Regional spridningskonferens PlugIn GR

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Skola och arbetsliv i samverkan
Nulägesanalys genom frågor
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Källbystugans kvalitetsarbete
Plan mot kränkande behandling
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun
Grupparbete 2 Hur tar vi nästa steg vidare ?
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
En återupptäckt … ” Svensk kristenhets största behov är inte i första hand mer pengar, fler anställda och bättre metoder – utan en återupptäckt av evangelium.
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Syftet med en personlig handlingsplan
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Patients' experience of important factors in the healthcare environment in oncology care. Browall M, Koinberg I, Falk H, Wijk H.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Dagordning föräldraråd 2/6
Eller formativt lärande…
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
IKT i nöd och lust! Hur får man eleverna att ta eget ansvar? Hur får man dem att samarbeta? Och hur får man lärare att vilja jobba ämnesövergripande?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Föräldramöte augusti 2014.
Stimulansbidrag Tidiga insatser Boo Gårds skola Förskola och skola Malin Rinman.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Valnöten VAD/HUR.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Välkommen till ESF:s seminarium
Föräldraråd
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Information inför skolstart år 6 HT-2013
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
SKOLRÅD VÄLKOMNA!. SKOLRÅD Dagordningen – Aktuellt från enheten, kommunen – Aktuella skolfrågor t ex nästa läsår, läxor, ledigheter.
Organisationsstruktur för Elevhälsan. Arbetsgång
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Elevaktiva utvecklingssamtal
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
Hjärntorgets beroenden av andra system
Entreprenörskap + Studie- och yrkesvägledning
FORUM 3: PPT material Instruktioner De efterföljande PPT bilderna kommer att guida gruppen igenom Forum 3 med presentationer och övningar steg för steg.
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Föräldramöte 19 sept Presentation och fika - Klass 6D! - Planeringssidan och intensivveckor - Sjukanmälan - Läxläsning - Besöksvecka v 41 - Mentor.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Uppföljning och utvärdering
Att vara professionell
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Nämndplan 2015.
"Att tydliggöra kunskapskrav - arbete med källor och källkritik”
Att jobba språkutvecklande
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Ett exempel från Falu kommun på gruvrisskolan 2014 Upplägg En person utsågs inom kosten som skulle arbeta med projektet. Viktigt var att personen hade.
LAVI solution. Utgångspunkter Hur skapar vi förutsättningar att utveckla entreprenöriella förmågor? Läroplanen: Forma eleverna till kritiskt självständigt.
Skolutveckling tillsammans, Topp
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Förslag till förstärkning i Ma inför ht 2017.
Presentation av tjänst
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Regional spridningskonferens PlugIn GR Härryda Hulebäcksgymnasiet Presentation 2014-03-21

Var ligger Härryda kommun?

Skolutveckling Våra fokusområde: Gy11, formativ bedömning, IKT och coachning Vad är ett fokusområden? Syfte med fokusområde? Varför just dessa?

Samverkande projekt Vårt PlugIn-projekt armkrokar andra processer inom skolan Översyn och revidering av EHT-rutiner Översyn och revidering av CSN-rutiner

Coachingprojektet på Hulebäck Målsättning: Undvika elevavhopp från gymnasiet Öka kompetensen kring ett aktivt mentorskap hos lärare Öka elevers inflytande och delaktighet i sina studier och därmed deras motivation

Genomförandeplan En arbetsgrupp av speciallärare, lärare och rektor är tillsatt som utarbetar ett genomtänkt ”mentorsprogram” för alla åk 1-elever. Två mentorer per klass är tjänstefördelade till nästa läsår. Mentorstiden ingår i tjänst och läggs ut på schema.

3. Mentorerna träffar sina mentorselever (10-15 elever/klass klasstorlek=20-30) i 60 minuter varje vecka. Ibland är det helklass, ibland halvklass. 4. Innehållet på mentorstiden är uppstyrt och och sker enligt rullande schema: vecka 1: klassråd/mentorstid (närvaro, studieresultat) vecka 2: enskilda mentorssamtal eller i mindre grupp. Konkret studiestöd. vecka 3: genomgång av något som berör alla i helklass…och som är kopplat till studier/lärandet

Områden att lyfta på mentorstid Närvaro Studieresultat Motiverande områden att arbeta med: Varför går jag på gymnasiet? Vad innebär det att studera på gymnasiet? Vad innebär det valda programmet? Studieteknik. Gruppen/klassen. Hur kan jag påverka min vardag? Sömn, matvanor, datorvanor, kompisar, föräldrar etc etc… Aktivt strukturstöd till de elever som ligger i riskzonen. Elever med stora behov slussas vidare till specialpedagog.

Viktigt Två lärare samarbetar på mentorstiden Lärarna får fortbildning och är också med och styr innehållet och upplägget Tydligt uppstartfokus de tre första dagarna för eleverna. Uppföljning för lärare vecka 44 och i slutet av terminen. Eleverna ska känna sig sedda, lyssnade på och delaktiga. Elever i riskzonen ska upptäckas tidigt och ska få stöd snabbt utan att det drar ut på tiden.

Läget just nu i mars 2014: Har rullat på enligt plan… Två årskullar elever med mentorer har snart passerat Utvärderingar har lett till mindre justeringar av innehållet på mentorstiden. Personal med flerspråkig kompetens har tillförts projektet Extra insatser för elever i akut fara för avbrott har tillkommit Mycket kvarstår av att ta fram kvantitativa data.. Men vår uppfattning är att det aktiva mentorsskapet tillför ett mervärde till den grad att vi vill fortsätta med det..

Läget just nu i mars 2014: Framgångsfaktorer: En enhetlig ledningsgrupp som samtidigt är styrgrupp för projektet Från början en positiv inställning från lärare, en nyfikenhet.. Vi var mogna…. Kritisk massa passerades någon gång…. Fokusområde Coachningen ej en egen process, utan går hand i hand med andra fokusområden och skolutvecklingsinsatser ( EHT, CSN, formativ arbetssätt) Medel från ESF

Hur tänker vi inför nästa år? Vi kommer behålla Cochningen som ett fokusområde men formulera om det mot ett Aktivt mentorskap: ”Att utveckla ett bra mentorskap handlar om att se både individnivån och klassnivån. För att uppnå ett lyckat mentorskap behöver fokus vara på ledarskapet i klassrummet, att skapa relationer till eleverna och motivationshöjande insatser. Studieteknik och kunskapen om hur "man pluggar smart" är viktigt. Det formativa arbetssättet möjliggör också att bättre se elevens utveckling och förutsättningar.

Hur tänker vi inför nästa år? forts. Gruppdynamik och lära-känna-övningar är centrala för gruppen. Att stärka och utveckla "studiegrupper" för lärandet är att möjliggöra det formativa arbetssättet och få fler att lyckas med studierna. Elevinflytande i kurserna, via klassråd och programråd utgör en bra grund för klassens gemenskap.”

Hur tänker vi inför nästa år? forts.. Vi kommer försöka ge utrymme i tjänst för alla åk 1-mentorer, men gå ner i tid från 60 minuter till 45 minuter. Dessa ska schemaläggas. Hitta fortbildningsinsatser som stödjer lärarna i deras ledarroll, studieteknik och formativt arbetssätt. Skapa och utveckla en idébank, HuleCoach, utifrån de exempel som vi samlar in under våren. Denna Idébank kommer ligga tillgänglig för alla på vår lärplattform: HuleDu (Moodle).