Samverkan i praktiken Värdegrundsprojekt IVAK Piteå Älvdals sjukhus Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching, Grytnäs Vårdcentral, Kalix Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkan (handlar, fungerar för ett gemensamt syfte) Samarbete Personer – Relationer – – Metoder – Interaktion Samordning Resurser – Organisation – Styrning – Ledning Samspel Värdegrund – värderingar – etik Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

”Man kan inte kommendera fram samverkan” Samverkan ska växa fram underifrån Samverkan kräver lyhörda chefer Strategier för att etablera/utveckla samverkan måste erövras varje dag måste vårdas för att överleva finna former lokalt Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Utveckla samarbete/samordning Marie Fridolf Jag måste börja med mig själv Utveckla relationer Olika människor samarbetar på olika sätt Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Nycklar till samarbete Möte – närvaro, att lyssna, ha kunskap Organisation – värdegrund, ansvar, resultat Demokratisering – lika värde, delaktighet, inflytande Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Den röda tråden för hållbar värdegrund Värdegrundsprojekt –IVAK, Piteå Tillit Respekt Delaktighet Optimism Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Synen på förutsättningar för en hållbar värdegrund Ledningsstöd Tid Speciell roll Orka Våga Vilja Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Fortsatta funderingar Hur ska personalen uttrycka den överenskomna värdegrunden? Som medarbetare är jag ansvarig för min del av helheten ”Varje åtgärd som en människa utför i förhållande till en annan återspeglar en människosyn. Vare sig den människosynen är medveten eller omedveten formas handlingen av den.” Jan Helander Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari Teamsamverkan Grytnäs VC, Kalix Projekt Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching Syfte: Att hålla primärvårdens formulerade värdegrund levande: ett bemötande byggt på respekt, helhetssyn och professionellt kunnande där du själv är ditt främsta verktyg. Att stärka primärvårdens möjligheter till en bättre teamsamverkan - multimodal rehabilitering och start av vuxenhabilitering. Skapa en god samarbetsanda på vårdcentralen. Att ta tillvara projektledarnas kompetens i ovanstående process innan de går i pension. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Bakgrund till Grytnäsprojektet Kognitiva gruppsamtal - Strukturerat program – Jörgen Herlofsson Programmet utvecklades till stressrelaterat sjuklighet Genomfördes enligt ursprungligt program Anpassades och utvecklades för ex. vis. smärta Reflekterade över samband kropp-själ Startade samarbete med sjukgymnaster med grundkurs i BK i Gammelstad BK och gruppsamtal parallellt gav större effekt än enbart kognitiva samtal Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari Kognitiva samtal Kognitiva samtal utvecklade patienternas förmåga att förstå och hantera sitt illabefinnade Gm att patienterna förstod hur de fungerade kunde de ta ansvar för sin val i livet/välja nya vägar i livet De blev agenter i sina egna liv Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Ekipaget en gammal symbol för människan Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Människans existensnivåer i relation till Basal Kroppskännedom (BK) Kroppslig Själslig Existensnivåer Organ/funktion Inriktning i BK Den fysiska Den fysiska kroppen, vävnaderna Förankring, mittlinje, balans, Den fysiologiska Inre biologiska processer hållning, rörelsespår Andning, centrum, Den psykiska Känslor, tankar, vardagliga handlingar flöde, rytm Uppmärksamhet, Den existentiella Självreflektion, ”varat” Mental närvaro Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Basal Kroppskännedom och kognitiva samtal – gemensamt lärande Gm BK-övningar - tillgång till erfarenheter, upplevelser som kroppen är bärare av såväl på fysisk/fysiologisk nivå (form och flyt) som på psykisk/relationell nivå (klarhet och intention) Gm kognitiva samtal tas den kroppsliga ”öppenheten” tillvara Kroppsupplevelser förstärker den kognitiva förståelsen av hur man fungerar som människa Bemöta andra, hantera en värdegrund, möjlighet utveckla sig själv Litet utrymme i praktiskt vårdarbete att lära sig om bemötande Kunskaper om bemötande måste vi praktiskt/konkret tillägna oss själva Förstå att Kognitiva