Företagsekonomi för företagsledning

Företagsekonomi för företagsledning
Klicka med piltangenter på skrivbordet för att stega framåt eller bakåt Företagsekonomi för företagsledning Mål Att ge en god kunskap inom ekonomi utan att gå in på detaljer Att förmedla ekonomiämnet på ett företagarvänligt sätt Att kunna inhämta delar i lugn och ro efter hand som behov uppstår Genom att kunna ställa ”de rätta frågorna” till ekonomiansvarig och revisor öka ekonomikunskapen. Målgrupp Företagsledare, avdelningschefer Förkunskaper Inga särskilda förkunskaper krävs. Nästa steg. Ämnet ”Företagsekonomi djupkunskap”. Antal kunskapskomponenter (Sidor). 91 Innehåll i avsnitten Sida. Att bedriva affärsverksamhet. 2 Bolagsformer och räkenskapsår. 13 Viktiga begrepp. 25 Redovisningsarbete. 34 Balansräkningens innehåll. 38 Resultaträkningens innehåll. 54 Planering av ekonomin. 60 Finansiering av verksamheten. 70 Koncerner 88 Övrig information. Avsnitten är inriktad som stöd till företagsledare i praktiskt arbete genom successiv inlärning. © kompetensresurs ab ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ (c) kompetensresurs ab

(c) kompetensresurs ab
Vad menas med ekonomi ? Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Med ekonomi menas : ”Hushållning med begränsade resurser” Om vi omsätter förutsättningarna vid beslut till ekonomiska termer underlättar detta vårt val : Vi gör rätt sak på rätt sätt (kallas effektivitet ; gör vi bara saker rätt kallas det produktivitet) Kommentar : Genom att förstå innebörden av ordet ekonomi ser vi att det handlar om att hushålla med begränsade pengar, timmar, lokaler, verktyg, maskiner osv . (c) kompetensresurs ab

Redovisning kontra ekonomistyrning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Nuvarande tidpunkt Tidsaxel Ekonomisk redovisning visar vad som hänt enligt ett fastställt regelverk. Ekonomisk styrning underlättar beslutsfattande som leder till rätt resultat. Kommentar : Många personer likställer tyvärr ofta ekonomi med ekonomisk redovisning (”bokföring”) . Kommentar : Genom sambandsanalyser, prognoser, budgets, konsekvensbeskrivningar, osv om framtiden underlättas beslut. Detta är en stor del av ekonomiämnet. Kommentar : Den ekonomiska redovisningen är ett ganska komplicerat nätverk av regler som måste följas. (c) kompetensresurs ab

Företagandets grunder
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Vinst Vinst Tillgång 100 kkr År 1 År 2 År 3 År n ……… Start Löpande inkomster ? Generationsskifte ? Ägarbyte ? Kommentar : De befintliga ägarna kan personligen hemtaga värdet av de upparbetade tillgångarna. Andra ägare kan fortsätta verksamheten. Kommentar : Under hela företagets verksamhetstid uppstår också ständigt frågan hur ägarna skall erhålla löpande personliga inkomster för att täcka vardagens krav. Kommentar : Efter ett antal år kan de samlade tillgångarna ha vuxit kraftigt. En fråga om generationsskifte eller ägarbyte uppstår. Kommentar : Vid start av företag krävs (nästan) alltid en insats i form av startkapital. Detta startkapital omvandlas till exempelvis ett lager och utgör företagets tillgång. Kommentar : Förhoppningen är att företaget varje år skall ge en vinst så att tillgångarna i företaget ökar. Därmed ökar ägarnas förmögenhet. Kommentar : Det finns flera skäl varför man startar företag. Det vanligaste skälet är dock att åstadkomma en god personlig ekonomi. (c) kompetensresurs ab

