Vad gör Riksbanken?

Vad skulle era elever svara om ni ställde den frågan?

Centralbankens uppgift Upprätthålla värdet på pengar (fiat money) Pengars funktioner: Värdemätare Värdebevarare Bytesmedel Varupengar -> ädelmetaller -> kreditpengar (papperspengar, elektroniska pengar) 3

En uppgift Ett mål Främja ett Upprätthålla säkert och effektivt betalningsväsende Upprätthålla ett fast penningvärde

Myndighet under riksdagen Riksbanken är en myndighet under Riksdagen - sedan 1866. Riksbankslagen från 1999 anger Riksbankens uppgifter. Ekonomisk politik bedrivs för att uppnå landets ekonomiska mål: tillväxt, hög sysselsättning låg inflation. Ekonomisk politik = finanspolitik (regering och riksdag) + penningpolitik (Riksbanken) (Finanspolitik innebär bl.a. beslut om skatter och offentliga utgifter.) Riksgäldskontorets uppgifter: sköter statens upplåning och ansvarar för förvaltningen av statsskulden; utfärdar garantier och lämnar lån för statens räkning; samordnar den statliga garantigivningen och långivningen till näringslivet; fungerar som internbank mot statliga myndigheter; övervakar kassahållningen i staten; gör prognoser över lånebehovet. Finansinspektionens uppgifter: myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Övergripande mål är att bidra till finanssektorns stabilitet och effektivitet samt verka för ett gott konsumentskydd. För att driva en verksamhet som erbjuder finansiella tjänster krävs tillstånd av Finansinspektionen.

FINANSUTSKOTTET

10 (,5) år som självständig Riksbank Riksbanken blev självständig 1999 Inflationsmål Ansvaret för beslut om växelkurssystem flyttas från Riksbanken till regeringen Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt

Riksbankens direktion riksbankschef Stefan Ingves Barbro Wickman-Parak Svante Öberg Lars E.O. Svensson Lars Nyberg Karolina Ekholm

Penningpolitik med inflationsmål

Inflationsmål införs 15 januari 1993 Lag om Sveriges riksbank: ”Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde” Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken Fast växelkurs (t.o.m. 1992-11-18) Explicit prisstabilitetsmål Inflationsmål: Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 med ett toleransintervall ± 1 procentenhet 10

Varför inflationsmål? Pengarna tappar i värde Ökar osäkerheten Fördelar om inkomster och förmögenhet Kostnader att pressa ner inflationen Förankrar inflationsförväntningarna

12

2%

Varför just 2 procent? Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – (räntan kan inte sänkas till mer än noll(?)) 14

Penningpolitiska alternativ vid finansiell kris och oro för deflation Räntan är noll. Vad göra? Inflationsförväntningarna (trovärdigt inflationsmål) Påverka långa räntor genom förväntningar på framtida styrränta eller köpa statspapper med lång löptid Försvaga valutan, hålla fast kurs tills inflationsmålet uppfyllts och då låta den flyta igen ”Quantitative/ credit easing” – öka den monetära basen permanent (främja kreditförsörjningen)

Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna sjunker Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Ökad export och minskad import ökad konsumtion ökade investeringar Högre importpriser Lättare få krediter – ökade investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN 16

Inflationspusslet Inflationsförväntningar

Inflationsförväntningar Procent Anm. Penningmarknadsaktörer Källor: Prospera Research och SCB 18

Flexibel inflationsmålspolitik Givet trovärdighet för långsiktig pris-stabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande (kapacitetsutnyttjande, arbetslöshet) på kort sikt Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken ränte-bana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande 19

Resursutnyttjande

Riksbankens prognos för reporäntan Prognoser baserade på Oförändrad reporänta Marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egna prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte! 21

En prognos inte ett löfte % % Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken 22 22 22

KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: Statistiska centralbyrån och Riksbanken 23

Räntebeslut och kommunikation 6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst) 24

Sammanfattning penningpolitiken i Sverige Lagom låg inflation – mål på 2 procent Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet 25