samtal + BK var ett sätt tillägna oss detta praktiskt och konkret Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Kommunikationsprocessens olika delar Hur uppfattar vi in formation? Hur bearbetar vi information? Hur förmedlar information? Information är bara material till utveckling av kunskap och insikter Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samspel – sociokulturellt perspektiv L. S. Vygotskij Kommunikationen med andra människor föregår det egna tänkandet (jfr Piaget) Tänkandet utvecklas på olika sätt i olika kulturer Kunskap utvecklas i samverkan och i aktivitet med andra Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari Bli mer dig själv Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Kognitiva samtal och BK gemensamma nämnare Båda sätter tilltro människans förmåga istället för att söka brister/defekter Söker människans inneboende kraft och förmåga Barnets kroppsliga harmoni utsätts för störningar i den långa raden av kompromisser som vägen till vuxenlivet innebär Gm att öva med kroppen underlättas och förstärks förståelsen för hur vi tänker, känner och handlar Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Vad är kunskap? (Liedman, 2004, sid. 45) All kunskap är i grunden praktisk. Den är därmed också förankrad i kroppen och har sin sinnliga motoriska bas. Den är social: kunskaper inhämtas i samspel med andra, närvarande eller frånvarande, levande eller döda. De nya omvälvande insikterna kräver omvägar och därför måste man ständigt vara beredd att röra sig ut i kunskapsområden som breder ut sig bortom den egna specialiteten. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Förutsättningar för ett möte mellan två människor (Stern, 2005) möjlig först när barnets sökande av närhet till modern (anknytning) är uppnådd. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Möte – Tillit ett dialogfilosofiskt perspektiv JAG-DU möte (Buber, 1985) Människan kan bara bli människa helt och fullt i mötet med en annan människa då hon visar den andra människan fullständig uppmärksamhet. Det är bara genom DU-mötet jag själv blir ett helt jag. Mötet kräver därför två människor som verkligen möts. Kännetecknande för JAG- DU-relationen är öppenheten och tilliten till varandra. Mötet kräver ett stort ansvar därför att i varje möte med en annan människa lägger jag mitt liv i en annan människas händer och den andra människan i mina händer (Lögstrup, 1994). Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Intersubjektivt möte Daniel Stern, 2005 Vid intersubjektiva möten mellan vuxna, som har förmågan att reflektera över sig själva/sina upplevelser skapas möjligheter till Att tillsammans med andra utforska en upplevelse så att berättelsen antingen kan skapas eller förändras Kan antingen leda till: ett mellanmänskligt möte där allt stämmer, bli en vändpunkt som ger ny förståelse/insikt ett brott/en störning i synkroniseringen av mötet/dialogen dvs. ett icke-möte. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari Ansvarig för helheten Ansvarig för min del Ej för andra Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari Källor Anell, A. & Mattiasson, O. (2009) Samverkan i kommuner och landsting. En kunskapsöversikt. Studentlitteratur AB, Lund. Dropsy, J. (1988). Den harmoniska kroppen. Stockholm: Natur och Kultur. Hansson, A. (2008). Nya utmaningar, gamla strategier. Om distriksläkarens yrkesroll och attityder till samarbete. Akademisk avhandling. Sahlgrenska Akademien. Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/enheten för allmänmedicin. FoUU-enheten, Primärvården i Fyrbodal. Kabat-Zinn, J. (2005). Vart du än går. Medveten närvaro i vardagen. Natur och Kultur. Kåwer, A. (2009). Himmel, helvete och allt däremellan. ”Om känslor”. Natur och Kultur. Liedman, S-E. (2004). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Bonnier pocket. Mattsson, M. (1998) Body Awareness, applications in physiotherapy. Umeå university: Department of Psychiatry and Family Medicine, medical dissertation. Roxendal, G. och Winberg, A. (2002) Levande människa. Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Natur och Kultur. Samverkan i re/habilitering – en vägledning. Socialstyrelsen. 2008-126-4. Stern D.N.(2005) Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Bokförlaget Natur och Kultur. Samverkanseminarium 2009-12-15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari