Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Yttermalung Idre En dag om VATTEN. Dalälven  Dalälven avvattnar ett markområde ca. 6,5% av Sveriges yta.  Avrinningsområdet omfattar fjäll, skogar och.
Advertisements

Richard Nilsson Sekreterare
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
LANDSBYGDSPROGRAMMET Bakgrund Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar.
Vattenkraft inom vattenförvaltningen Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen I Västra Götaland
Reglering av vattnet och fysisk påverkan. Johan Kling johan
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo
Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat.
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Samverkan kring vattenfrågor och kommunernas roll
Peter Wihlborg Åtgärdsprogram 2015 Vägen dit – från underlag till åtgärder.
Växt- och miljöavdelningen
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Hur mår våra vatten? Anette Björlin och Uwe Stephan
Vanliga åtgärder Niklas Holmgren, strateg
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
EU:s ramdirektiv om vattenpolitik
Dricksvatten Vårt viktigaste livsmedel Välfärd för 4 öre per liter!
Skånskt fiske det mesta av det bästa
Restaurering och Miljöbalken (MB) Magdalena Lindberg Eklund (vattenverksamhetsgruppen på Länsstyrelsen) Vad är vattenverksamhet? Måste man söka tillstånd?
Visioner, vattenråd och god status Jonas Johansson Limnolog Vattenstrategiska enheten Länsstyrelsen i Skåne län.
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Avrinningsområdesvisa
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
INSATSTRATEGI för Jämtlands län. Insatsplaner för mindre vattensystem En övergripande plan för insatsarbetet inom respektive vattensystem som bygger på.
Anders Rimne Verktyg för Åtgärder, Regionalt Deltagande och Analys inom VATTENförvaltningen underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.
Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter.
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Vattenvårdsplan för kust, vattendrag och sjöar i Torsås kommun Niklas Nilsson Ett verktyg för att engagera, inspirera och agera för.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Europeiska regionalfonden Medborgarbudget. Varför medborgarbudget? För att öka medborgarnas möjlighet till inflytande över budget och resurser Vilka har.
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Vattenmöte i Rydsnäs 24/ Exempel på åtgärder..halva jobbet gjort…… Före…..
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Skånskt fiske Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten
Ringsjön lider av påverkan från övergödning. Denna påverkan yttrar sig bl.a. i algblomningar, dåligt siktdjup och tidvis syrefritt bottenvatten i delar.
Mervärden och aha-upplevelser
Mörrumsån – från början
Hänt och timat inom Vattenförvaltningen Martin Larsson Vattensamordnare/ Vattenmyndigheten 23 september 2010.
Den framtida vattenförvaltningen och Nya Greppa Näringen Falkenberg Björn Sjöberg Västerhavets vattendistrikt.
Nytt från vattenmyndigheten Vattenråd Norr Pite Havsbad Bo Sundström.
Vattenkraft – påverkan på strandvegetationen Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län.
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Miljömålen och förorenade områden
Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.
Vad händer 2010? Fiskvägar vid dammar Juridiska processer och lobby kring genomförandet Restaureringsåtgärder i kalkade vattendrag Jerån Skälsjöbäcken.
LOVA och vattendrags- restaurering Seminarium på Jordberga gods HUT Skåne, Länsstyrelsen och Tullstorpsån ekon. förening Gösta Regnéll Våtmarksstrateg.
Samrådsmöte Vilhelmina 23 februari Tid för bättre vatten Information Inspiration Samverkan Dialog.
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: Mobil: E-post.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Digitalt kartunderlag i vattenärenden Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen Foto: Lina Armyr.
Projektet ”äldre vattenkartor” har startat Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen, Fiske o vattenvård Länsmiljöträff 10 maj 2011 Foto: Linda Armyr.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Länsstyrelsen i Västmanland
Utpekandet av nya limniska och marina Natura 2000-områden
Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin.
Vatten i gränsen mellan stad och land Tilla Larsson Jordbruksverket Vattenenheten i Alnarp.
Hur vi jobbar, planerar och finansierar. Christel Strömsholm Trulsson, projektledare Segeå-projektet.
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM.
Dofsan – ett pilotprojekt
Smidigt uttag från en databas: VISS
Om Bremendomen …och dess påverkan på svensk
Miljöersättningar och ekologisk produktion
Lokala åtgärdsprogram för vatten
Projekt XRF Carl Rönnow Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Presentationens avskrift:

Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen) Kunskapsunderlag ”Åtgärdslistan – 100 åtgärder i Skånes vattendrag” Länsstyrelsens roll Våtmarksstöd för restaurering av vattendrag?

Ekologisk status i vattendrag Rönne å Helge å Kävlingeån Från www.vattenkartan.se

Ekologisk status i vattendrag GOD EKOLOGISK STATUS Biologi -Fisk -Bottenfauna -Påväxtalger Fysikalsik-kemisk (Vattenkvalitet) -Näringsämnen -pH Hydromorfologi (Fysk påverkan) -Kontinuitet -Hydrologisk regim -Morfologisk påverkan Rönne å Helge å Kävlingeån Från www.vattenkartan.se 3

Varför uppnår vi inte god status? Vattenkvalitet Österlen- åar Försurning Näringsämnen

Foto: Marie Eriksson Österlen- åar Fisk Flodpärlmussla

Varför uppnår vi inte god status? Fysisk påverkan Rätning/rensning Hydrologisk regim Närmiljö/kantzon Vandringshinder Vi behöver återskapa: -Ekologiska kantzoner -Bottnar och strukturer -Svämzoner -Strömsträckor Motverka: -Skadliga vattenuttag -Skadliga rensningar Inom vattenförvaltningen har inte den s k morfologiska påverkan än hunnit statusklass ännu.

Dikningsföretag

Vandringshinder – uppdämt behov av åtgärder Artificiella vandringshinder

Budskapet: Den fysisk miljön är väldigt viktig och behovet av restaureringsåtgärder är stort! Helhetsperspektiv på avrinningsområdet för att nå god vattenstatus i våra vatten -vattenkvalitet -vattenhushållning -livsmiljöer

Källor till information Vattenkartan www.vattenkartan.se VISS www.VISS.se Biotopkarteringar och fiskevårdsplaner www.lansstyrelsen.se/skane/ Dikningsföretag www.gislab.lst.se/dikningsföretag/ Ekologisk restaurering av vattendrag www.naturvardsverket.se/ …och mycket mer

Åtgärdslista - 100 åtgärder i Skånes vattendrag Inspirera Underlag för diskussion Vi vill gärna diskutera med er Inte förankrade förslag Er kunskap och era idéer är viktiga! Lokal förankring en förutsättning

Länsstyrelsens roller Pådrivande/stödjande i restaureringsarbetet! Finansiering Prövning Tillsyn Initiativ till omprövning av vattendomar

Om man vill arbeta med restaureringsåtgärder ? Tidig kontakt med Länsstyrelsen -Åtgärdsbehov och genomförande -Prövning och motstående intressen -Finansiering Huvudman? -Varierar -Ansvar för tillstånd och konsekvenser

Våtmarksstöd från Landbygdsprogrammet för restaurering av vattendrag? Ja, när svämzoner/våtmarker skapas i åplanet vid restaurering, t ex genom meandring. Exempel på projekt: Klingavälsån etapp 1, 2 och 3 (?) Fyleån (?) Rödebäck Grybybäcken Kölebäcken (?) Foto: Urban Emanuelsson

Lämpligt där historiskt det varit våtmark, dvs i flacka områden Varför? Livsmiljöer i vatten och på strandängar Vattenrening Flödesutjämning (klimatförändring) Svårigheter Förändrad markanvändning Samordning mellan markägare Fiskeintresset – inget problem om naturliga processer efterliknas

Kort om våtmarkssstöd -Mycket pengar: 25 Mkr/år i Skåne (2009 13,5 Mkr) -Hög betalningsvilja för svämzoner -Medfinansiering? -Stöd om åtgärden inte genomförs? -Krav på koppling till odlingslandskapet -Länsstyrelsen beslutar -Ansökan/utbetalning under hela stödperioden -Utbetalning enligt faktiska kostnader Miljöersättning för skötsel av våtmark Jens Morin, Anna Wolfhagen, Anna Fohrman på lst.

Tack för mig! Skjerne å