1 Riksbankens roll i samhällsekonomin Karlstads Universitet 06 april 2009

En presentation över ämnet: "1 Riksbankens roll i samhällsekonomin Karlstads Universitet 06 april 2009"— Presentationens avskrift:

1 1 Riksbankens roll i samhällsekonomin Karlstads Universitet 06 april 2009 anna.lidberg@riksbank.se www.riksbank.se

2 2 Agenda Historia Riksbanken och riksdagen Ledning och självständighet Sveriges penningpolitik Penningpolitik i praktiken Finansiell stabilitet Något om dagens situation

3 3 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 1661 Palmstruch - första sedlarna 1701 Riksbanken ger ut transportsedlar 1830-talet Affärsbanker bildas 1904 Monopol på sedelutgivning 1866 Sveriges riksbank 1999 Självständig genom ny lag

4 4 Riksbankens ställning Riksdagen Riksbanken Riksgäldskontoret Finansinspektione n Finansdepartemente t Regeringen

5 5 Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

6 6 Riksbankens styrning

7 7 Förändringar i Riksbankens ställning 1 januari 1999 Riksbanken blir självständig Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt Kan avsättas endast vid grov försummelse i ämbetet Inflationsmål

8 8 Riksbankens direktion RB chef: Stefan Ingves1:e vice Svante ÖbergLars E.O. Svensson Lars NybergKarolina EkholmBarbro Wickman- Parak

9 9 Riksbankens organisation Riksbankens direktion Stefan Ingves, riksbankschef Lars Nyberg, Lars E O Svensson, Barbro Wickman-Parak, Svante Öberg, Karolina Ekholm Riksbanksfullmäktige Johan Gernandt, ordf. Leif Pagrotsky, vice ordf. Internrevisions- avdelningen (IR) Patrick Bailey Stabsavdelningen (STA) Kai Barvèll Administrativa Avdelningen (ADM) Agneta Rönström Avdelningen för Finansiell stabilitet (AFS) Mattias Persson Avdelningen för Kapitalförvaltning (KAP) Sophie Degenne Avdelningen för Penningpolitik (APP) Anders Vredin IT-avdelningen (ITA) Hans Ohlson

10 10 Europeiska unionen och EMU Länder i valutaunionen Irland Frankrike Nederländerna Belgien Luxemburg Spanien Portugal Finland Tyskland Österrike Italien Grekland Slovenien Malta Cypern EU-länder, ej deltar i valutaunionen Storbritannien Danmark Sverige Estland Lettland Litauen Polen Tjeckien Slovakien Ungern Bulgarien Rumänien Kandidatländer Kroatien Makedonien Turkiet

11 11 Europeiska central- bankssystemet Direktionen Valda av euroländernas stats och/eller regeringschefer ECB-rådet Direktionen + euroländernas centralbankschefer Allmänna rådet Direktionens ordf. och v. ordf. + alla EU-länders centralbankschefer

12 12 Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

13 Sveriges penningpolitik

14 14 Inflation som mål, inte växelkurs 15 januari 1993: Inflationsmål införs Uttalat prisstabilitetsmål Den årliga förändringen av KPI ska vara 2 procent (från och med år 1995) Toleransintervall på plus/minus 1 procentenhet Inflationsmålet ska normalt nås inom två år: inflationsmålet tar därmed viss hänsyn till utvecklingen för realekonomin

15 15 Olika penningpolitik Källa: Riksbanken Inflationsmål Fast växelkurs

16 16 Vad menar vi med att ”Upprätthålla ett fast penningvärde”? Stabila priser = låg och stabil inflation

17 17 KPI och underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källa: SCB

18 18 Vad är problemet med hög inflation? Urholkar pengarnas värde Ökar osäkerheten Ger en omfördelning av inkomst och förmögenhet Kostnader med att pressa ned inflationen - släpp inte upp den!

19 19 Riksbankens mål Låg och stabil inflation 2 % inflation

20 20 Varför just ”2” procent? Ger utrymme för pris- och lönejusteringar utan ”deflation” Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden - speciellt Europa

21 21 Riksbankens mål Låg och stabil inflation 2 % inflation Verktyget är Reporäntan

22 22 Inflationspusslet BNP- utveckling Räntor och växelkurser Oljepris Internationell a priser...med mera BNP- utveckling Produktivite t Resurs- utnyttjande Löner...med mera Inflations- förväntning ar Kronan Inflationen Internationell utveckling Svensk konjunktur

23 23 Processen innan den penningpolitiska rapporten publiceras Veckor Direktionsmöte: beslut om prognos och rapport Direktionens penningpolitiska möte. Omröstning om reporäntan och rapporten (dagen före publicering) Rapporten publi- ceras på nätet. Pressmeddelande Möte i "lilla" PBG: Penningpolitiska Rekommendationer och pressmeddelande Direktionsmöte: slutlig version av rapporten Möte i "stora" PBG Personalens prognos i form av tabeller och diagram 123456 Tryckt rapport

