Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Torben Kudsk Jordbruksverket
Att möta demografiska förändringar Initiativ för hantering av demografiska utmaningar Workshop 27 mars 2012.
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Hur har rådgivningen fungerat
Avrinningsområdesvisa
Renare vatten i Stavbofjärden Carl-Albert Rydemark, Lida Gård
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Energikollen lantbruk 9-10 maj 2012 Inledning & avslutning Pernilla Kvarmo.
Integrerat växtskydd modul 13 I Alvesta 18 mars 2014.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Att representera Greppa Näringen Stina Olofsson
SKÅNE. BLEKINGE KRONOBERG ÖSTERGÖTLAND KALMAR LÄN.
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Behov av habilitering och rehabilitering
Arbetsgrupp Leaderordförande Utsågs vid Ordförandeträffen i Katrineholm Medlemmar: Christer Hederberg, Leader Folkungaland Jörgen Nilsson, Leader Skånes.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Kurser för rådgivare och lantbrukare Stina Olofsson,
Blekinge Om du fick välja fritt, vilken svensk stad reser du helst till i sommar? Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige.
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
RTS Konjunkturbarometer RTS konjunkturbarometer Presenteras årligen av RTS i samarbete med regionala turistorganisationer Syftar till: att följa.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Verksamhetsidé Ung Företagsamhet arbetar, genom utbildningskoncept för skolan, för att Sverige ska få fler företagare och företagsamma medborgare. stimulerar.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Arbete för ett fortsatt Greppa Näringen Ett fortsatt nära samarbete med LRF är viktigt Projektet ska nå fler än målgruppen för rådgivning God kontakt med.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Vad händer framöver? Linköping Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Kvalitetsrådet Certifiering Diplomering Nyheter 2011 Astrid Sahlén, Kvalitetsansvarig Kvalitet – en konkurrensfördel.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Uppföljning av beslut om begränsad subvention för ARB Thord Redman Avdelningschef.
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Nya Landsbygdsprogrammet
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GÄVLEBORGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÄMTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Extra Företagarpanel September 2010 Hela Sverige September 2010.
Framtid-projektplan Stina Olofsson, Josefin Kihlberg
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Antal olyckor januari-november
Antal olyckor januari-december
Månadsstatistik till och med april 2017
Åkermarkspriser helår 2013
Förgröningsrådgivning
Hållbar användning av bekämpningsmedel

Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Presentationens avskrift:

Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Ingen övergödning

Projektets inriktning Samma miljömål som hittills ska vara vägledande för arbetet. Dagens moduler ska erbjudas även fortsättningsvis. Nya energigrödor kan komma att ställa krav på nya gödslingsstrategier. Biogasframställning ger restfraktioner som ska hanteras miljömässigt bra.

Begränsad klimatpåverkan? (foto:Stina Olofsson)

Projektets inriktning Växthusgaser som metan och lustgas kan komma att diskuteras mer framöver. Nya moduler kan komma till t.ex. –Åtgärder mot yterosion –Hydromorfologi- bättre utformning och skötsel av vattenvägar i landskapet –Bättre växtföljer för minskad bekämpning –Svampbekämpning i potatis –Hantering av restprodukter från biogas –Kalibrering av mineralgödselspridare

Projektets organisation Förslaget är att fortsätta ungefär som tidigare, eventuellt med mer kompetens centralt när det gäller djurproduktion och växtskydd. Nya LB-programmet kan påverka organisationen. Vattenmyndigheternas krav på åtgärds- planer 2009 talar för samarbete.

Målgrupp Nuvarande målgrupp behålls, storleks- rationaliseringen gör att vi ändå når större arealer och fler antal djur. I takt med att kuststräckor och vattendrag med brister i ekologisk status pekas ut, kan i sådana områden ägare av mindre lantbruk komma att ingå i målgruppen.

Miljökänsliga områden Skåne, Halland och Blekinge Kustområden samt Gotland och Öland Jordbruksområden i Östergötland, söder om Vänern samt kring sjöarna Mälaren och Hjälmaren

Områden Dagens län fortsätter att vara med i projektet 2008 tillkommer troligen Jönköping, Kronoberg och Värmland tillkommer Dalarna och Gävleborg Dessa och övriga län kan komma att ansluta sig med avgränsade områden redan från 2007 på eget initiativ.

Fas 1 Nya medlemmar har möjlighet att få två besök per år under 3-4 år (1,6/år). Efter som mest 7 besök, görs en miljömålsavstämning vid ett uppföljningsbesök (1B). En och samma lantbrukare får rådgivning enligt samma modul endast en gång, förutom växtnäringsbalanser som bör ges upprepat.

Fas 2 Efter det att uppföljningsbesöket (1B) utförts går lantbrukaren in i fas 2 och får då max 1 besök per år under de följande 3-4 åren. Lantbrukaren kan under denna andra fas få rådgivning enligt samma modul som han/hon fick under fas 1. På så sätt kan åtgärderna följas upp och lantbrukaren få del av förbättrade moduler.

Fas 3 Efter ett andra uppföljningsbesök (1B) går lantbrukaren in i fas 3 och ingår därefter i en rådgivningsgrupp. Fr.o.m. år 2008 är detta aktuellt för många av dem som gick med vid starten år Medlemmarna i grupper om ca 10 har nu en gemensam kunskapsbas. De finns kring ett vattendrag eller har samma produktion. De flesta grupperna leds av en rådgivare.

Fas 3 Grupperna väljer teman för grupprådgivning/ fältvandring från ett 20-tal färdiga förslag. Grupperna kan även ta initiativ till egna teman. Om det visar sig vara populära tema kan dessa komma att ingå i de valbara till nästkommande år. Gruppen träffas i regel två gånger per år. Lantbrukarna får två medlemsbrev/år.

Finansiering Projektet beräknas kosta ca 45 miljoner/år En viss nedtrappning av antalet rådgivningar sker efterhand i de län som först påbörjade rådgivningen om inte ytterligare medlemmar kommer till i betydande mängd. Medel för kompetensutveckling inom LB- programmet tillsammans med återförda miljöskatter beräknas finansiera projektet.

Tidsplan Projektet beräknas pågå till 2010 som är det år då delmålen ska vara uppfyllda. Beroende på hur väl grupprådgivningen fungerar och/eller om den enskilda rådgivningen fyller behoven i åtgärds- planerna, kan projektet komma att fortsätta längre.

Viktiga utvecklingsprojekt En modell för att följa upp grupprådgivningen utformas. En förenklad hantering och utvärdering av växtnäringsbalanser tas fram, så att lantbrukarna själva kan upprätta balanserna.

Viktiga utvecklingsprojekt Pilotprojekt om fosfor genomförs under minst tre år Samordning med forskningsinformation från SLF eftersträvas.

Läs: Handlingsplan Nytt LBU på under MEDLEM/ projektbeskrivningwww.greppa.nu