Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
En förskola att förundras i!
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Pedagogisk verksamhetsidé
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
SET Social Emotionell Träning
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
D = delaktighet I = inflytande A = ansvar
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Utgångspunkter Skollagen Karriärförslag 2013 Forskningsprop 2013
Kärnvärden.
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Sammanställning Enkät HT-2012 Antal svarande: 360/443 (81,6% svarsfrekvens)
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete - inriktning barnbiblioteksverksamhet Att använda forskning i biblioteksarbetet Stockholm 15 september 2011.
Läroplansträff fritidshem
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Elevdemokrati i praktiken
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Q i förskolan Ett aktionsforskningsprojekt i sju kommuner Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Göteborgs universitet, IPD Aug 2004 – Feb 2006.
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Skolutveckling genom aktionsforskning
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Förskoleklass, grundskoleutbildning och skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och.
VIKSKOLANS VÄRDEGRUND
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Välkomna till styrd helpdesk
Coaching.
Tidigare granskningar
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Presentationens avskrift:

Utbildningen ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund Källa: Nya skollagen SOU 2009:94 Behov av forskningsartiklar som är mera konkreta och lättillgängliga. Mera praktikernära forskning Mera klassrumsforskning Mötesplatser och dialog forskare och praktiker

Vilka incitament finns för lärare som vill forska? Högre lön? Högre befattning? Rektor? Högre status?

Etik och lärande Forskning och praktik Uppskattande förhållningssätt

Värdefullt – goda möten för lärande Bakgrund Fortbildning Praktiskt innehåll Utvecklingsmodell Resultat Framtid Forskning

Utbildningsinspektion i Piteå kommun, Hortlax skola Maj 2004 Sammanfattande bedömning Verksamheten vid Hortlax skola når goda resultat avseende elevernas kunskaper. Det finns dock behov av förbättrings- insatser inom följande områden: - elevernas ansvarstagande för sin utbildning, - elevernas trivsel och trygghet på skolan, - föräldrarnas möjlighet till delaktighet och samverkan, - skolans arbete med värdegrundsfrågor.

Etisk lärandemiljö Reflektion Kommunikativa uttrycksformer Fysisk miljöUppskattning Deltagande

ForskningFortbildning Förändring

Fortbildning Skapa ”den röda tråden” i skolområdet 1-16-årsperspektiv Nya mötesplatser för pedagoger från förskola till senare delen av grundskolan: - Pedagogiska caféer - Från pedagog till pedagog - Värdefulla berättelser - Nätkonferenser, bloggande Lightkurs och fördjupningskurs (i samarbete med LTU): Litteraturläsning, samtal, reflektion, konkret arbete med barnen.

Ämnesområden Lärande Etik Vetenskapliga metoder för skolförbättring. Reflektionsmetoder Aktionsforskning

Fortbildning Fokus på olika frågor och områden i verksamheten: År 1: Vad innebär ett etiskt förhållningssätt i den vardagliga pedagogiska verksamheten? År 2: Vilken betydelse har den fysiska lärandemiljön för lärandet? År 3: Vilken betydelse har olika kommunikativa uttryckssätt för lärandet? År 4: Systematisk reflektion över egen praktik

Röster om fördjupningskursen ”Jag har lärt mig att bättre sätta ord och se på min roll som pedagog”. ”Har börjat få till förändringar i förskolan tack vare de nya tankar som jag fått i kursen”. ”Jag har till fullo kommit till insikt att jag har ett ansvar som pedagog att utvecklas”. ”Mötet med kursdeltagarna ger mig många nya insikter som fördjupar mitt lärande”. ”Kursuppgifterna leder till utveckling för mig som pedagog, men det leder också till utveckling med mina elever eftersom uppgifterna är så utformade. De är utmaningar som inspirerar”.

Mitt forskningsområde handlar om bemötandets och relationernas betydelse för lärande och välbefinnande för både elever och lärare i skolan. Forskning

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka skolan som etisk praktik. Vilka etiska situationer har lärare och elever upplevt i skolan och vilket innehåll har de? Hur arbetar lärare och elever för att förbättra kvaliteten i lärandet genom ett etiskt förhållningssätt? Hur arbetar lärare och elever tillsammans för att skapa ett uppskattande och positivt klimat i skolan?

Sammanfattning av resultaten Resultaten visar vad lärare och elever anser vara betydelsefulla värden i skolan: omsorg, empati, kommunikation, respekt, uppskattning, deltagande, reflektion, samt ömsesidigt lärande.

Övergripande teman Att sträva efter etisk medvetenhet Att skapa etiska relationer Att uppmuntra till etiska handlingar. Att skapa en etisk lärandemiljö

Lärande av ämneskunskaper går hand i hand med utveckling av ett etiskt förhållningssätt – ett respektfullt bemötande av andra. Forskning, utbildning och utveckling kan vara en gemensam process där vi lär av varandra.

Reflekterat lärande (Ghaye 2008) Uppskattande synsätt Omformulera erfarenheter Bygga praktisk visdom Synliggöra resultat och arbeta vidare

Resultat Studiero Trivsam och positiv miljö Lite mobbing Mycket lite förstörelse Alla nior godkända att söka ett nationellt program Snittökning av meritvärdet med 16,5 p

Reflektioner Utvecklings- och förändringsprocesser tar tid Reflektion är viktigt för lärande och utveckling Lyssna på eleverna och låt dem influera sin utbildning Ett etiskt förhållningssätt påverkar lärandet positivt Utveckling av skolans praktik genom forskning Problemet är i första hand inte pengar, det är kulturen

”En till en” ett exempel Ämnesuppföljning Forskning kring friskfaktorer Kommundoktorand som följer helheten Lärare aktionsforskar

Framtiden Forskning kring friskfaktorer i skolan ”Att forska i sin pedagogiska praktik” Spridning i kommunen – ”Etik, ledarskap och lärande”. Bok

Framtida tänkbar samverkan mellan kommuner i Norrbotten och Luleå tekniska universitet Fristående fortbildningskurser, exempelvis: - Att forska i sin pedagogiska vardag - Etik, ledarskap och lärande Masterutbildning i Utbildningsvetenskap med inriktningarna: - Pedagogik - Lärande - Musikpedagogik - Matematik och lärande - Svenska med didaktisk inriktning

Forts. samverkan Inrättandet av nya kommundoktorandtjänster. Anställning vid kommun och antagen vid LTU:s forskarutbildning. Vilket intresse för samverkan har ni med varandra och med LTU? Vilka områden anser ni vara angelägna och möjliga att utveckla och skapa samverkan kring?

Kontakta oss gärna!