Att utveckla en styrmodell Utgångsläget ”Plan för vård, omsorg och rehabilitering” Men? Hur omsätta detta i den praktiska vardagen? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ? Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Att omsätta och konkretisera de politiska målen? ? Uppdragsplaner! Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det första steget Politikens mål, ramar och förväntningar Avdelningschef Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Uppdragsplanerna Syftet med uppdragsplanen är att tydliggöra och reglera villkoren för äldreomsorgens chefer och är i sin struktur en överenskommelse mellan avdelningschef och respektive chef. Uppdragsplanen är uppdelad i två delar. Den ena delen anger ramen för själva chefsuppdraget och i den andra delen konkretiseras respektive chefs uppdrag avseende verksamhetens innehåll, åtagande, kvalitet och resurser. Den delen av uppdragsplanen är ett sätt att beskriva vad som skall utföras under året, till vilken kvalitet och med vilka resurser. Tanken är att planen skall vara ett aktivt styr- och uppföljnings-instrument, med andra ord så fastställs också vad som skall följas upp och hur och när detta skall ske. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell p f ö l j n i g Det första steget Politikens mål, ramar och förväntningar Avdelningschef Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Chef Uppdragsplan Medarbetare Uppdragsplan Medarbetare Uppdragsplan Medarbetare Uppdragsplan Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Känsla att något fattades ? Det fattades en samlad plan för äldreomsorgen En process att utveckla en verksamhetsplan, där de politiska målen definieras/tolkas och bryts ner till avdelningsnivå och där avdelningens egna mål och ambitioner beskrivs, startades. Planen skulle också innehålla en modell för uppföljning - Ett samlat dokument. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kännetecken Kännetecknen anger hur vi vill uppfattas av medborgarna, brukarna och deras anhöriga, samarbets-partners med flera avseende bemötande, kvalitet och förhållningssätt. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kännetecken Brukarfokus Kvalitativ och faktabaserad verksamhet Öppenhet Samverkan Attraktiva arbetsplatser Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Brukarfokus Vi är i första hand till för våra brukare vilket återspeglar sig i vårt förhållningssätt. Varje människa är unik och detta är alltid den utgångspunkt som skall prägla vården och omsorgen. Att bli bemött med respekt och på ett korrekt sätt, trygghet, själbestämmande, integritet, helhetssyn, inflytande och delaktighet och rättssäkerhet är några av våra grundläggande principer. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kvalitativ och faktabaserad verksamhet All verksamhet som bedrivs inom äldreomsorgen skall vara kunskapsbaserad samt vara en del av den lokala, regionala och nationella kunskapsuppbyggnaden. Dokumentation, utvecklingsprojekt, eventuell lokalt anknuten forskning är exempel på insatser som bidrar till att bygga upp ny kunskap. Kvalitetsnivån inom varje delområde inom äldreomsorgen beskrivs med kvalitetsindikatorer som kontinuerlig följs upp och redovisas. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Inriktning Utifrån politikens intentioner och äldreomsorgsavdel-ningens egna tankar inför framtiden har 8 områden utkristalliserats som beskriver äldreomsorgens inrikt-ning de närmaste åren. Vi menar att dessa områden är viktiga för utvecklingen av äldreomsorgen, har stor betydelse för brukarna, deras anhöriga, frivilliga och frivilligorganisationer men flera och för våra medar-betare. Inriktningsmålen har fokus på 2009-2010 (mandatperioden) Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Inriktning Lättillgänglig information Förebyggande verksamhet Inflytande och trygghet Metod- och verksamhetsutveckling Effektivitet Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Attraktiva arbetsplatser och kompetent personal Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Metod- och verksamhetsutveckling …….. Ett stort utvecklingsområde är att utveckla den målrelaterade vården, omsorgen och rehabiliteringen. Inriktningsmål 2010 Alla insatser skall bygga på väldefinierade behov och beslut samt vara målrelaterade i alla led. Planering och uppföljning av insatserna skall utvecklas. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring … Kvalitet kan ses ur många olika perspektiv, dels inre kvalitet (inom organisationen) och dels yttre kvalitet (ex. medborgarnas, brukarnas upplevelse), men kvalitet kan också beskrivas på flera olika nivåer, nämligen struktur(mått), process(mått) och resultat(mått) och eventuella orsakssammanhang dem emellan. Det finns vissa förutsättningar när man skall utveckla kvalitetsmått/indikatorer och det är att dessa skall vara mätbara och kvantifierbara, skall kunna tolkas på ett entydigt sätt och de måste täcka huvuddelen av äldreomsorgens verksamhet (ex. från ansökan/handläggning till insatsernas genomförande). Måtten skall alltså kännetecknas av vetenskaplig rimlighet/ validitet, vikt/relevans, mätbarhet och tolkningsbarhet/entydighet. Inriktningsmål Kvalitetsmått/indikatorer skall tas fram som beskriver verksam-hetens kvalitet. