Varför ledarskap?.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Mål med samverksanssystemet
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Coachande ledarskap som mentor
Men det här är väl ingenting nytt?
Att identifiera och utveckla ledare
Nulägesanalys genom frågor
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Ledarskap och arbetsliv
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
70 % av alla förändringsprojekt fallerar…
Konsten att leda sig själv
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Nivå- Bas Ämne: Human Resources & Volontärsamordning Modul 1: Introduction till volontärsamordning DU 1.1:Introduktion till ideellt engagemang Vad är ideellt.
Undersköterskans roll i framtiden 2012 –
Mental träning Mål & Motivation
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Vad är du för typ av person?
Valnöten VAD/HUR.
Ta ställning och handla!
Behovsanpassat ledarskap
Lyckad träning Hur?.
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Process: Lönekriterier
Lönesamtalet.
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Idrottspsykologi.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Personalpolitisk inriktning
Medlemsmodellen SPF 26 november Om Medlemsutveckling Vi jobbar med förhållningssätt, metoder och strategier för att öka er förmåga att rekrytera,
Socialpsykologi.
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Hållbart engagemang. Vad ska vi prata om? Ideellt engagemang Hållbart engagemang (övning) KASAM UNFs policy för ett hållbart engagemang.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
LEDARSKAP OCH FÖRÄNDRING
Coaching.
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Gruppers utveckling enligt IMGD (GDQ)-modellen
Det är insidan som räknas!
Tips för det praktiska ledarskapet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Förhållningssätten.
Vad betyder Social Kompetens
Presentationens avskrift:

Varför ledarskap?

Varför ledarskap? Ledarskap har visat sig vara en viktig komponent när flera människor behöver samarbeta för att skapa önskade resultat. Behovet av ledarskap ökar med antalet människor som behöver samarbeta och/eller arbetsuppgifternas komplexitet

Vad innebär ledarskap? Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. Ledarskap har till avsikt att få andra människor att göra något. Ledarskap skall bidra till att organisationen skapar önskat resultat (löser sitt uppdrag, når uppsatta mål, etc)

Motivation

Kognition 1.Perception 2. Emotion 3. Motivation

Redan de gamla grekerna… Det är nödvändigt att lära människor, det är bra om du också kan glädja dem. Men segrarna vinner du genom att beröra deras känslor. Cicero

Fredrick Hertzberg HYGIENFAKTORER Kan inte öka arbetsglädjen, kan däremot minska den Företagspolicy och administration Ledning Lön Mellanmänskliga relationer Arbetsförhållanden MOTIVATIONSFAKTORER Påverkar arbetsglädjen och verkar motiverande. Prestation Erkännande Arbetsuppgifter Ansvar Befordran

KASAM – Känsla av sammanhang Begripligt Hanterbart Meningsfullt Aaron Antonovsky

Forskning om arbetsglädje Upplevelse av arbetsglädje och engagemang, samt av hanterbarhet och kontroll är väsentligt. Det kan exemplifieras med att ha: – Roligt på jobbet, det leder till arbetsglädje och engagemang – Arbetsuppgifter som upplevs som relevanta och meningsfulla, och känslan av en inre övertygelse om att arbetet behövs och värdesätts – En rimlig lön – Att man känner sig informerad. – Vardagen och de uppgifter man har ska vara hanterbara. Att det finns delmål som underlättar detta. – Tydliga ramar och mandat, och att kraven är begripliga. – Få det stöd i arbetet som man behöver – En tydlig upplevelse av att man kan diskutera det som inte fungerar och att det finns tolerans för misstag i organisationen. – Att man kan diskutera olika prioriteringar med andra, att man får bekräftelse – En fungerande företagshälsovård att vända sig till – Struktur och ordning i verksamheten Eva Åström

Daniel Pink

Ledarskapshistorik

Ledarskapets utveckling Utveckling av ledarskap sedan 1900-talets början har till stor del handlat om synen på medarbetarskap Förr Idag Organisationens mål Organisationens mål Medarbetarens mål Medarbetarens mål

