Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen

Agenda Krisens förlopp Policyreaktioner och centralbankernas roll Centralbankernas exit från extraordinära stödåtgärder

Krisens förlopp

Finanskrisen Boprisbubblan i USA började pysa ihop redan under 2007 Negativ inverkan på de finansiella institutioner som finansierat bubblan Global finanskris utlöstes när investmentbanken Lehman Brothers till slut ställde in betalningarna hösten 2008 Medförde stark misstro och osäkerhet på de finansiella marknaderna Börser föll och marknadsräntor steg kraftigt p.g.a. ökade kredit- och likviditetsrisker

Misstro i banksektorn ledde till friktioner på finansiella marknader Spread mellan interbankränta och förväntad policyränta, räntepunkter Anm: Spreaden är beräknad på räntor för tre månaders löptid.

Spillde över på kreditvillkoren för företag och hushåll Stramare kreditvillkor, nettotal Anm. Andel banker och finansiella institut som säger sig ha stramat åt kreditvillkoren jämfört med kvartalet innan. Källor: ECB och FED

Stora realekonomiska effekter av krisen BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring Källa: OECD

Långsam återhämtning BNP-nivåer, index= Q1 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis, United States, Office for National Statistics, United Kingdom och SCB

Policyreaktioner och centralbankernas roll

Centralbankerna sänkte styrräntorna Källa: Reuters Ecowin

Och genomförde omfattande kvantitativa penningpolitiska åtgärder Balansomslutningens procentandel av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB och respektive centralbank

Finanspolitiken var också expansiv Budgetunderskott, procent av BNP Källa: OECD

Men statsskuldnivåerna begränsade snart finanspolitiken i flera länder Procent av BNP Källa: IMF World Economic Outlook, april 2012

Stödprogram till problemländer Miljarder EUR Källor: European Financial Stability Facility (EFSF) och European Financial Stability Mechanism (EFSM)

Centralbankernas exit från extraordinära stödåtgärder

Vad menas med centralbankernas exit? Centralbankerna höjer styrräntan Centralbankerna minskar sina balansräkningar Centralbankerna måste göra en avvägning i vilken ordning dessa åtgärder genomförs Kommunikationen viktig

När sker en framtida exit från krisåtgärderna? I teorin lätt: Centralbankernas exit förväntas ske när krisen bedarrar De finansiella marknaderna fungerar mer normalt Resursutnyttjandet normaliseras I praktiken: Risker med såväl för tidig som för sen exit Risk att lita för mycket på penningpolitik (och olika stödåtgärder) Kan inte lösa strukturproblem (”verkningslös medicin”) Riskerar undergräva incitament att ta tag i de underliggande problemen och skapa överhettning på sikt (”medicinen förvärrar sjukdomen”)

Aspekter på för tidig exit Skapar stramare finansiella förhållanden vilket åter kan leda till friktioner på olika finansiella delmarknader Banker, hushåll och företag som är beroende av lånefinansiering drabbas Stramare finansiella villkor riskerar att leda till ännu långsammare återhämtning i ekonomisk tillväxt Detta leder i sin tur till sämre möjligheter för problemländer att genomföra de besparingar och strukturella åtgärder som behövs

För tidig exit skulle strama åt kredit- marknaderna ytterligare i problemländer Bankutlåning, årlig procentuell förändring Källor: ECB och FED

Aspekter på för tidig exit Skapar stramare finansiella förhållanden vilket åter kan leda till friktioner på olika finansiella delmarknader Banker, hushåll och företag som är beroende av lånefinansiering drabbas Stramare finansiella villkor riskerar att leda till ännu långsammare återhämtning i ekonomisk tillväxt Detta leder i sin tur till sämre möjligheter för problemländer att genomföra de besparingar och strukturella åtgärder som behövs

Aspekter på för sen exit Motverkar (eller i varje fall bidrar inte till) effektiva lösningar på strukturella problem Långvarig penningpolitisk stimulans kan ha andra snedvridande effekter Potentiellt negativa effekter för centralbankernas framtida trovärdighet och självständighet

Konkurrenskraften en viktig strukturell faktor Arbetskostnad per producerad enhet, index 1999 = 100 Källa: OECD

Höga statsskulder kräver besparingar Statsskuld i procent av BNP Källa: IMF World Economic Outlook, april 2012

Strukturåtgärder på arbetsmarknader Arbetslöshet, andel av arbetskraft i procent Källa: OECD

Aspekter på för sen exit Motverkar effektiva lösningar på strukturella problem Långvarig penningpolitisk stimulans kan ha andra snedvridande effekter Potentiellt negativa effekter för centralbankernas framtida trovärdighet och självständighet

Sammanfattande reflektioner kring penningpolitisk exit i västvärlden Låga styrräntor och expansiva kvantitativa åtgärder kommer inte att vara för evigt De stora centralbankernas exit från krisåtgärder är förknippat med risker En sådan risk är att alltför stor börda läggs på centralbanker (och stödprogram) för att lösa strukturella problem: riskerar förvärra snarare än förbättra situationen

Extrabilder

Myndigheternas åtgärder mer kraftfulla och effektiva nu än vid Depressionen BIS 82nd Annual Report 2012 (June)

Lågt förtroende för vissa länder 10-åriga statsräntor Källa: Reuters Ecowin

Att återvinna förtroende tar lång tid 10-åriga statsräntor Källa: Reuters Ecowin