Årsredovisning och bokföring. Räkenskapsanalys Kap 22 Årsredovisning Kap 27 Bokföring Kap 23 Grundläggande finansiell analys

Årsredovisning Bokföring Bokföring är ett system för att registrera, klassificera, värdera och rapporterar affärshändelser och ekonomiska transaktioner i företag och andra organisationer Bokföring – hantverket Redovisning syftar på slutprodukterna, t ex Årsredovisningen Huvuduppgifter: Bokslut Resultaträkning Balansräkning Räkenskaps- och kassaflödesanalyser

Extern redovisning – Intern redovisning Lagreglerad Bokföringslagen (BFL) Årsredovisningslagen (ÅRL) Externa intressenter Resultat och finansiella ställning Intern redovisning Ej lagstadgad Intern sifferkontroll Underlag för Ekonomistyrning Kalkylering Prissättning

Från bokföring till räkenskapsanalys T-kontering (dubbel bokföring, ursprung Italien på 1400-talet) Debet och kredit Grundbok (kronologisk, verifikationslista, dagbok) Huvudbok (systematisk) Regler och normer Bokföringslagen, BFL Årsredovisningslagen, ÅRL God redovisningssed Redovisningsrådet, RR Bokföringsnämnden, BFN FAR Resultaträkning Balansräkning Noter Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Periodisera värdera avsluta Start-balans Löpande bokföring Års-bokslut Årsredo-visning Räkenskaps-analys

Balansräkning Balansräkning Exempel på konton: Inventarier Varulager Tillgångar Tillgångskonton Eget kapital och skulder Skuldkonton Debet + Kredit - Debet - Kredit + Exempel på konton: Inventarier Varulager Kundfordringar Kassa, bank, postgiro Exempel på konton: Aktiekapital Årets vinst Banklån Leverantörsskulder

Balanskonton Exempel Ägaren tillskjuter 50 000 kr. Beloppet sätts in på plusgirot Företaget lånar 100 000 kr. Beloppet sätts in på banken. Inventarier köps kontant för 75 000 kr, tas från banken. Tillgångar Eget kapital och skulder + Inventarier - - Eget kapital + 3) 75 000 1) 50 000 + Plusgiro - - Lån + 1) 50 000 2) 100 000 + Bankgiro - 2) 100 000 3) 75 000

Resultaträkning Resultaträkning Till exempel Till exempel Kostnader Utgiftskonton Intäkter Inkomstkonton Debet + Kredit - Debet - Kredit + Till exempel Varuförsäljning Arvoden Hyresinkomster Ränteinkomster Till exempel Varuinköp Lokalhyra Kontorsmateriel Elenergi

Resultatkonton Exempel Företaget köper varor kontant för 10 000 kr, från plusgirot Löner betalas med 34 000 kr, från plusgirot Alla varor säljs för 60 000 kr, betalning sker till plusgirot Hyror betalas med 4 000 kr, från plusgirot Tillgångar Inkomster Utgifter + Plusgiro - - Försäljning + + Varuinköp - 3) 60 000 1) 10 000 RR 60 000 3) 60 000 1) 10 000 RR 10 000 2) 34 000 4) 4 000 + Hyror - 4) 4 000 RR 4 000 Resultaträkning Varuinköp 10 000 Försäljning 60 000 Hyror 4 000 Löner 34 000 Årets resultat 12 000 + Löner - 60 000 60 000 2) 34 000 RR 34 000

Baskontoplan

Resultaträkning Rörelsens intäkter 850 Rörelsens kostnader - 600 Rörelseresultat 250 Finansiella intäkter 10 Finansiella kostnader - 30 Resultat efter finansiella poster 230 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader - 10 Bokslutsdispositioner - 30 Skatt - 53 Årets resultat 137

Balansräkning Balansräkning för AB X Anläggningstillgångar 21 257 Eget kapital 6 398 Omsättningstillgångar 26 185 Obeskattade reserver 1 934 Avsättningar 8 393 Skulder 30 717 47 442 47 442

Balans- och resultaträkning Ekonomiska resultat

Kommunicerande kärl

Värderingsregler Värdering av tillgångar, avsättningar och skulder regleras i: civillagstiftningen skattelagstiftningen Civilrättsliga lagstiftningen anger maxvärde, t ex Bokföringslagen och Årsredovisningslagen Skattelagstiftningen anger minvärde, t ex Inkomstskattelagen

Civilrättslig värdering Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan utifrån anskaffningsvärde och ekonomisk livslängd Omsättningstillgångar skrivs av enligt lägsta värdets princip Avsättningar och skulder

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Orsaker: skjuta upp skattebetalningar jämna ut vinster mellan olika år inte redovisa och dela ut skenvinster behålla likvida medel, undvika skatt och utdelning Metoder: periodiseringsfonder över/underavskrivningar

Avskrivningar över plan Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier Räkenskapsenlig avskrivning huvudregel (”30% - regeln”), 70% * avskrivningsunderlag kompletteringsregel (”20% regeln”) Restvärdeavskrivning huvudregel (”25% - regeln”)

Räkenskapsanalys (Finansiell analys) Vad är en räkenskapsanalys? Fastställ analysens syften Granska underlaget Beräkna nyckeltal Ställ finansiell diagnos

Analysområden Beräkna nyckeltal för: Räntabiliteten = lönsamheten Likviditeten = betalningsförmågan på kort sikt Soliditeten = betalningsförmågan på lång sikt

Räntabilitet Resultat Räntabilitet = * 100 (%) Kapital Räntabiliteten beroende av: vinsten kapitalbindningen Resultatet beroende av: volymen priset kostnaden

Räntabilitet Avkastning på sysselsatt kapital, Rsyss Avkastning på totalt kapital, RT Rörelseresultat + Finansiella intäkter * 100 = RT Genomsnittlig balansomslutning Rörelseresultat efter finansnetto + Finansiella kostnader Avkastning på sysselsatt kapital, Rsyss Avkastning på operativt kapital, Rop

Räntabilitet RE = RT + (RT – RS) * S/E Avkastning på eget kapital, RE Rörelseresultat efter finansiella intäkter och kostnader * (1 – skattesats) * 100 = RE Genomsnittligt justerat kapital Justerat eget kapital = Eget kapital plus 70 % av obeskattade reserver Hävstångsformeln (sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och räntabilitet på totalt kapital) RE = RT + (RT – RS) * S/E

Likviditet omsättningstillgångar I Kassalikviditet = kortfristiga skulder omsättningstillgångar I + II Balanslikviditet = kortfristiga skulder

Soliditet Soliditet I = Totalt kapital Riskbärande eget kapital Justerat eget kapital Soliditet I = Totalt kapital Riskbärande eget kapital Soliditet II = Skulder (inklusive x % av obeskattade reserver) Skuldsättningsgrad = Rörelseresultat efter avskrivningar + Finansiella intäkter Räntetäckningsgrad = Räntekostnader

Nyckeltal Exempel Ett företag har följande balansräkning (kkr): Anläggningstillgångar 1 500 Eget kapital 1 100 Omsättningstillgångar II 700 Långfristiga skulder 1 200 Omsättningstillgångar I 500 Kortfristiga skulder 400 2 700 2 700 Beräkna A kassalikviditeten B balanslikviditeten C soliditeten

Nyckeltal Exempel A kassalikviditeten 500/400 = 1,25 B balanslikviditeten 1 200/400 = 3,00 C soliditeten 1 100/2 700 = 41 %