Utvärdering av BBIC på Södertörn

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
BILD
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Pedagogisk dokumentation
Muntligt Jag kan….
En reviderad läroplan för förskolan
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Brukarenkät IFF Brukarundersökning individ, familj och funktionshinder (IFF) hösten Sammanlagt svarade 185 brukare på enkäten. För IF så var.
Barnens behov i centrum
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Demokrati och hur Sverige styrs
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Familjehemsenheten Angered
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Vad är identitet?.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Identitet Vad formar oss till oss?.
Hur kan vi förstå begreppet?
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 27 maj 2015
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 13 oktober 2015
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Barnkonventionen i förskolan
Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 19 oktober 2016
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnombudsmannen Fanny Davidsson.
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Utvärdering av BBIC på Södertörn Inger Wolf Sandahl Regional samordnare BBIC FOU Södertörn

33 barnavårdsutredningar varav 15 nya BBIC Utredningsfrågor: Beskrivs barnets perspektiv och behov tydligare genom BBIC? På vilket sätt kommer barnet till tals i utredningen? Diskuteras ”Barnets Bästa”? Är barn delaktiga i val av insats? Sätts insatser in till stöd för barnet under utredningens gång? Kan en ”röd tråd” urskiljas i handläggningsförfarandet?

Beskrivs barnets perspektiv tydligare än tidigare genom BBIC? Barn beskrivs Mer neutralt och mångsidigt - inte med svepande omdömen Barnets information efterfrågas alltid Barnet får göra sin röst hörd OCH FÅR STÖD I ATT UTTRYCKA SIG

Hur kommer barnet till tals i utredningen Hur kommer barnet till tals i utredningen? Beskrivs barnet som subjekt eller objekt? Sammanhang? de vuxna beskriver barnet barnet citeras sällan Sällan beskrivs i vilket sammanhang barnet uttalar sig eller vid hur många tillfällen . OKLART OM Barnet får feed-back på sina önskningar/upplevelser Hjälpmedel i samtal med barn har utvecklats t ex: nallekort, ”tejping” , livslinje, nätverkskartor

VAD ÄR DELAKTIGHET ENLIGT BARNKONVENTIONEN? 1. Vuxna lyssnar på barn 2. barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barns åsikter 4. Barn är delaktiga i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar vid beslutsfattande

Diskuteras ”Barnets bästa” utifrån barnkonventionen? Dokumentationen av barnintervjuer ger inte tillräckligt underlag för att kunna diskutera ”barnets bästa” BBIC-konceptet efterfrågar barnets information till utredningen – inte HUR BARNET BLIVIT delaktigt i utredningen Även när information finns används inte begreppet ”Barnets bästa”

Hur beskrivs barnens behov? Fokus hålls nu mer på barnen och deras behov barn beskrivs inte i generella termer som t ex glada eller snälla oftare diskuteras vad som är bäst utifrån barnets behov även om föräldrarna har andra önskemål

Vilka behovsområden beskrivs? Förekomst i de nya femton BBIC-utredningarna: Hälsa 14 Utbildning 15 Känslo- och beteendemässig utveckling 15 Identitet 5 Familj och sociala relationer 12 Socialt uppträdande 7 Klara sig själv 10

Vad är identitet? Social och personlig identitet (definierad av andra) Självdefinierad identitet (definieras av mig själv i förhållande till andra) Självuppfattning t ex * religion * Kön * Nationalitet, språk * politisk övertygelse * ställning i familjen * Utbildning/skola * Ålder * Klass (hur jag har det jämfört med andra

Vad kan beskrivas i området ”Klara sig själv”? Barnets stegvisa ”normala” kompetens: Klä på sig äta själv PERSONLIG HYGIEN KAN BE VUXNA OM HJÄLP Kunna gå själv till/från skolan vara ensam kort eller längre stund Ta ansvar för att inte skada sig Kunna leka själv och med andra barn kan uttrycka egna behov och aktiviteter kan skapa kamratkontakter tar för sig i skola/förskola

Stämmer besluten om insatser för barnet med de behov som beskrivits? Kontaktfamilj/kontaktperson, fritidsaktivitet vanliga insatser Familjebehandling vanlig insats Föräldrarnas önskemål om bistånd prioriteras

Sätts insatser in till stöd för barnet under utredningens gång? Barn kunde haft hjälp av insatser som ingen ansökte om t ex bistånd att betala skuld till barnomsorgen Insatser som skydd för barnet lika vanligt nu som tidigare vissa insatser kunde ha avslutats eftersom de inte följts upp och inte nått sitt syfte

Kan en ”röd tråd” urskiljas i utredningen? * BBIC-strukturen hjälper att hålla ”tråden” * Att beskriva egna observationer, tankar, dilemmor och erfarenheter GÖR UTREDNINGEN MER TROVÄRDIG OCH LOGISK * Både äldre och nya utredningar är konsekventa i förhållande till beskrivet problem och insats * Nya BBIC-utredningar har tydligare röd tråd – klara utredningsfrågor och OFTARE förklaring TILL VARFÖR något område inte utreds

Reflektioner? Är vi mer vana att beskriva barns och ungas problem än att beskriva deras förmågor och kompetens? VILKA REAKTIONER kan förväntas OM BARN BLIR MER DELAKTIGA I BESLUTEN INOM SOCIALTJÄNSTEN? Behöver vi stärka barnperspektivet inom socialtjänsten? Vad bör i så fall göras OCH vad bör vi tänka på?