Ekonomiska förutsättningar Fristående enheter Grundskola

En presentation över ämnet: "Ekonomiska förutsättningar Fristående enheter Grundskola"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomiska förutsättningar Fristående enheter Grundskola

2 Grundskola

3 Grundbelopp Två huvudsakliga delar: Schablon lika för alla
Socioekonomiskt baserat tillägg

4 Resursfördelningsmodell för elever i kommunala och fristående grundskolor
Centrala kostnader Schablon till fristående grundskolor= den av KF fastställda grundschablonen samt 6 % momskompensation Peng till kommunala grundskolor=grundschablon minus avdrag för rektorslöner, lokaler och centrala kostnader

5 Resursfördelning grundskolan
Kostnader för fria nyttigheter, myndighetsansvar Mottagningsteamet inom grundsärskolan Bosko Bedöming och beslut av ansökningar avseende verksamhetsstöd Bedömning och beslut av ansökningar avseende skolskjuts för elever i fristående skolor VFU Elevförsäkring

6 forts. Resursfördelning för grundskolan
Centrala kostnader: Lokalkostnader Hyres- och driftskostnader Underhåll Administration och övrigt Personalkostnader för administration Projekt och satsningar på kommunala grundskolor, t.ex. PRIO Ev. underskott kommunala skolor

7 Socioekonomiskt baserat tillägg – metodik för beräkning
En regressionsanalys, där alla skolors och alla elevers resultat samkörs mot en rad bakgrundsfaktorer i avsikt att undersöka samvariation

8 Socioekonomiskt baserat tillägg – resultat av regressionsanalysen
Uppvisad samvariation gentemot resultaten i styrkeordning, individfaktorer: Nyinvandrad till Sverige, max 2 år i landet Nyinvandrad till Sverige, max 6 år i landet Föräldrarnas utbildningsbakgrund Föräldrarna uppbär ekonomiskt bistånd

9 Socioekonomiskt baserat tillägg – resultat av regressionsanalysen
Uppvisad samvariation gentemot resultaten i styrkeordning, gruppnivå: Skolmiljö Boendemiljö

10 Socioekonomiskt index
Resultaten av regressionsanalysen tillämpas i en beräkning av alla elever på varje skola varje år och resulterar i ett socioekonomiskt index. Medelvärdet i indexet är varje år 100. Ju lägre index – ju gynnsammare förhållanden. De lägsta värdena ligger under 20 – där finns ganska många skolor. De högsta värdena ligger över ett fåtal skolor har index över 300.

11 Socioekonomiskt index
Indexet används primärt i två syften: För fördelning av det socioekonomiskt baserade tilläggsanslaget För jämförelse mellan skolors resultat i syfte att undersöka kvalitet

12 Ekonomisk fördelning Det har visat sig att det på skolnivå kan bli ganska stora variationer mellan åren, vilket har lett till oönskat snabba variationer i ekonomisk tilldelning. Därför kommer vi i fortsättningen att introducera en ”broms” i form av att fördela resurserna på ett treårigt medelvärde.

13 Grundskolor Tilldelning från SLK (till Utbf) Grundbelopp/elevpeng
egen regi o fristående skolor Fritids klubb Socioekonomisk-tilldelning

14 Grundskolor Socioekonomiskt tilläggsanslag 2015 . Verksamhetsstöd
350,0 mnkr Modersmål 210,0 mnkr Förberedelseklasser 10,0 mnkr Socioekonomiskt tilläggsanslag 1.035,2 mnkr Summa 1 445,2 mnkr

15 Grundskolor Egen regi Fristående 227,9 mnkr 807,3 mnkr
Socioekonomiskt tilläggsanslag 1.035,2 mnkr Fristående 227,9 mnkr Skolskjuts 25 mnkr Socioekonomisktillägg 202,9 mnkr Egen regi 807,3 mnkr Skolskjuts 10 mnkr Socioekonomiskt tillägg 797,3 mnkr