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Prioriterade områden 2008 Ett exempel: Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering I alla beslut/ordinationer skall det finnas mål som beskriver vad som förväntas uppnås med insatserna. Kommentar: De övergripande målen skall sedan på ”utförarnivå” brytas ner till delmål som beskriver hur man skall uppnå det/de uppsatta målet/en. Alla brukare/patienter skall ha en aktuell vård och omsorgsplan. Planen skall utarbetas tillsammans med brukaren eller dennes företrädare. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget Uppföljning - ett exempel Målrelaterad vård, omsorg och rehabilitering Beslut/ordinationer: Ett urval av ”beställningar” granskas 2 gånger om året - aktgranskning (enligt en fastställd tidplan). Vård- och omsorgsplaner: 1. Antalet personer med aktuell individuell plan. 2. Ett urval av vård- och omsorgsplaner granskas en gång per år. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kvalitetskriterier - exemplet ”handläggningsprocessen” All verksamhet inom äldreomsorgen skall präglas av god kvalitet, vilket innebär att följande kvalitetskriterier skall vara vägledande i handläggningsprocessen. Den som ansöker om insats skall bli bemött på ett korrekt och respektfullt sätt. Behovsbedömningen skall bygga på en helhetssyn på den enskildes situation, möjligheter och behov där sociala, fysiska, medicinska, psykiska och existentiella behov beaktas. Beslut om insatsernas mål, inriktning och omfattning skall vara tydliga och kunna förstås av den som ansöker. Alla brukare skall ha en ”aktiv” vård- och omsorgsplan. Insatserna skall utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhöriga/närstående. Alla beslut och vård- och omsorgsplaner skall följas upp systematiskt. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kvalitetskriterier - exemplet anhörigstöd Tillgänglighet Med detta menas bland annat att stödet både kan ges i akuta situationer (så långt detta är möjligt) och planerat, att delar av stödet skall vara biståndsfritt och till vissa delar kostnadsfritt. Individuellt – utifrån den som vårdar Med detta menas att stödet, så långt det är möjligt, skall planeras och genomföras utifrån den som vårdar. Flexibilitet Med detta menas att det, så långt det är möjligt, skall vara den anhöriges situation som skall styra stödet och insatserna. Kontinuitet Med detta menas att det bör finnas en kontaktperson i den geografiska närheten och på de särskilda boendena och att det skall vara så få avlösare som möjligt. Samverkan Med detta menas samverkan med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att samordna anhörigstödet, engagera organisationer och frivilliga i stödet till anhöriga. Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Det andra steget U p f ö l j n i g U p f ö l j n i g Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Måluppfyllelse? U p f ö l j n i g Mål Kvalitetsmått/indikatorer Klagomålshantering Brukar/anhörigenkäter Avvikelser Kompetens Utvärderingar Verksamhetsmått Ekonomiska mått Etcetera Mål/delmål Omsätts i praktiken Brukaren, anhöriga, medborgare Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kostnad per brukare Brukarmix, ordinärt / särskilt boende per grupp Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna Kostnad per invånare och åldersgrupp Medelkostnad per åldersgrupp Brukarnöjdhet Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Kostnad per brukare Konsumtion Totalindex Kommun Hjt-timme Säbo LSS boende % ytterfall, ord/säbo % ytterfall, LSS Medelkostnad Kostnad per inv. Borlänge 323 1 537 1 620 7,96% 23,65% 175 977 54 068 8,33 Karlstad 362 1 914 2 141 8,41% 30,83% 195 881 54 531 5,00 Östersund 410 1 392 1 770 1,44% 47,44% 174 044 52 871 5,83 Hammarö 326 1 635 1 799 13,61% 37,96% 266 619 69 045 Säffle 464 1 328 1 974 7,94% 18,88% 254 782 55 258 Lindesberg 439 1331 2,35% 33,64% 215 932 60 503 9,17 Kumla 589 1 677 1393 7,05% 37,65% 151 558 64 923 Örebro 463 1 412 Saknas 7,61% 151 904 71 676 6,25 Umeå 378 1 765 26,23% 34,29% 272 912 Produktivitet Brukarmix 107 632 2,50 Skellefteå 327 1 368 1431 1,11% 49,06% 232 341 97 198 6,67 Höör 454 1 487 1 450 9,82% 29,07% 188 074 80 539 6,67 Varberg 396 1 678 2 200 15,42% 18,80% 207 353 82 176 4,17 Malmö Stad, VIN 374 1 290 2 048 4,83% Saknas 133 723 70 322 5,00 Falun 285 1 864 Saknas 20,57% Saknas 181 117 65 634 5,00 Vansbro 404 1 438 Saknas 21,00% 28,80% 324 606 113 611 3,00 Markaryd 383 1 323 1468 9,07% 30,59% 234 267 74 818 6,67 Robertsfors 364 1 784 2 414 18,94% 30,88% 237 955 119 580 1,67 Högsby 519 1 581 2 259 25,26% 33,33% 234 507 93 736 1,67 Katrineholm 335 1 307 1 885 8,29% 41,41% 252 758 59 799 6,67 Älmhult 336 1 643 1 910 26,45% 46,67% 297 807 81 177 5,00 Enköping 446 1 795 2 275 21,03% 30,74% 297 087 75 236 1,67 399 1 550 1 841 12,59% 33,54% 222 915 76 397 5,12 Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Nästa steg Kostnad per brukare Målet är att bryta ner beräkningarna per grupp/enhet/område och koppla ihop kostnader med mera med upplevelser av kvalitet (brukare, anhöriga, medarbetare). Finns ett samband mellan hög kostnad och god kvalitet? Brukarmix Produktivitet Antal ytterfall Kostnad/hemtjänst-timma/plats Brukare Medarbetare Bemötande Bemötande Trygghet Trygghet Inflytande Inflytande Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren

Att utveckla en styrmodell Tack för oss! Ann-Britt Löfström och Kenneth Löfgren