Ekonomisk ställning och resultat
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar sammanställs i en balansräkning som också visar skulder och eget kapital. Tillgång 100 kkr År 1 År 2 År 3 År n ……… Start Vinst Resultatet för året sammanställs i en resultaträkning. Kommentar : Under året och åtminstone efter varje års slut sammanställs tillgångarna tillsammans med en förteckning över vem som äger tillgångarna i en balansräkning. Kommentar : Resultatet för verksamheten, vinst eller förlust, sammanställs i en resultaträkning. De båda sammanställ-ningarna ingår i en årsredovisning för företaget. (c) kompetensresurs ab

Kännetecken för företag
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Verksamheten skall vara varaktig och därmed inte tillfällig. Verksamheten skall vara självständig. (Exempelvis ej anställd) Verksamheten skall ha ett vinstsyfte (annars är det hobby eller idéell verksamhet). Kommentar : Tre utmärkande kännetecken finns för att få kallas företag. (c) kompetensresurs ab

Ekonomisk ställning i balansräkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar Eget kapital och skulder Kommentar : En balansräkning är en uppställning av de ekonomiska tillgångar som finns i en verksamhet jämfört med hur tillgångarna har finansierats. Kommentar : Hur tillgångarna har finansierats, ”vem som äger tillgångarna”, ställs upp med samma summa för att visa den ekonomiska balansen för verksamheten. Kommentar : Tillgångar är enkelt uttryckt allt som har ett ekonomiskt värde för verksamheten (c) kompetensresurs ab

Balansräkningen enkelt exempel
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Tillgångar Fastighet kkr Eget kapital och skulder Eget kapital 100 kkr Lån kkr Summa : kkr Kommentar : Ett företag har 100 kkr i egen kassa. Företaget lånar kkr av banken. För hela beloppet köper företaget en fastighet. Kommentar : Exemplet åskådliggör hur tillgångar redovisas gentemot hur de har finansierats. Summan av tillgångar skall vara lika med summan av eget kapital och skulder. (c) kompetensresurs ab

Ekonomiskt resultat i resultaträkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : = xxxxxx Kostnader Materialkostnader yyyyyy Driftskostnader yyyyyy Marknadsföring yyyyyy Personalkostnader yyyyyy Summa kostnader : = yyyyyy Rörelseresultat = zzzzzz(+-) Finansiella kostnader/intäkter xxxxx Resultat före skatt = zzzzzz(+-) Skatt på årets resultat yyyyyy Årets resultat =åååååå(+-) Kommentar : I form av en resultaträkning redovisas det ekonomiska resultatet för en viss tidsperiod exempelvis ett år. Kommentar : Samtliga intäkter och kostnader visas enligt en standardiserad uppställning som avslutas med resultatet för tidsperioden. (c) kompetensresurs ab

Årsredovisningen i huvuddrag
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Aktiebolag, ekonomiska föreningar och större handelsbolag/enskilda firmor måste göra en årsredovisning. Innehåll och uppställning regleras i årsredovisningslagen. Skall följa god redovisningssed. Rekommendationer enligt FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer; ”FAR:s bibel”) Skall ge en rättvisande bild av verksamheten. Är en offentlig handling. Skickas till PRV (Patent- och registreringsverket) Senast 6 månader efter bolagsstämma. Senast 7 månader efter bokslut. (c) kompetensresurs ab

Årsredovisningens omfattning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Förvaltnings-berättelse Resultat- räkning Balans- Noter Revisions- berättelse Kassaflödes- analys Kommentar : För en tidsperiod av vanligen ett år framställs en årsredovisning. Innehållet kan variera men följer i huvudsak ett standardiserat innehåll. Innehåller följande huvudinformation. Kommentar : För större företag skall också en kassaflödes-analys, ibland kallat finansieringsanalys, finnas med i årsredovisningen. (c) kompetensresurs ab