Ledarskapsteorier Human Factor/Taylorism Human Relations skolan Avvikelsedrivet ledarskap Resultatdrivet ledarskap Situationsanpassat ledarskap Coachande ledarskap Transformativt ledarskap 1910 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Ledarstil

Omgivningsktäristika Val av ledarstil Ledarstilar Human Factor // Taylorism Human Relations skolan Avvikelsedrivet ledarskap Resultatdrivet ledarskap Situationsanpassat ledarskap Coachande ledarskap Ledarkaraktäristika Önskade kompetenser Fackkompetens Chefskompetens Social kompetens Grundläggande förutsättningar Psykiska egenskaper Livsåskådning Omgivningsktäristika Omvärlden Kultur Resurser Hot Organisationen Struktur Processer Historia/kultur Gruppen Sammansättning Roller och normer Sammanhållning

Värderingsutveckling Traditionalisterna: Födda fram till 1945 (1,73 miljoner personer i Sverige). Är lojala, noggranna och arbetar sig gärna upp inom samma organisation, men gillar inte att ifrågasätta auktoriteter. Babyboomers: Födda 1946-1964 (2,27 miljoner). Serviceinriktade lagspelare som jobbar långa dagar. Värderar status högt, är bra på att själva bli sedda och vill som chefer gärna ha kontroll på medarbetare. Generation X: Födda 1965-1977 (1,76 miljoner). Prioriterar självständighet, frihet och balans i livet. Ifrågasätter auktoriteter och värderar inte status högt. Millenniegenerationen: Födda 1978-1999 (2,45 miljoner). Har integrerat den senaste tekniken i sitt sätt att leva. Är sociala, värdesätter popularitet och vill gärna ha flera karriärer under ett yrkesliv.

Danskt ledarskap Chefens roll Medarbetarskap Dansk demotivation Chefen tar en aktiv roll under genomförandet och coachar medarbetarna. Detta är nödvändigt då chefen aldrig kan vara säker på hur projektet slutar. Genom coachingen visar chefen intresse för hur medarbetarna genomför uppdraget Medarbetarskap Den lojale medarbetaren tar upp både för och nackdelar i möten, även om de går mot chefens synpunkter. Den illojale medarbetaren säger ingenting Dansk demotivation 1. Låt medarbetarna arbeta i lugn och ro utan att blanda dig i vad de gör. 2. Avsluta mötet innan alla fått säga något. 3. Kalla till möten där du försöker få hela gruppen att i detalj planera hur man ska genomföra projektet Källa: Skandigration, Heiberg, Brodén, Hall

Norskt ledarskap Chefens roll Medarbetarskap Norsk demotivation Chefen är mycket synlig och döljer inte att det är han eller hon som fattar beslutet. Är chefen i den norska organisationen inte bestämd och tydlig är det mycket svårt att driva igenom beslutet. För att inge respekt måste chefen kunna visa känslor allt från glädje till ilska. Att kunna slå näven i bordet och visa auktoritet är avgörande för den norske chefens framgång Medarbetarskap Den lojale medarbetaren ger chefen den information som efterfrågas. När beslutet är fattat följer medarbetaren det till punkt och pricka till det kommer ett nytt beslut. Norsk demotivation Låt organisationen bestämma hur beslutet ska genomföras Undvik att visa känslor och att lyfta konflikter till ytan Undvik att blanda dig i medarbetarnas privata angelägenheter och delta inte i fester Källa: Skandigration, Heiberg, Brodén, Hall

