Det penningpolitiska landskapet i en finansiell kris Riksbankschef Stefan Ingves Bildappendix till talet vid Nationalekonomiska föreningen, 31 mars 2009
Bild 2: Bytesbalans som andel av BNP Procent Källa: IMF
Bild 3: Kreditspreadar* för företagsobligationer i USA Räntepunkter *Skillnaden mellan räntan på företagsobligationer och räntan på statsobligationer Källa: Reuters Ecowin
Bild 4: Penningpolitik och finansiell stabilitet hänger ihop
Bild 5: Okonventionell penningpolitik En centralbanks stiliserade balansräkning TillgångarSkulder Utländska tillgångarSedlar och mynt Inhemska tillgångarInlåning från bankerna Utlåning till bankernaEget kapital
Bild 6: Centralbankers balansomslutning Procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank
Bild 7a: Riksbankens balansräkning 30 juni 2008 (före Lehman Brothers) Tillgångar Skulder Guld26Sedlar & mynt108 Valutareserv158Finjustering0 Utlåning USD0Riksbankscertifika t 0 Utlåning SEK4Skulder till Fed0 Övrigt4Eget kapital59 Övrigt25 TOTALT192TOTALT192
Bild 7b: Riksbankens balansräkning 31 december 2008 (efter Lehman Brothers) Tillgångar Skulder Guld30Sedlar & mynt112 Valutareserv200Finjustering207 Utlåning USD196Riksbankscertifik at 49 Utlåning SEK262Skulder till Fed189 Övrigt7Eget kapital59 Övrigt84 TOTALT700TOTALT700
Bild 8: Kvantitetsekvationen
Bild 9: Taylor-regeln för penningpolitik
Bild 10: En ”Taylor-regel” för kapitaltäckning
Bild 11