Juridiska och fysiska personer
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 1: Att bedriva affärsverksamhet Ägare Anställd Företaget (bolaget) = juridisk person Anställd Kommentar : Ett bolag utgör vad man kallar en juridisk person. Detta innebär förenklat att i den juridiska personens namn görs ”affärer” som firmatecknare har rätt att avtala. Kommentar : Även om man är ägare av delar i ett bolag kan man också vara anställd. Men det viktiga är att ägaren måste strikt skilja på sig som fysisk person och när man företräder ägarrollen eller rollen som tecknare av firman. Kommentar : I bolaget kan finnas anställda personer som vanligen erhåller lön för sina insatser. Den anställde är en fysisk person. (c) kompetensresurs ab

Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Bolagsvarianter Det finns fyra slag av juridiska personer som normalt används för företagande: Enskild firma Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag I efterföljande avsnitt beskrivs enskild firma och aktiebolag Eftersom de är mest förekommande. (c) kompetensresurs ab

Enskild firma Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : En enskild firma registreras och erhåller ägarens personnummer som identitet. Fysisk person (Nilsson) Enskild firma (personnummer) Exempel : Firma Nilssons Plåt Nilsson äger firman (c) kompetensresurs ab

Enskild firmas resultat
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : Enskild firma ställer därmed stora krav på medvetenhet om att ofta stora likvida uttag måste ske i samband med den personliga skatteavräkningen ! Fysisk person Enskild firma (personnummer) Exempel : Firma Nilssons Plåt Nilsson äger firman Kommentar : Överskottet i firman läggs till Nilssons personliga deklaration vilket innebär att Nilsson beskattas för firmans överskott. Kommentar : Firman gör (oftast) ett bokslut, upprättar en deklaration men erlägger ingen skatt. Nilsson Inkomst 100 kkr Deklarerar Inkomstskatt Egenavgifter Firman Bokslut (oftast) Deklaration Ingen skatt Överskott (vinst) = 100 kkr (c) kompetensresurs ab

Enskild firmas risker Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Fysisk person Enskild firma (personnummer) Exempel : Firma Nilssons Plåt Nilsson äger firman Kommentar : I en enskild firma är det den fysiska personen som äger firman som bär ansvaret för exempelvis en konkurs eller ett skadestånd. Kommentar : I all företagsverksamhet finns ekonomiska risker. Därmed är det viktigt att förstå vem som bär ansvaret om något inträffar. Nilsson Ansvarar personligen. Konkurs. Krav från myndigheter (moms …) Krav från leverantörer (c) kompetensresurs ab

Motiv för enskild firma
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Fysisk person Enskild firma (personnummer) Exempel : Firma Nilssons Plåt Nilsson äger firman Enkelt (komma igång) Snabbt Inga krav på revisor (kostnad) Inga krav på eget startkapital (c) kompetensresurs ab

Aktiebolag Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : Aktiebolag (AB) kan var ägda av en person eller flera hundra tusen via börsen. Kommentar : Ägarna äger aktier i bolaget som därmed utgörs av andelar. Aktier köps och säljs mellan olika ägare. Fysisk person (Persson) eller bolag. Fysisk person (Nilsson) eller bolag. AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Nilsson och Persson äger aktierna i bolaget. Bolaget registreras hos PRV (Patent och Registreringsverket) Krav på minst 50 kkr i aktiekapital. (c) kompetensresurs ab

Aktiebolagets resultat
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : Bolaget gör bokslut och deklaration. Bolaget betalar också skatt s.k.bolagsskatt. AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Fysisk person eller bolag. Vinsten beskattas med bolagsskatt och stannar kvar inom bolaget. Bolaget Bokslut Deklaration Betalar skatt Överskott (vinst) 100 kkr (c) kompetensresurs ab

Lön av aktiebolaget Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : De som arbetar i bolaget erhåller lön. Detta gäller också ägarna om de arbetar i bolaget. AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Fysisk person eller bolag. Nilsson Lön Deklarerar Inkomstskatt Persson Bolaget betalar arbetsgivaravgift, försäkringar m.m. (c) kompetensresurs ab