Svenskt ledarskap Chefens roll Medarbetarskap Svensk demotivation Chefen är mycket synlig och aktiv i planeringsfasen. När beslut om genomförande är fattat drar chefen sig tillbaka från processen och låter mellancheferna och medarbetarna lösa uppgiften. Är chefen aktiv i genomförandefasen så ger han eller hon en mycket tydlig signal om att de inte litar på medarbetarna Medarbetarskap Den lojale medarbetaren ger sina synpunkter under planeringsfasen. Det anses illojalt att komma med invändningar under konsensusmötet där beslut ska fattas. Har man haft tillfälle att komma med synpunkter så förväntas medarbetaren lojalt genomföra det fattade beslutet. En medarbetare som inte fått vara med i planeringsfasen kan inte förväntas lojalt genomföra beslutet. Svensk demotivation Medarbetarna får inte vara med i processen och tycka till innan ett beslut fattas. Medarbetarna får inte information om vad som händer i organisationen. Cheferna är själv aktiva och kontrollerar vad medarbetarna gör under genomförandefasen Källa: Skandigration, Heiberg, Brodén, Hall

Svenskt ledarskap Svenska ledare som intervjuats menar samstämmigt att ”det finns särskilda drag” i sättet att organisera och leda verksamheter i Sverige. Särdraget karaktäriserades bland annat av: Tillit Samarbete Delaktighet Konsensus Självständiga medarbetare och innovation Men också av: Tidskrävande förankringsprocesser, beslutsrädsla och otydlighet. Gullers Grupp, 2007 Det finns forskning som visar att just detta ger bättre verksamhetsresultat. Den svenska värdegrunden ställer inte samma krav på ledare att kunna allt och visa handlingskraft, de kan istället lyssna på medarbetarna och få med sig dem i arbetet, som ett team.

Svensk syn på medarbetarskap En typisk order från en svensk ledare är: ”Se vad du kan göra åt saken!” Ledaren demonstrerar därmed förtroende för medarbetaren och signalerar att projektet ägs av medarbetaren. För att en sådan order ska fungera måste det finnas ett ömsesidig accepterande av en gemensam uppfattning om mål och problemställning. (Edström & Jönsson, 1998)

Transformativt ledarskap

Ledarskap för utveckling + Transformativt ledarskap Coachande ledarskap Servant leadership Tacit leadership Individuell utveckling Belöningsdrivet ledarskap Transaktionellt ledarskap Avvikelsedrivet ledarskap Låt gå Passivt ledarskap + Organisationens utveckling

Skillnaden ligger i medarbetarskapet Transaktionellt medarbetarskap Arbete för min egen vinning Transformativt medarbetarskap Arbete för det gemensamma Organisationens mål Organisationens mål Medarbetarens mål Medarbetarens mål

Ledarskapet på Naturvårdsverket? Involverar och skapar delaktighet kring uppdraget. Tar dialoger kring mål och prioriteringar. Stärker och utvecklar medarbetarna. Delegerar och låter andra ta ansvar. Motiverande chef ÄR INVOLVERANDE Är ett föredöme och en ambassadör Fattar beslut och tar ansvar för genomförandet Stärker vårt varumärke Lever Naturvårdsverkets värdegrund Mogen förebild ÄR PROFESSIONELL Bygger tillit och utvecklar samspel Visar positiv uppmärksamhet Får andra att känna sig betydelsefulla Vågar korrigera Relationsbyggare ÄR LYHÖRD Tar ansvar för omvärldsbevakning Driver och utvecklar verksamheten Uppmuntrar kreativitet Vågar pröva nytt Initiativrik utvecklare ÄR OFFENSIV

Medarbetarskapet på Naturvårdsverket? Gör sig delaktig i uppdraget och ser sin del i helheten. Bidrar i dialoger kring mål och prioriteringar. Tar ansvar för enhetens utveckling. Tar ansvar för sin egen utveckling. Helhetsskapande medarbetare Är ett föredöme och en ambassadör. Tar ansvar för attityder, relationer och interaktion. Stärker vårt varumärke Lever Naturvårdsverkets värdegrund Mogen förebild ÄR PROFESSIONELL Bygger relationer och utvecklar samspel Visar positiv uppmärksamhet Får andra att känna sig betydelsefulla Vågar korrigera Relationsbyggare ÄR LYHÖRD Tar ansvar för omvärldsbevakning Driver och utvecklar verksamheten Uppmuntrar kreativitet Vågar pröva nytt Initiativrik utvecklare ÄR OFFENSIV

