Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP

Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap

tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13A Foto, Magnus Sandström, SJV tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13B, 13C Modul 13B Foto, Johan Yngwe, SBU Foto, Stina Olofsson, SJV

Disposition: Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten Punktkällor och Hantering Diffusa förluster

Gränsvärde och Riktvärde Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1 g/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5 g/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100 g/l ( det.gräns 0,02 g/l ) Bentazon i Basagran 30 g/l ( det.gräns 0,003 g/l ) Tribenuronmetyl i Express 0,1 g/l ( det.gräns 0,01 g/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha 0,0001 g/l ( det.gräns 0,001 g/l )

Hur mycket är 0,1 µg/l ? Snapsglas 1g 10 000 000 l 10 000 st 4 cl 2 cl

TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet 1990. Innehöll: Atrazin Diklobenil Halv.tid 0,5 - 2 mån. Halv.tid 1 - 6 mån. Liten urlakning DEA DIPA HA Desetylatrazin Desisopropylatrazin Hydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längre nedbrytningstid BAM 2,6 - diklorbensamid Större urlakningsrisk Längre nedbrytningstid

Dricksvattenproduktion i Sverige Grundvattenverk 1700 st Ytvattenverk 200 st Ytvatteninfiltration 100 st Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000 Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken. Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2% Halter över 0,1 g/l hos knappt 5% av vattenverken.

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne. * * * * * * * * *

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne. Totalhalt bek.medel µg/l 1 % 8 % 20 % 71 % Brunnsdjup m

Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Ytvatten 1985-2004: Glyfosat/Roundup 59% 322 prov. AMPA 34% 312 prov. Bentazon/Basagran 29% 2461 prov. MCPA 25% 2598 prov. DETA/Totex Strö 19% 176 prov. Diklorprop 17% 2590 prov. Azoxystrobin/Amistar 17% 175 prov. Mekoprop 16% 2597 prov BAM/Totex Strö 14% 1206 prov Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006

SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).

Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde.

Var fylls sprutan? Resultat från användar- undersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701. Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98)

Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.   Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta.   Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. ”Spill” från preparatslussen yrde upp.       Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock!

Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.   ·       Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. ·       Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare. Förararnas synpunkter vid nyinvestering: 1. Lätt hantering och manövrering. 2.  Ökad kapacitet och fler spruttimmar. 3.  Bra service och enkelt underhåll. 4.  Förbättrad arbetsmiljö. 5. ”Uppfyllda regler och bestämmelser”.

Vemmenhög – utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna 2007 Källa; Jenny Kreuger

SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!

MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera. Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd. Relativtal läckage Arelon 3 l/ha, Isoproturon Duplosan Meko 1,2 l/ha Mekoprop P Event Super 1 l/ha Fenoxaprop-P

Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde 2002-2006 orsakat av hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerar substanser som finns på den sk ”Lättrörliglistan” för vattenskyddsområde. Förlust g/ha

Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage – Ej påverkat av punktkällor! www.pesticidvarsling.dk GEUS

pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras. Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gula pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras. ”Lättare jordarter” Lerjord Infiltration Tätande lerskikt Ytvatten Grundvatten Grundvatten ÖF 05

Ytvattenerosion - ett underskattat problem Fosforförluster ”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg.” Docent Barbro Ulén, SLU Förluster av växtskyddsmedel ”Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster.” Agr Dr Jenny Kreuger, SLU

Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus

Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp Foto: Örjan Folkesson SJV

SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.