Ägarna kan erhålla utdelning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : Överskott stannar kvar inom bolaget. Beskattade överskott kallas fria medel och kan delas ut till ägarna enligt vissa regler. AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Fysisk person eller bolag. Nilsson Utdelning Deklarerar Inkomstskatt (ofta lägre än lön) Persson Fria medel, dvs beskattade överskott, kan delas ut till ägarna. (c) kompetensresurs ab

Aktiebolagets risker Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kommentar : Aktiebolaget ansvarar för riskerna som verksamheten kan utsättas för. Ägarna riskerar sin insats av form av aktievärden. AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Fysisk person eller bolag. Nilsson Förlorar värdet på aktierna. Inga krav i övrigt. Persson Konkurs Myndigheter (moms, mm) Leverantörer (c) kompetensresurs ab

Motiv för Aktiebolag Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår AB Nilsson & Persson (55xxxx-yyyy) Fysisk person eller bolag. Begränsad risk Förmånligare beskattning av överskott Kan ha brutet räkenskapsår Tydlig gräns mellan bolag och privatekonomi Oftast krav på revisor Klara bolagsregler (c) kompetensresurs ab

Räkenskapsår Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 2: Bolagsformer och räkenskapsår Kalenderår 1 januari – dec Räkenskapsår = kalenderår Räkenskapsår = 1 maj – 30 april Räkenskapsår = 1 juli – 30 juni Räkenskapsår = 1 sep – 31 aug Kommentar : Normalt är företagets räkenskapsår samma som kalenderår. Kommentar : Vid uppstart av företag eller vid omläggningar kan räkenskapsåret tillåtas vara 6 – 18 månader. Kommentar : Men aktiebolag kan välja annat räkenskapsår exempelvis på grund av stora säsongsvariationer. (c) kompetensresurs ab

Intäkter och inbetalningar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Exempel 1: Företaget säljer en vara för :-. Leverans sker omedelbart men betalning behöver kunden inte göra förrän om en månad. Exempel 2: Företaget bygger en maskin för :-. Efter hand som maskinen byggs uppstår intäkten. Exempel 3: Företaget erhåller ett förskott för att börja bygga en fastighet åt en kund. Kommentar : I detta exempel har inte företaget gjort någon upparbetning men har erhållit en betalning. Ingen intäkt får medräknas eftersom ingen arbetsinsats ännu har genomförts. . Kommentar : Exempel 2 visar att efterhand som man fullgör arbetet tillgodoräknas insatsen som en intäkt även om inte leverans skett. I detta fall säger man att man upparbetar ett resultat. Kommentar : I detta fall får man i redovisningen tillgodoräkna sig försäljningen såsom en intäkt direkt även om man inte erhållit betalning. Grunden för detta är att man fullgjort sitt åtagande, dvs levererat varan. Kommentar : Med en intäkt menas att man ur ett resultat-perspektiv får tillgodoräkna sig en insats. (c) kompetensresurs ab

Intäkter och inbetalningar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Praktisk sammanfattning: En inbetalning uppstår när man erhåller betalning. Intäkten uppstår när man genomfört arbetet. (c) kompetensresurs ab

Kostnader och utbetalningar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Exempel 1 : Företaget köper material för :-. Efter hand som materialet förbrukas uppstår kostnaden. Exempel 2: Företaget hyr en målare som utför arbete i företaget. Betalning för målaren görs med en månads efter-släpning. Exempel : En maskin köps för 500 kkr. Maskinen förbrukas via årliga s.k. avskrivningar medan köpet måste betalas vid köptillfället. Kommentar : Om företaget köper en maskin måste man oftast betala maskinen inom någon månad. Kostnaden uppstår först genom årliga värdeminskningar s.k. avskrivningar. Kommentar : Direkt när målaren utför arbete uppstår kostnaden även om betalning görs vid en helt annan tidpunkt. . Kommentar : Med kostnad avses att man ur ett resultat-perspektiv förbrukar en resurs. Kommentar : Exempel 1 visar att efterhand som resursen förbrukas uppstår kostnaden. Oberoende av när betalning av materialet görs. (c) kompetensresurs ab