Motivatorer Transaktionellt ledarskap bygger på yttre motivatorer Bonus Belöning Transformativt ledarskap bygger på inre motivatorer Gemenskap Kompetens Autonomi

Effekten av transaktionellt- vs transformativt ledarskap Jag vill! Min insats är värdefull Beröm och uppmuntran Minimikrav, gräns för kritik Jag måste! Gör av plikt Undviker kritik Tid

Transformativt ledarskap Transformativt ledarskap syftar till påverka personalens syn på företaget och sina egna roller med sikte på att de ska bli engagerade och inte bara utförare av förelagda uppgifter. Transformativt ledarskap bygger på fyra hörnstenar: Inspirerande motivation Förmedla ideal Individuell uppmärksamhet Intellektuell stimulans I praktiken innebär det att få medarbetarna att identifiera sig med organisationen och dela visionen om vad de ska någonstans. Den chef som kan lyckas med det får inte bara betalda medarbetare utan faktiskt hängivna fans som jobbar lika hårt som om de ägde företaget själva.

Transformativt ledarskap i Sverige I slutet av 1990-talet fick Försvarshögskolan i uppdrag av Försvarsmakten att kartlägga aktuella vetenskapliga publikationer om ledarskap. FHS valde att göra Transformational leadership till försvarets modell. Det vetenskapliga stödet inkluderar studier där man påvisat förbättrad effektivitet inom organisationer där det fanns en hög förekomst av Transformational leadership. Denna typ av vetenskapliga resultat är förhållandevis sällsynta.

Transformativt ledarskap fokuserar på beteende Beteende går att observera Beteenden går att mäta Beteende är en möjlig utgångspunkt för feedback Beteende går att träna Beteende kan förändras genom medvetna val

Exempel på 360 graders utvärdering Stämmer inte alls Stämmer mycket väl

Transformativt ledarskap bygger på fyra discipliner Handlar om UPPDRAGET. Skapa delaktighet avseende både uppgifterna och vårt samspel. Handlar om UTVECKLING. Utmana status quo, bejaka kreativitet och de som vågar prova nytt. 1. Inspirera till motivation 2. Förmedla ideal 3. Individuell omtanke 4. Intellektuell stimulans Handlar om MEDARBETARNA. Coacha individuellt, anpassa ditt stöd vad/hur och ge positiv feedback. Handlar om DIG SJÄLV. Var en förebild och lev värdegrunden.

1. INSPIRERA TILL MOTIVATION Uppmuntra delaktighet Utmärkande beteenden Förmedlar en positiv framtidsbild Skapar delaktighet avseende uppdrag och mål Tar alltid en dialog om hur uppgiften ska lösas Lockar fram det bästa ur medarbetarna Delegerar både ansvar och befogenheter Låter andra ta ansvar för uppgifter som har hög status Skapar entusiasm Medarbetarnas reaktioner Vill utveckla sig och ta större ansvar Känner ansvar för enhetens utveckling Känner arbetsglädje och vill anstränga sig mer

Ett företag är en idé som samlar människor som brinner för att genomföra den Dee Hock Founder of Visa Corp.

We will put a man on the moon and return him safely, within the decade John F Kennedy 1961

I have a dream! I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character. I have a dream today! Martin Luther King Jr 28 augusti 1963, Lincolnmonumentet Washington DC

2a. FÖRMEDLA IDEAL Värdegrund Utmärkande beteenden Tydliggör utifrån vilka värderingar han/hon fattar beslut Uppvisar ett etiskt och moraliskt förhållningssätt Diskuterar våra värderingar och vad de innebär Medarbetarnas reaktioner Positiv respekt och etiska reflektioner

2b. FÖRMEDLA IDEAL Föredöme Utmärkande beteenden Lever som han/hon lär Stärker vårt varumärke Erkänner sina misstag utan att komma med bortförklaringar Medarbetarnas reaktioner Ledaren blir en positiv modell som man vill efterlikna

