En hållbar utveckling- den sociala dimensionen. Anförande vid Seminarium Nacka 15 Januari 2009 Hållbar utveckling med focus på Nacka Leif Svanström Professor Socialmedicin Karolinska Institutet

Sociala dimensionen Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina (Brundtlandskommissionen 1987) Tre ömsesidigt beroende dimensioner; ekologisk, social o ekonomisk hållbarhet (Agenda 21, Rio 1992) Social hållbarhet kräver människors behov o välbefinnande i centrum

Människors hälsa (individuell nivå) Långt och hälsosamt liv Frihet från allvarlig sjukdom KASAM De kända mänskliga behoven tillfredsställda

Människors behov Försörjning/ livsuppehälle Säkerhet/ trygghet Uppskattning/ tillgivenhet Förståelse Delaktighet Skapande Avkoppling/ Vila Identitet/ Mening Frihet

Människors hälsa (befolkningsnivå = Folkhälsa) 11 mål i svensk folkhälsopolitik Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol Ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Socialmedicin omfattar kunskap och kompetens om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället och fokuserar huvudsakligen på sociala riskgrupper och sociala riskfaktorer, ofta med gender- och jämlikhetsaspekter. Ämnet innefattar epidemiologi, hälsofrämjande och förebyggande arbete samt hälso- och sjukvårdsforskning.

Socialmedicin 1. Sociala strukturers inverkan på hälsa o sjukdom 2. Social gruppers inverkan på hälsa och sjukdom

Social struktur Närsamhälle Social struktur; Politik, ideologi, ekonomi Närsamhälle; innefattar även människors samlevnad i olika sociala grupper Representativ demokrati contra deltagardemokrati

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling kräver rättvisa mellan sociala grupper och individer. Förutsätter en hållbar strukturell utveckling och att klasskillnader och andra gruppskillnader minskar eller utplånas.

Social rättvisa är en fråga om liv och död. WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer rapport: ”Utjämna hälsoskillnader inom en generation” Kommissionen riktar skarp kritik mot den ”giftiga kombinationen av dålig politik och ekonomi”.

Tre åtgärder för att minska hälsoklyftorna: 1. Förbättra vardagens villkor inkl sjukförsäkringssystem och sociala skyddsnät som omfattar alla 2. Motverka orättvis fördelning av makt, pengar och resurser inkl. ökat stöd till fattiga länder 3. Skapa bättre mekanismer för kontinuerlig mätning och uppföljning av hälsan och dess bestämningsfaktorer

Nära en miljard människor lever i dag i slumområden Att förse dem med anständiga bostäder, rent vatten, toalett och kokmöjligheter beräknas kosta 100 miljarder dollar. Finanskrisens åtgärder: USA, Storbritannien, Tyskland och Sverige ställde upp garantier för att rädda bankerna på sammanlagt miljarder dollar. ”Michael Marmot – Ordf i Kommissionen”

Vad kan vi göra ”hemmavid”? I närsamhället Erfarenheter från ”En säker och Trygg kommun” (Safe Community)

Safe Communities Ett WHO begrepp och en världsomfattande rörelse Falköping startar en världsomfattande rörelse startar WHO etablerar ”The Safe Community Program” Stockholm Manifesto on Safe Communities antas.

Hong Kong 1.Kwai Tsing 2.Sham Shui Po 3.Tai Po 4.Tsuen Wan 5.Tuen Mun 6.Tung Chung Canada 1.Brampton 2.Brockville 3.Calgary 4.Rainy River Valley 5.Sault Ste. Marie 6.Wood Buffalo Vietnam 1.Da Trach 2.Dong Tien 3.Lang Co 4.Loc Sonh 5.Xuan Dinh 6. Duc Chinh Australia 1.Denmark 2.Hume City 3.Latrobe 4.Mackay/Whitsunday 5.Melbourne 6.Noarlunga 7.Northcott 8.Palmerston 9.Ryde 10.SHOROC 11.Townsville Austria State of Vorarlberg Bosnia and Herzegovina Konjic Chile Peñaflor Israel Raanana China (Province of Taiwan) 1.Alishan 2.Dungshr 3.Fongbin 4.Neihu Czech Republic Kromeriz Denmark Horsens Estonia Rapla Finland 1.Hyvinkää 2.Kouvola Iran 1.Arsanjan 2.Bardaskan 3.Kashmar Japan Kameoka Korea 1.Jeju 2.Songpa 3.Suwon South Africa 1.Eldorado Park 2.Nomzamo–Broadlands Park New Zealand 1.Christchurch 2.New Plymouth 3.North Shore 4.Porirua 5.Tauranga 6.Waimakariri 7.Waitakere 8.Wellington 9.Whangarei USA 1.Dallas 2.Anchorage 3.Omaha 4.Springfield Peru San Borja (Lima) Sp. Poland Tarnowskie Góry The Netherlands Rotterdam Sweden 1.Arjeplog 2.Borås 3.Falköping 4.Falun 5.Katrineholm 6.Krokom 7.Lidköping 8.Ludvika 9.Mariestad 10.Motala 11.Nacka 12.Skövde 13.Smedjebacken 14.Staffanstorp 15.Tidaholm 16.Töreboda 17.Uddevalla Republic of Serbia Backi Petrovac Norway 1.Alvdal 2.Årdal 3.Bergen 4.Fredrikstad 5.Harstad 6.Høyanger 7.Klepp 8.Kvam 9.Larvik 10.Os 11.Rakkestad 12.Ski 13.Sogn and Fjordane 14.Spydeberg 15.Stovner 16.Trondheim 17.Vågå China 1.Hong'qiao 2.Huamu 3.Jianwai Community 4.Jing Ge Zhuang, Kailuan 5.Jing’an 6.Kangjian 7.Lu´an Community 8.Maizidian 9.Qianjiaying, Kailuan 10.Wangjing 11.Xicheng District, Beijing 12.Yayuncun 13.Youth Park Community 14.Yuetan, Beijing Updated to 2nd Nov 2008 Countries with designated Safe Communities In total: 120/145 in 26 countries 5 and more 1-4

En säker och trygg kommun skall ha: 1. En infrastruktur baserad på medverkan och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig för främjande av säkerhet i sin kommun; 2. Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och alla åldrar, miljöer och situationer; 3. Program som riktas mot högriskgrupper och miljöer samt program som främjar säkerhet för utsatta grupper; 4. Program som dokumenterar skadornas frekvensen och orsak; 5. Förfaringsätt för utvärdering för att bedöma sina program, process och effekten av förändringar; 6. Fortgående deltagande i nationella och internationella Safe Community nätverk. Således: Tvärsektorialitet, Hållbarhet, Rättvisa, Dokumentation, Utvärdering och Internationell solidaritet.

Den sociala dimensionen får inte glömmas för att vi skall uppnå målet om hållbar utveckling! Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina (Brundtlandskommissionen 1987) Tre ömsesidigt beroende dimensioner; ekologisk, social o ekonomisk hållbarhet (Agenda 21, Rio 1992) Social hållbarhet kräver människors behov o välbefinnande i centrum