Kostnader och utbetalningar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Praktisk sammanfattning: En utbetalning uppstår när man utför en betalning. Kostnaden uppstår när man förbrukar resurser. (c) kompetensresurs ab

Avskrivningar - anskaffningsvärde
Inköps- pris Maskin 1 mkr + Frakt Tull Transportförsäkning Allt som hör samman med anskaffningen = Anskaffningsvärde Kommentar : Till anskaffningspriset skall alla kostnader som hör samman med förvärvet läggas till. Kommentar : Om exemplevis en maskin inköps för 1 mkr är det inte säkert att detta utgör anskaffningsvärdet. (c) kompetensresurs ab

Avskrivningar Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Anskaff- ningsvärde maskin 1 mkr 200 kkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Exemplet visar en avskrivningsplan på fem år. Kommentar : Avskrivningar skall vara sådana att en anläggnings anskaffningsvårde blir helt avskriven under tillgångens beräknade ekonomiska livslängd. Kommentar : Anläggningstillgångar, exempelvis maskiner, byggnader, inventarier m.m. kostnadsförs via avskrivningar enligt en avskrivningsplan. (c) kompetensresurs ab

Ekonomisk och teknisk livslängd
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp År 6 - ? När man gör en kalkyl använder man ibland den antagna tekniska livslängden. Maskin 1 mkr 200 kkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 I redovisningen bokförs avskrivningar som avgörs av den ekonomiska livslängden. Kommentar : Skillnader kan också föreligga mellan nämnda avskrivningstider och hur man skattetekniskt valt att skriva av tillgången. Kommentar : Avskrivningstidens längd är ofta olika mellan den bokförda och tekniska livslängden. (c) kompetensresurs ab

Debet och kredit i balansräkningen
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Tillgångar Eget kapital och skulder Fastighet kkr Eget kapital 100 kkr Bank 100 kkr Lån kkr Balansomslutning kkr kkr Tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 100 kkr Bank 100 kkr Debet Kredit Kommentar : Redovisningsmässigt säger man att tillgångar har debiterats (”vänster sida”) och eget kapital/skulder krediterats (”höger sida”). Kommentar : Balansräkningen ser då ut som ovan. Företaget lånar 2 mkr och köper en fastighet för pengarna. Kommentar : Balansomslutningen har då ökat från 100 kkr till kkr. Kommentar : Antag att ett aktiebolag startas med 100 kkr som aktiekapital. (c) kompetensresurs ab

Debet och kredit i resultaträkningen
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 3: Viktiga begrepp Kostnader Intäkter Försälj kkr Kostn kkr Vinst kkr Resultaträkning : Försäljning kkr Kostnader kkr Vinst = 200 kkr Debet Kredit Kommentar : En affärstransaktion får alltid påverkan på både debet och kredit. I bokföringen skriver man ibland ”DB” eller ”CR”. . Kommentar : Resultaträkningen kan man ställa upp likt balans-räkningen i två kolumner istället. Kommentar : Uppställningen kallas ”T-konto”. Båda sidorna skall alltid vara lika stora. På samma sätt som för balansräkningen kallas ”vänster sida” debet och ”höger sida” kredit. Kommentar : Antag att man i ett företag sålt för kkr och att kostnaderna är 800 kkr. (c) kompetensresurs ab

Arbetsgång redovisning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 4: Redovisningsarbetet Underlag från affärs- händelse Kontering Registrera i dator V erifikationer i pärmar Verifikationer i tidsordning (dagbok) Huvudbok (kontonummer) Balansräkning Resultat- räkning Varje månad under året Kommentar : Rapporter skrivs ut avseende perioden och distribueras till de personer som skall analysera dem. Rapporterna arkiveras också i pärmar. Kommentar : Efter att alla affärshandlingar för perioden har registrerats kontrolleras bankkonton mot kontoutdrag från bank samt några andra s.k. avstämningar. Kommentar : Affärshändelser registreras löpande under en månad. Ibland utförs all löpande redovisning direkt efter avslut på en månad. (c) kompetensresurs ab