2c. FÖRMEDLA IDEAL Ansvar Utmärkande beteenden Tar ett tydligt ansvar för att genomföra beslut Utövar sitt chefsansvar på ett bra sätt Tar ansvar för att uppgifter blir genomförda Tar fullt ansvar för misslyckande Medarbetarnas reaktioner Tillit och positiv respekt

3a. INDIVIDUELL UPPMÄRKSAMHET Ge stöd och uppmuntran Utmärkande beteenden Har lätt att sätta sig in i andra människors behov Tar sig tid att lyssna Visar positiv uppmärksamhet Ger äran till den som gjort något bra Får andra att känna sig betydelsefulla Medarbetarnas reaktioner Känner trygghet och förtroende

Tre slags respons Ingen respons Negativ respons Positiv respons

Återkoppling styr beteendet Mer av beteendet Resultat Förstärkande återkoppling Värdering Mål Uppdrag Order Situation Uppmärksamhet Feedback Mätning 80% Aktiverare Beteende 20% Försvagande återkoppling Mindre av beteendet Resultat

Socialt Positiv förstärkning När något önskat händer till följd av beteendet Socialt Materiellt Automatiskt Positivt Omedelbart Säkert

Vad utmärker en bra chef? Professor Judith Komaki Bra chefer tittar aktivt på hur medarbetare jobbar och pratar om hur jobbet görs. Chefen visar stort intresse för arbetsuppgifternas utförande. Bra chefer ger huvudsakligen positiv feedback på medarbetarnas beteende: Positiv förstärkning Konstruktiv återkoppling

3b. INDIVIDUELL UPPMÄRKSAMHET Korrigera Utmärkande beteenden Ger korrigerande feedback på ett konstruktivt sätt Konfronterar medarbetare som inte gör det de ska Tar en aktiv roll för att hantera relationsproblem Medarbetarnas reaktioner Känner stöd snarare än ilska och irritation

Negativ förstärkning När något oönskat händer till följd av beteendet eller frånvaro av beteendet Kan förhindra felaktigt beteende Kan starta viktigt beteende Utvecklar bara beteendet till en ”good enough” nivå Det önskade beteendet upphör när den negativa förstärkningen upphör Konstruktiv återkoppling Beskriv beteendet och förklara varför det inte fungerar Precisera ett bättre beteende

4. INTELLEKTUELL STIMULANS Uppmuntra kreativitet och nytänkande Utmärkande beteenden Uppmuntrar medarbetare att finna nya sätt att lösa uppgifter Bejakar kreativa lösningar även om de inte provats tidigare Uppmärksammar medarbetare som vågar prova nytt Tar ansvar för omvärldsbevakning Ifrågasätter gamla sanningar Medarbetarnas reaktioner Känner sig uppmuntrade att utveckla sina förmågor Vågar tänka i nya banor – kan dock skapa osäkerhet om det överdrivs

Gävleborgspolisens beslutsmall Är det lagligt? Är det etiskt försvarbart? Gynnar det medborgarna i Gävleborg? Ryms det inom polisens reglemente? Är det förenligt med vår värdegrund? Är det något du kan ta ansvar för och vara stolt över? Om svaret på ovanstående frågor är JA, GÖR DET

Coloramas förbättringstavla Mått Förbättring Konsument Yrkes Projekt Vem Klart Meritlistan Besökare Besökare Konvertering Konvertering Gör direkt Merförsäljning Merförsäljning Problem Snittorder Snittorder Väntelistan Idéer Försäljning Försäljning

Fira framgångsrikt genomförande av aktiviteter

Testa ditt ledarskap goo.gl/401K5J

Ledarskap Värnamo Way + Vi finns för andra Vi tar ansvar Alla är viktiga Alltid bättre Värnamo Way Resultatdrivet ledarskap Transaktionellt ledarskap Effektivitet Avvikelsedrivet ledarskap Passivt ledarskap + Ledarbeteende