24 24 Vilka arbetar med den penningpolitiska beslutsgången? Avdelningen för penningpolitik Prognosenheten Prognoser för innevarande och kommande kvartal Modellenheten Använder prognoserna på kort sikt och gör modellkörningar på lång sikt Marknadsanalys och operationer Analys av räntor, börs, växelkurs Implementering av penningpolitiken Utredningsenheten Ekonomisk – Politisk analys Analys av omvärlden Skriver tal åt direktionen Forskningsenheten Statistikenheten

25 25 Prognosarbetet - Prognoser för BNP Källa: Riksbanken

26 26 Prognosarbetet - Prognoser för inflation Källa: SCB och Riksbanken

27 27 Vad gör jag? Utläser marknadens förväntningar på reporäntan efter prissättning på ränteterminer

28 28 Vad gör jag? Analyserar börs- och ränterörelser ur ett penningpolitiskt perspektiv Växelkursprognoser Vilka räntor möter hushåll och företag? Presentationer för direktionen och avdelningen

29 29 Effekter av en räntesänkning Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Högre förväntad lönsamhet hos företag Lättare få krediter – högre investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation Marknadsräntorna faller Svagare växelkurs Ökad konsumtion Ökade investeringar Inflationsförväntningar Ökad export – minskad import Högre importpriser KREDITKANALENRÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

30 30 Kommunikation Riksbanken eftersträvar transparens: öppenhet och tydlighet Transparens → trovärdighet Medel (kommunikationskanaler): Penningpolitiska rapporter/uppföljningar Protokoll Tal Reporäntebanan En viktig del av kommunikationen är kopplad till direktionen Direktionsledamöterna framför individuella åsikter: det är OK med oenighet!

31 31 Kommunikation, forts. Penningpolitiska möten 6 gånger/år Beslut om reporäntan och räntebanan Pressmeddelande publiceras dagen efter mötet 3 penningpolitiska rapporter – 3 uppdaterade bedömningar Penningpolitiskt protokoll Publiceras c:a 14 dagar efter beslut Eventuella reservationer framgår i protokollet Tal Finansutskottet 2 gånger/år Finansiell stabilitetsrapport 2 gånger/ år

32 32 Deflation? Motsatsen till inflation – den allmänna prisnivån faller Konsumenterna väntar med inköp för att kunna betala ännu lägre priser nästa månad  företagens lager växer och sänker priserna ännu mer Traditionell penningpolitik blir maktlös – räntan kan inte sänkas mer än till 0 procent

33 33 Penningpolitiska alternativ vid finansiell kris och oro för deflation Räntan är noll. Vad göra? Inflationsförväntningarna (trovärdigt inflationsmål) Påverka långa räntor genom förväntningar på framtida styrränta eller köpa statspapper med lång löptid (Bank of England) Försvaga valutan, hålla fast kurs tills inflationsmålet uppfyllts och då låta den flyta igen (Schweiz Nationalbank – ”light”) ”Quantitative/ credit easing” – öka den monetära basen permanent (främja kreditförsörjningen)

34 Penningpolitik i praktiken Varför kan Riksbanken bestämma räntan? Vilken ränta kontrollerar Riksbanken och hur påverkas andra räntor i ekonomin? Penningpolitik i praktiken

35 35 Penningpolitiskt policyschema Penning- politiskt beslut Medel * Repor * Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet Indikatorer

36 36 Clearingsystemet (RIX) och dagslånemarknaden Bank A 0 Bank B 0 Riksbanken och RIX Banker betalar till varandra via RIX Under dagen kan banker låna eller placera pengar hos Riksbanken utan ränta

37 37 Dagslånemarknaden Två valmöjligheter: 1) Använda dagslånemarknaden 2) Använda Rb’s ”stående faciliteter” Exempel 1 Exempel 2 Riksbanken Dagslåneränta Låne- eller placeringsbehov 0 Bank A +50 Bank B -50 Riksbanken Dagslåneränta 0 Låne- eller placeringsbehov Bank A -100 Bank B +50

38 38 Penningpolitisk REPA Repotransaktionen görs veckovis En veckas löptid (onsdag till onsdag) Likviditetsprognos Främst prognos på behovet av sedlar och mynt Repoannonsering/bud tisdagar kl. 9.30-9.45 tilldelning kl. 10.00 Likvidflöde på onsdag 1. Den ”gamla repan” förfaller 2. Banker skickar pengar till Riksbanken /Riksbanken levererar RB Certifikat (Banker levererar säkerheter/ RB lånar ut pengar) Dagliga finjusteringar kl. 16.20-16.40

39 39 Banksystemet och vissa räntor Företag och hushåll Banker Riksbanken Reporänta Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

40 40 Marknadsoperationer Penningpolitisk repa ( Riksbankscertifikat ) Finjusterande transaktion Kredit i svenska kronor Kredit i USD Valutamarknadsswap (FX-swap) Valutainterventioner

41 41 Riksbankens balansräkning TillgångarSkulder Guld och Valutareserv Penningpol. Repa - Utlåning Utlåningsfacilitet Sedlar och mynt Inlåningsfacilitet Eget kapital Penningpol. Repa - Riksbankscertifikat Fordringar i utländsk valuta