Bokslut och deklaration
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 4: Redovisningsarbetet Balansräkning sista månaden Resultat- räkning Bokslut (Årsredovisning) Deklaration (skatt) Boksluts- justeringar Kommentar : Vid bokföringsårets slut förs intäkter och kostnader noggrant till rätt år (periodisering). Avsättningar och upplösning av fonder sker m.m. Kommentar : Ur detta slutliga underlag skrivs därefter årsredovisningshandlingar och deklaration ut, vilket kan vara ett mycket omfattande arbete. (c) kompetensresurs ab

Samband balans- och resultaträkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 4: Redovisningsarbetet Samband balans- och resultaträkning Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 BR april 3 Tillgångar Kassa kkr Eget kapital/skulder AK kkr Resultaträkning år 3 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) BR år Tillgångar Kassa kkr Eget kapital/skulder AK kkr Vinst år kkr Kommentar : Den ursprungliga balansräkningen förändras med resultatet under den gångna perioden Kommentar : Resultaträkningen visar hur det ekonomiska utfallet varit under perioden Kommentar : Balansräkningen visar tillgångar och eget kapital/skulder vid en viss tidpunkt. (c) kompetensresurs ab

Baskontoplanen Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 4: Redovisningsarbetet Kontoklass 5 50xx Lokalkostnader 51xx Fastighetskostnader 52xx Hyra av anläggningar 53xx Energikostnader 54xx Förbrukningsmaterial 55xx Reparation, underhåll 56xx Transportmedel 57xx Frakt och transporter 58xx Resekostnader 59xx Reklam och PR Kontoklass 6 60xx Övriga försäljningskostnader 61xx Kontorsmaterial 62xx Tele och post 63xx Företagsförsäkringar 64xx Förvaltningskostnaderl 65xx Övriga externa tjänsterl 68xx Inhyrd personal 69xx Övriga externa kostnader Kontoklasser : 1xxx Tillgångar 2xxx Eget kapital och skulder. 3xxx Intäkter/inkomster. 4xxx Inköp varor, material, tjänster. 5xxx Övriga externa kostnader/utgifter 6xxx Övriga externa kostnader/utgifter 7xxx Personalkostnader/-utgifter. 8xxx Finansiella inkomster och utgifter. Kommentar : För att visa skillnaden mellan kontoklass 5xxx och 6xxx visas vanliga underindelningar inom respektive klass. Kommentar : Genom att standardisera en kontoplan i form av en baskontoplan har man kraftigt underlättat arbetet med redovisningen och vid analysarbete. Kommentar : Baskontoplanen bygger på ett antal kontoklasser där sedan kontona specificerar mera detaljerat vad transaktionen avser. (c) kompetensresurs ab

Poster i en balansräkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner Inventarier … Eget kapital Aktiekapital Årets resultat … Obeskattade medel Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar … Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Checkkredit Lån … Kortfristiga skulder Leverantörer Skatter … Kassa och bank Bank Plusgiro … Kommentar : I (svenska) företag kan fonder skapas vid årsbokslut. Nämnda fonder beskattas därmed inte i företaget utan kan utgöra en buffert för framtida utjämningar av resultatet. Kommentar : Uppställningen av tillgångar och eget kapital/skulder följer en standard som dels är lagreglerad och dels följer praxis enligt redovisningsregler. Kommentar : Slutligen redovisas de skulder som företaget har. Skulderna delas upp i långfristiga och kortfristiga skulder. Vanligen är kortfristiga skulder de som förfaller inom ett år. Kommentar : Avsättningar för framtida förpliktelser, exempelvis pensionsåtaganden, förs upp på skuldsidan för att visa anspråk på de tillgångar som finns. Kommentar : Därnäst kommer omsättningstillgångarna. Det är, som ordet säger, tillgångar som snabbare förändras eller har en större rörlighet än anläggningstillgångarna. Kommentar : Ett av syftena med en enhetlig standard är det att skall gå att jämföra verksamheter med varandra. Även ur kompetenssynpunkt är en standard värdefull. Kommentar : Företagets egna kapital utgör den andel av tillgång-arna som företaget självt äger. Det affärsmässiga syftet med ett bolag är att öka det egna kapitalet. Förmögenheten ökar därmed. Kommentar : Uppställningen på tillgångar börjar med vad som kallas anläggningstillgångar. De vanligaste anläggnings-tillgångarna framgår av figuren. Kommentar : Sist på tillgångssidan redovisas likvida medel dvs tillgångar som är i form av pengar eller som snabbt kan omsättas till pengar. (c) kompetensresurs ab

Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Balansräkningen Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid angiven tidpunkt ! (c) kompetensresurs ab

Tillgångar och dess värdering
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Anläggnings- tillgångar Används för stadigvarande bruk. (Längre än ett år) Omsättnings- gångar Allt som inte är anläggningstillgångar. Avskrivs direkt Varaktighet < 3 år (korttidsinventarier) Ringa värden. Kommentar : Tillgångarna särskiljs beroende på dess syfte och varaktighet. Dessutom uppstår värderingsproblem i balansräkningen. Kommentar : Inventarier som har en kort livslängd eller som har ringa värde betraktas inte som en tillgång i balans-räkningen utan förs som kostnad till resultaträkningen. (c) kompetensresurs ab

Spännvidd vid värdering
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Ett högsta värde enligt årsredovis- ningslagen Ett lägsta värde enligt skattelag- stiftningen Kommentar : Skillnaden vid värdering av tillgångar avgörs ofta i form av en bokslutspolitik. När man analyserar en balans-räkning är det viktigt att ta hänsyn till hur värdering gjorts. Kommentar : Det är sålunda tillåtet att göra dessa olika värderingar. Kommentar : Tillgångar får värderas till ett högsta värde enligt årsredovisningslagen. Kommentar : Enligt skattelagsstiftningen får tillgångar värderas till ett lägsta värde. I huvudsak för att inte undgå beskattning. (c) kompetensresurs ab

Valutaproblem Balansräkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner Inventarier … Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Eget kapital Aktiekapital Årets resultat … Kassa och bank Bank Plusgiro … Skulder Långfristiga skulder Checkkredit Lån … Kortfristiga skulder Leverantörer Skatter … Obeskattade medel Avsättningar Balansräkning Kommentar : Företaget får men behöver inte redovisa förändringarna av värdena. Förändringarna betraktas som orealiserade och påverkar ej beskattningen. Kommentar : Vid värdering av tillgångar och skulder på balansdagen kan poster i balansräkningens påverkas på grund av att valutakurserna har ändrats. Kommentar : Leverantörsskulder i utländsk valuta kan påverka mycket på värdering av skulden. Medvetenhet om detta förhållande är viktigt i ekonomiplaneringen. Kommentar : Lån i utländsk valuta kan vid värderingstillfället avsevärt skilja sig mot det tillfälle då lånet bokfördes. Särskilt kan stora lån i utländsk valuta betyda riskexponering. Kommentar : En kundfordran i utländsk valuta bokförs till den kurs som gällde vid bokföringstillfället. I bokslutet kan en förändrad valuta starkt påverka fordrans storlek. Kommentar : Likvida medel placerade i utländsk valuta kan vid värderingstillfället påverka tillgångens värdering (c) kompetensresurs ab

Lägsta värdets princip (LVP)
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Lägsta värdets princip : Av försiktighetsskäl skall det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningspriset väljas. En dold reserv Åter- anskaffningspris 1.200 kr Anskaffnings- pris 1.000 kr Kommentar : Skillnaden kommer att ligga som en dold reserv i företaget. Kommentar : Antag att en vara anskaffas till ett pris av kronor. Kommentar : Vid värderingen av omsättningstillgångar (!) skall varan värderas till det lägsta av de båda priserna. Kommentar : Att vid värderingstillfället återanskaffa varan kostar kronor. (c) kompetensresurs ab

