Målsättning Målsättning.

En presentation över ämnet: "Målsättning Målsättning."— Presentationens avskrift:

1 Målsättning Målsättning

2 NPK-kampanj, varför?? Positivt för lantbrukaren: Positivt för miljön
Högre skördar Ökad odlingssäkerhet Färre körningar Mindre mängd gödsel Lägre kostnader Bättre totalekonomi Positivt för miljön Balanserad gödsling Mindre P-förluster Positivt för Lantmännen/ Hydro Flexibelt sortiment Grödspecifika produkter, mervärden, mindre prispress Ökad lönsamhet

3 Tre huvudmålgrupper av lantbrukare
Snålt med P- och K- tillförsel Skördeökning för PK Bättre ekonomi på kort och lång sikt N+PK i stället för NPK Färre körningar Lägre produktkostnad Lägre Cd-nivåer NPK används, men rätt produkt? PK-balans Ekonomi på kort o lång sikt Gödslingsmatris Målsättningen med NPK-kampanjen är att höja kunskapsnivån hos Dig som säljare så at Du kan argumentera för ett lämpligt gödselmedel eller en lämplig gödselstrategi i en given situation. På Power Point bilden ovan är punktat tre huvudmålgrupper av lantbrukare som kan behöva ändra sin gödselstrategi med positivt effekt dels för sin egen ekonomi, men även för omvärldens miljön samt för gödselmedelsförsäljaren. Under varje huvudmålgrupp finns några kortfattade argument för att påverka dessa gruppers gödselstrategi. Ett sätt att konkret mäta om målsättningen uppfylls är att se om behov enligt markanalyser i ett marknadsområde sammanfaller med mängd sålda näringsämnen eller gödselmedel. Exempelvis har 30% av jordarna i ett område P-Al klass II och K-Al klass II så ska även 30% av NPK-försäljningen utgöras av NPK(20-6-8).

4 NPKS bättre än bara N Fosfor och kalium, bild 5 – 11
Svavel, bild

5 Fosfor och kalium Bild 5-11

6 Jämförelse av odlingssäkerhet
Gödsling till maltkorn L frsk 2000 Skördevariation 8000 8000,0 7000 7000,0 1/4 1/4 Lägsta och högsta skörd med respektive gödselmedel, samt andel av försöken i varje skördeintervall 6000 6000,0 1/2 Skörd kg/ha 5000 1/2 5000,0 Denna bild jämför skördenivå och spridning av försöksskördarna för NPK och NS. Inom rektanglarna finns 50% av försöksskördarna och inom trianglarna finns 25% av försöksskördarna. Vi ser att gödsling med NPK leder till högre skördenivåer samtidigt som spridningen av försöksskördarna är mindre, det blå täcker in ett mindre intervall av Y-axeln än det röda. Ett mer fullständigt gödselmedel leder således till både högre skördar och större odlingsäkerhet. 1/4 4000 4000,0 1/4 3000 3000,0 OptiCrop Axan 3 5 Gödsling

7 Fosforeffekter och P-AL-tal
Här ses att vid låga P-AL-värden fås en stor skördehöjande effekt av fosforgödsling. Samtidigt ses att vid låga P-AL, 4-5, fås en låg skördenivå. Utifrån bilden kan sägas att under ca P-AL 6 sker en kraftig förlust i form av sänkt skördenivå.

8 NPK kombi - N kombi Vårkorn,S-9513,-9712,-9812, 1995-98
Vid P-Al under 10 fås en skördehöjandeeffekt på 360 kg spannmål/ha, att jämföra med 270 om ingen hänsyn tas till markvärden. Vi ser även på bilden att under P-Al 10 betalas fosforgödslingen under en växtsäsong. Merskörden blir ca 200 kg, vilket ungefär motsvarar kostnaden för underhållsgödsling. I höstvete kan samma trend ses som ovan i vårkorn, men med en ännu tydligare gräns med skördeökning för P-Al under 10. I oljeväxter och sockerbetor kan man förvänta sig större respons för fosfor än i stråsäd. Medeltal skördeökning för NPK < P-AL 10= 360 kg/ha (270 för samtliga 42 försök)

9 Höstvete pH 38 försök Runt pH 6,5 är fosfor mest tillgängligt för växterna, vid lägre och högre pH fastläggs fosforn. Det gör att skördeökningen för fosforgödsling är större vid lägre och högre pH. Detta innebär inte att man bör sträva efter låga eller höga pH-värden för att få en stor skördeökning. Skördenivåerna är ju högst när pH ligger runt 6,5 för då finns fosforn tillgänglig hela tiden. Man kan säga som så att har man höga eller låga pH-värden och inte kan åtgärda det så är det viktig att fosforgödsla årligen utifrån grödans behov.