42 Finansiell stabilitet

43 43 Riksbankens roll ”Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” Sedlar och mynt RIX-systemet Övergripande bild av systemet - Följer storbankerna - Undvika bankkriser Nödkrediter – Lender of last resort

44 44 Det finansiella systemet Banker och andra företag Marknadsplatser (OMX) Infrastruktur (Bankgirot) Lagar och regler som styr aktörerna

45 45 Vad menas med betalningsväsende? De företag som deltar eller organiserar Banker och andra intermediärer Riksbanken, VPC, OMX Infrastruktur System som möjliggör flöden mellan olika institut och marknadsplatser: Betalningssystemet Betalningsinstrument – kontanter eller kontobaserade betalningsmedel Regelverk Lagstiftning och regler

46 46 Varför vi bryr oss - finansiella sektorns uppgifter Kreditförsörjning – in- och utlåning Fördelning av risker Betalningstjänster – förmedla betalningar Ekonomiska beslut förutsätter ett säkert och effektivt betalningssätt Alla ekonomiska handlingar medför betalningar Viktigt att betalsystemen fungerar

47 47 Betalningsinstrument Direkta Kontanter Kontobaserade Betalkort Kreditkort Giro Överföringar Checkar => Banker är viktiga i betalningssystemet och det skapar stora spridningsrisker KöpareSäljare Vara/tjänst Betalning KöpareSäljare Vara/tjänst Bank ABank B

48 48 Bankernas grundläggande problem Banker är instabila Kortfristig inlåning & långfristig utlåning. Finansiella problem kan spridas! Minskat förtroende för en bank kan drabba andra banker – risk för ”bank run”. Lånar pengar av varandra – kreditrisk!

49 49 Finansiell stabilitet Någon måste ha den övergripande bilden av systemet – vilka risker finns det? Före bankkrisen på 90-talet hade ingen myndighet detta ansvar. Finansinspektionen ser till enskilda bankinstitut i första hand Riksbanken ser till helheten i första hand

50 50 Varför har Riksbanken fått denna roll? Central roll i betalningssystemet Behov av övergripande tillsyn Lender of last resort – likviditetsstöd vid behov Penningpolitiken kräver ett välfungerande system för att fungera

51 51 Betalningssystemet RIX RIKSBANKEN Statliga institutioner: Riksgäldskontoret Clearinghus: BGC (massbetalningar) VPC (värdepapper) OMX (derivat) CLS (valuta) BANK Lokala banker Banker

52 52 Krishantering Förberedd krisorganisation Krisövningar - nationella/internationella Löpande analys, t.ex. av likviditetsbehov Möjlighet att lämna nödkredit

53 53 Riksbankens roll i kris Kan ge obegränsad likviditet – normal eller nödkrediter Ger ut pengar och har valutareserv Lån mot säkerheter Straffränta Likviditetsbehov, solvent Riksbanken tar minimal förlustrisk

54 54 Varför stötta en bank? Betalningssystemet måste fungera Insättningar och lån måste fungera Risk för spridning – ”banksmitta” Inbyggd instabilitet i banker Kostnader kan bli stora (Lehman..) Men alla banker ska inte stöttas… Insolventa banker stöttas inte (Lehman..)

55 55 Vad gör vi under krisen? Följer svenska banker dagligen Följer marknader (likviditet i synnerhet) Följer utländska utvecklingen Täta kontakter med FI och utländska motparter Diskussioner i utländska kommittéer Krislösningar Tänker igenom framtida regler och tillsyn

56 56 Vad gör vi under krisen, forts. Underlättar likviditet (volymer, villkor) Nödkrediter till Carnegie och Kaupting Sverige Nya säkerheter – för lån i Riksbanken Samarbetsavtal (Island) Swapavtal med Fed Informationsutbyte med Baltikum

57 57 Dagens kris och 90-tals krisen Optimistisk utlåning i USA Stora förändringar på finansiella marknaderna Optimistisk utlåning i Sve. Stora förändringar på finansiella marknaderna Bakgrund Konjunkturavmattning i USA Större kreditförluster än väntat – skapar osäkerhet, i USA Konjunkturavmattning Osäkerhet kring finansbolag och konkurser Utlösande faktorer Spridning – fördjupning Misstro mellan bankerna – var är Svarte-Petter - likviditetsproblem Banker stöttar investeringsbolag Banker stöttade finansbolagen Stora kreditförluster – för låg kapitaltäckningsnivå Skillnaderna ändå större än likheterna Många marknader och institut Marknader har slutat att fungera Svenska banker står sig väl Svenska banker mer påverkade Marknader fungerade Det svenska förtroendet var lågt

58 58 Sammanfattning Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen Ett mål och två uppgifter Inflationsmål: Upprätthålla ett fast penningvärde Värna om ett säkert och effektivt betalningssystem

59 59 Frågor? Maila gärna! anna.lidberg@riksbank.se Eller gå in på vår hemsida: www.riksbank.se