Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
EU-direktiv om människohandel Svenska Dagbladet Skärpt straff för trafficking i EU D bild 1.
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Geografi Henrik Carlsson.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Internationell Utblick
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala?
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
INFORMATIONSTRÄFF 2/
Växt- och miljöavdelningen
Vad händer i Östersjöländerna på miljöområdet?
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Kulturmiljöfrågor i PBL
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Förändringstryck inom jordbrukspolitiken under de närmaste åren Marjatta Jokela Jord- och skogsbruksministeriet Utbildning kring ansökan om stöd 2007.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
EU:s vattendirektiv – vad händer?. Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer.
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Lagring och logistik på gården för direktleverans av halm Goda affärer på förnybar energi 13 januari 2015.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
EUs jordbrukspolitik CAP
Nacka Yrkesvux 2010 Skolverket startade yrkesvux med statliga medel 2010 Nacka har erbjudit yrkesvux sedan 2005 Alla Nackaelever får läsa alla yrkesprogram.
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten, EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF.
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Rådgivarnas kompetens
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Presentationens avskrift:

Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket mest just nu eller kommer påverka.

Nitratdirektivet Nära 14 år efter införandet har flera av medlemsländerna svårigheter att uppfylla direktivet. 13 av 15 länder har omfattats av rättsliga åtgärder och flera blivit fällda i EG domstolen De utpekade nitratkänsliga områdenas storlek, bristande åtgärdsprogram samt maxgivan av kväve har varit stötestenar Holland och Danmark har fått undantag och får tillföra mer än 170 kg N/ha till vallar (250 resp 230)

Ramdirektivet för vatten Nytt EU direktiv sätter fokus på rent vatten i sjöar och vattendrag. Omfattar alla föroreningskällor. Gemensam tidtabell till 2015 då ”God ekologisk status” ska ha uppnåtts Svårt att i dagsläget se tydligt vilka konsekvenser det kommer få för lantbruket. Preliminära bedömningar från Danska och Nederländska institutioner visar stora konsekvenser Kommer sk. vattenavgifter att tas ut av lantbrukarna för N och P läckage?

Cross compliance - tvärvillkor För att vara berättigad till arealersättningarna måste lantbrukaren uppfylla kraven i ett femtontal EU direktiv om miljö och djuromsorg som berör jordbruket Förutom straff enligt miljöbalken bestraffning genom sänkt / utebliven ersättning Svårighet att i praktiken skapa en rättvis likartad inträdesbiljett till arealersättningarna Exempel –Inte mer än 170 kg N/ha får tillföras med stallgödsel –Brittiska bönder måste ha 2 m sprutfri zon längs diken/häckar –Krav på övertäckta flytgödselbehållare

Danmark Som första land i Europa har man lyckats halvera kväveutlakningen i kg N/ha. Det har lett till ca 30% lägre koncentration av kväve i vattendragen. Arbetet med Vandmiljöplan I och II har varit uthålligt och systematiskt sedan Nu startar VMP III.

Forts Danmark Nya målet efter halveringen är att minska kväveutlakningen med 13% till Det ska göras genom att –Strukturutveckling, nedläggning av mark, EU:s nya jordbrukspolitik, skogsplantering (jmf sv nollalternativet) –Ta bort Grön marks-reglerna och införa krav på 10% fånggröda på gårdar över 0,8 de/ha, annars 6%. –Skärpa kraven om utnyttjande av N i stallgödsel i takt med att forskningen ger ny kunskap –140 milj kr till ha nya våtmarker (jmf sv ha) –Totalt ska detta ge ca ton N, jmf med våra svenska ton

Forts Danmark I VMP III sätts mer fokus på fosfor än tidigare Lantbrukets överskott av fosfor ska halveras till Det ska ske genom –En avgift på 4 kr/kg mineraliskt P i foder (återförs till näringen) –Ökad kunskap genom satsning på forskning Dessutom storsatsning på skyddszoner – ha, frivilligt, miljöersättning, träda. (jmf ca ha i Sverige)

Storbritannien – flera saker på gång bla en ”Greppaliknande” kampanj om säkert växtskydd

Vad är ”VI”? Startade 2001, ska pågå i 5 år. Sju organisationer från lantbruket, kemindustrin och staten står bakom Styrgrupp med företrädare för lantbruk, miljörörelsen, staten mfl, leds av en professor Kostar ca 25 milj kr per år, bekostats av kemindustrin. (Jmf Greppa ca 35 milj kr per år) Åtgärderna beräknas kosta lantbrukarna 130 milj kr per år. (OH)

sprutor testade före 31 mars 2005 vilka sprutar 50% av arealen 30% av den sprutade arealen ska ha certifikat 50% av alla lantbrukare ska ha gått en ny kurs och fått nytt certifikat Vilka är målen för ”VI”? 18 tydliga och mätbara indikatorer och mål styr arbetet, bla. följande

750 rådgivare ska ha gått den sk BETA kursen Koncentrationen av de sk topp-tio preparaten som hittas i vattendragen ska ha minskat 30% av halter över 0,1 ppb par rapphöns till 2010 Forts. Vilka är målen för ”VI”?

Finland formulerar ett nytt handlingsprogram för skydd av Östersjön. Jordbrukets N och P läckage minskar men inte i den takt målen förutsätter trots att 90% av arealen varit med i miljöstödsprogrammet i ca 10 år. I Nederländerna kommer systemet (MINAS) med bötesbelagda överskott i växtnäringsbalansen skrotas och ersättas med kvoter för max tillåtna givor av N och P. I så fall har nu två länder i Europa valt denna väg. Avslutning. Övrigt på gång i Europa inom Greppa Näringens område