “Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.” LOU 2007:1091: Principer för offentlig upphandling: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Hemtjänstens förutsättningar har de senaste decenniet förändrats och idag lägga stort fokus på kundvalssystem som ger brukaren möjlighet att bestämma leverantör av tjänster. Lagen om Offentlig Upphandling har istället fokuserat i storutsträckning på förhållandet mellan kommunen och leverantörerna, för att ”leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt”. Iom införandet av Lagen Om Valfrihetssystem läggs fokus på relationen mellan brukaren och leverantören.

Exempel från ett praktisk arbete Jämförelsen är gjort gentemot genomsnittsvärdena för regionen Skåne/Blekinge, Stockholms läns gemensamma prislista och Riksprislistan. Gymnasieskola 1 Skillnaden i den summerad elevpengen per skola blir ( positivt tal betyder att enheten får mer pengar än jämförelsen) (tkr) Skåne/Blekinge KSL Riket Gymnasieskola 2 2 163 4 719 2 944 Gymnasieskola 1 -2 154 -469 -1 407 Hänsyn har ej tagits till årets underskott All värden gäller för 2013

Exempel från ett praktisk arbete Exempel på en övergripande långsiktig planering Ur budget kan följande noteras: Kommunens kostnader under perioden kommer att minska med c:a 10 %. Antalet lärare kommer att på grund av elevminskningen och anpassning av lärartätheten att behöva minskas med 16,5 tjänster till 2015. Behovet av personalförändringar för 2015 är inget exakt tal men ger ändå möjlighet till att planera då personalminskningar tar tid att genomföra. 2011 2012 2013 2014 2015 Antal pedagoger 106,2 98,0 92,8 89,7 Personalförändring -8,2 -5,2 0,0 -3,1 Antal elever/pedagog 10,1

Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

Exempel från ett praktisk arbete Månadsvis Hämtat från månadsuppföljning 2013

3 Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning

Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Antal elever per ämne och undervisningsgrupp, X gymnasiet

Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Standardiserad schemaläggning för utvecklad kostnadskontroll

Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Gymnasieverksamhet Exempel. En ökningen av gruppstorleken från 15 till 16,5 (10%) medför att undervisningskostnaderna minskar med 9 %. För en gymnasieskola med 500 elever motsvarar detta en kostnadsminskning uppgående till ca 3 mkr.

Verktyg för en konkurrenskraftig och effektiv resursfördelning Diagrammet visar antalet tillgodoräknade poäng beroende på gruppstorlek Diagrammet visar förhållandet mellan klasstorlek och genomsnittlig gruppstorlek i förhållande till antalet kurspoäng utöver 2500 En ny resursfördelning av undervisningen kommer att bygga på Antalet kurser som skall ges för programmet Antalet elever per kurs (maximala antalet) Genomsnittskostnad per undervisande lärare Generellt påslag för skolledning Modellen kan också innehålla poängmodell som anpassar lärarnas undervisningsansvar beroende på gruppstorlek

Frågor? Stefan Bergström stefan.bergstrom@nhg.se 070-377 15 79