10 Ekonomi och val av gödselmedel
Räkneexempel: OptiCrop Vårkorn, Skördemål 6 ton/ha (~120 kg N/ha)P-AL 8-10, K-AL 12 (III) Merkostnad för OptiCrop jmf NS ( Skördeökning för OptiCrop (360 kg/ha(P-AL<10)*1,00 kr/kg) Summa ekonomi; kort sikt (1 år) Kort sikt Vi ser i kalkylen att intäkten från merskörden p.g.a. PK-gödsling överstiger merkostnaden för NPKS jämfört med NS. Detta innebär att det på kort sikt är lönsamt att PK-gödsla till vårkorn. Gödslar man inte med PK tömmer man växtnäringsbanken, vilket resulterar i sämre bördighet och sänkta skördenivåer. Detta sätts i kalkylen upp som en minuspost. Vi ser i slutet av kalkylen att vinsten blir 447 kr på lång sikt och 120 kr på kort sikt för PK-gödslingen. Kompensation för grödans bortförsel (6 ton=>21 P + 30K) Summa ekonomi; längre sikt > 1 år SKILLNAD +447

11 P- och PK-gödsling till vårkorn
42 försök i Mellansverige 95-00

12 Skördeökning i vårsäd - K/Mg-kvot och gödselmedel
NPKS jmf med NPS 27-5/27-3, dvs kg K/ha. K-AL klass i huvudsak IV alt hög klass III. Gödsla framförallt efter K-Al, men vid höga K-Al (klass IV, V) så kan kaliumgödsling behövas om K/Mg-kvoten är låg. På bilden ses att under K/Mg-kvoter 8 så erhålls skördeökningar för kaliumgödsling, trots K-Al klass IV och V.

13 Svavel Bild 14-15

14 Olika grödors svavelrespons
Effekter i Hydroförsök vid svavelbrist Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall % Höstsäd % (max 10 %) Vårsäd %

15 Svavelbrist i korn L3-2260, Kronetorp. 2002-06-03 150 kg N i Axan
100 kg N i Axan + 25 kg N KS 100 kg N i N34 150 kg N i Axan 0 kg N 50 kg N i Axan Bilden vill illustrera att om man gödslar med kväve på en gröda som lider av svavelbrist så höjs N/S-kvoten och svavelbristen förvärras. Vid kombisådd höjs kväveeffektiviteten, varför samma fenomen lätt kan uppstå med att svavelbristen förstärks.

16 NPK bättre än N+PK Bild 16 – 18

17 NPK till vårsäd högre skörd, mindre mängd och färre körningar
Vårkorn Genom att välja ett NPK-gödselmedel blir mängden vara mindre samtidigt som priset per kg växtnäring blir lägre. Gödselkostnad +130 kr Gödselpriser räknat på sept. priser 2001

18 NPK i höstvete , höga och låga P-AL-värden
Ingen PK, PK eller NPK? 39 försök (14 i Skåne, resterande i MSv) LSD 5% =232 kg/ha LSD 5% =98 kg/ha LSD 5% 2001 =284 kg/ha I diagrammet ses att det inte är någon direkt skillnad i skördenivå mellan att sprida PK på hösten eller NPK på våren. Det är inte heller någon skillnad mellan bredspridning av PK på hösten och kombisådd av PK, visas ej här. Eventuellt finns det en tendens till att grödan gynnas av höstspridning om markvärdena är låga, klass II och lägre. I det läget är målet att på sikt höja markvärdena, varför ett bra alternativ är att lägga en del PK på hösten och sedan resten på våren med NPK. Förstaårseffekten av fosfor o kalium i medeltal: 90 kg/ha

19 P-innehåll i dräneringsvatten
Ca 0,3 kg fosfor/ha läcker från åkermarken. Det är inte mycket om man jämför med kväve(ca 20 kg N/ha), men leder ändå till övergödning av våra vattendrag. Bilden visar att om P-AL ligger under 10 uppstår inte så mycket läckage. Högre P-AL-värden kan ge mycket högre utflöden, olika på olika jordar. Under P-AL=10 sker inte så mycket läckage samtidigt som det under P-AL 10 är lämpligt att fosforgödsla(se tidigare bilder). Detta innebär att det inte råder någon konflikt mellan miljömål och odlingsmässiga mål. Om man gödslar med 15 kg P/ha så utgör läckaget(0,3kg) 2%. Görs samma jämförelse för kvävet förloras 20% som läckage. Fosforn är känsligare än kvävet och även små minskningar av utflödet i absoluta tal ger stor effekt. Användning av NPK på våren minskar bl.a. risken för fosforläckage.

20 Rätt NPK Bild 20 – 21

21 Gödslingsmatris huvudgiva till stråsäd
NPK NPK NPK NPK NPK NK 22-11 NPK NPK NP P 20 NP 27-5 NP 26-4 KsS Axan Bilden visar var i matrisen de olika gödselmedlen hör hemma. Om ett visst marknadsområde har markkarteingsstatistik som visar att 17% av arealen ligger i mitten av matrisen och bör gödslas med NPK(24-4-5) så bör även 17% av mängden såld NPK utgöras av NPK(24-4-5). Så är emellertid sällan fallet. Markarteringsstatistik respektive mängd sålda gödselmedel för varje marknadsområde finns det inte utrymme att visa i denna sammanfattning.

22 Klöver/gräsvall år 2, 10 ton ts/ha med stallg.
Nyligen framtagna vallmatriser, finns även i växtodlaren.