Penningpolitik i praktiken

Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

Penningpolitiskt policyschema Indikatorer Penning- politiskt beslut Medel * Repor * Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet

Reporänta ? S|E|B Handelsbanken Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens repa S|E|B Handelsbanken

Reporänta ? S|E|B Handelsbanken Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal Riksbankens omvänd repa, emission av Riksbankscertifikat S|E|B Handelsbanken

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken och RIX Banker betalar till varandra via RIX Under dagen kan banker låna eller placera pengar hos Riksbanken utan ränta Bank B Bank A

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B + 150 Bank A - 50

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneräntan (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B +100 Bank A Bank B lånar ut 50 till Bank A Ränta mellan -0,25% och 0,75%

Clearing systemet (RIX) och dagslånemarknaden Riksbanken RIX och dagslån Dagslåneränta (o/n-rate) 0,75 Låne- eller placeringsbehov -0,25 Bank B Bank A Riksbanken tar emot 100 från Bank B i finjustering

Riksbankens styrning av dagslåneräntan Utlåningsränta (taket) (0,75%) Finjusteringar +/- 10 räntepunkter Reporäntan (0,25%) Bankers låne- eller placeringsbehov hos riksbanken Banker placerar hos Riksbanken Banker lånar av Riksbanken (-0,25%) Inlåningsränta (golvet)

Penningpolitisk REPO transaktion Den penningpolitiska repo transaktionen är Emission av Riksbankscertifikat eller utlåning via REPA Görs veckovis med en veckas löptid (onsdag till onsdag) Likviditetsprognos på morgonen Främst prognos på behovet av sedlar och mynt Repo annonsering/bud tisdagar kl. 9.00-10.00 tilldelning kl. 10.15 Likvidflöde på onsdag 1. Den ”gamla certifikaten” förfaller, Riksbanken betalar tillbaka pengarna 2. Banker skickar pengar till Riksbanken, Riksbanken levererar nya RB Certifikat Dagliga finjusteringar kl. 16.00-16.40

Dagslåneräntan och reporäntan Dagslåneränta ska vara nära och stabil kring styrräntan Prognoser av allmänhetens efterfrågan Reporäntan signalerar önskvärd nivå på dagslåneräntan

Dagslåneräntan och reporäntan

Banksystemet och vissa räntor Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

Räntor i ekonomin Checkkredit Banklån Kreditrisk Boräntor Bostadsobligationer Statsobligationer Deposit Reporäntan Sparränta

Räntesänkning och avkastningskurvan, två scenarier Scenario 2: Bristande förtroende Utgångsläge Scenario 1: Förtroende Reporäntan sänks från 4 till 2 procent

Marknadsoperationer Penningpolitisk repa (Riksbanks certifikat) Finjusterande transaktion Kredit i svenska kronor Kredit i USD Valutamarknadsswap (FX-swap) Direkt köp eller försäljning av räntebärande värdepapper Valuta interventioner

Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin?

Riksbanken och den finansiella krisen

Bakgrunden till den finansiella krisen Globala obalanser byggdes upp under en längre tid Stora kapitalflöden och expansiv penningpolitik drev ner räntorna Jakt på avkastning – skapande av nya finansiella instrument Subprimelånen Lehman Brothers konkurs september 2008 45

Mindre risker från finansiella marknader TED-spread, räntepunkter Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken 46

Lån till fast ränta löper ut Miljarder SEK Källa: Riksbanken 47

Monetär bas Miljarder kronor Källa: Riksbanken 48

Utlåningen = inlåningen Miljarder SEK Anm. Avser transaktioner till och med 2009-11-05. Källa: Riksbanken 49

Massiva och ovanliga myndighetsåtgärder Kraftigt ökad utlåning från centralbanker längre löptider, andra säkerheter Särskilt likviditetsstöd till enskilda institut Avtal om lån i valuta mellan länder Utvidgad insättningsgaranti Program för garantier och kapitalinjektioner Kraftigt sänkta styrräntor 50

Styrräntor Procent Källa: Reuters EcoWin

www.riksbank.se