Försiktighetsprincipen
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Försiktighetsprincipen : Vinster får redovisas först när de är realiserade, dvs förverkligade. Vinsten om 0,3 mkr har ej realiserats ! Genom prishöjningar på marknaden är lagret nu värt 1,3 mkr Inköpt varulager för 1 mkr Kommentar : Den uppkomna vinsten får ej redovisas vid värderingen på grund av försiktighetsprincipen. Kommentar : Genom prisförändringar på marknaden har ett år senare värdet på lagret höjts till 1,3 miljoner kronor. Kommentar : Antag att företaget köpt in varor för 1 miljon kronor. (c) kompetensresurs ab

Inkuransavdrag Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Inkuransavdrag Värde på omsättnings- tillgång Kommentar : Inkuransavdraget minskar värdet på tillgången. Avdraget förs som en kostnad till resultaträkningen. Kommentar : Vid värdering av omsättningstillgången får också ett avdrag för ”minskad modernitet” dvs inkuransavdrag göras. (c) kompetensresurs ab

Varulagers anskaffningspris
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Råvaror Insats- varor Halv- fabrikat Hel- Inköpta varor Anskaffningspris : + inköpspriset + importavgifter + tull + transport och hanteringskostnader + direkt hänförbara inköpskostnader Kommentar : Indirekta kostnader för inköp exempelvis kostnader för inköpspersonal och lagerhållning inräknas ej. Kommentar : I anskaffningspriset skall inräknas inte bara priset för varan utan också andra avgifter vid inköpet. Kommentar : Inköpta varor kan bestå av flera olika varuslag. (c) kompetensresurs ab

Varulagers anskaffningspris
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll 500:- 2 februari 540:- 6 juni 480:- 9 september ”FIFU” = Först in först ut Genomsnittspris = ( )/3 = 506,67:- Kommentar : Att anskaffningspriset beräknas som ett genom-snittspris är mycket vanligt i databaserade system. Kommentar : För värdering finns vanliga schablonmetoder att fastställa anskaffningspris på. Kommentar : Anskaffningspriset för varan sätts enligt principen att de först inköpta förbrukas först. Kommentar : Varor har oftast olika priser vid olika inköps-tillfällen. (c) kompetensresurs ab

Produkter i arbete (PIA)
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Råmaterial Halvfabrikat Slutprodukt Montering Operationer Brytpunkt (31/12) © kompetensresurs ab Halvfärdiga produkter som ligger i produktionen benämns ”produkter i arbete” och förkortas ”PIA”. Av flera skäl måste man ha kontroll över produkter i arbete. Ett av dessa skäl är att man vid bokslut måste veta värdet av produkter i arbete. Kommentar : Av flera skäl måste man ha kontroll över produkter i arbete. Ett av dessa skäl är att man vid bokslut måste veta värdet av produkter i arbete. Kommentar : Halvfärdiga produkter som ligger i produktionen benämns ”produkter i arbete” och förkortas ”PIA”. (c) kompetensresurs ab

Tillverkningsvärde Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Pris vid värderingstillfället Tid Tillverkningsvärde Produktion (växer för varje operation) Lager Förråd © kompetensresurs ab Material och varor i förråd och lager binder kapital som sin tur medför bl.a ränte-, lokal- och hanteringskostnader. När varor börjar bearbetas i produktionen ökar värdet på varorna för varje arbetssteg. En viktig uppgift är att korta tiderna för hur länge varorna ligger i respektive lager. Med detta minskar kapitalbindningen men också hela genomloppstiden från inköp till leverans. Kommentar : Priset för produkter i arbete värderas efter hur långt förädlingen kommit. I de flesta fall skapas underlagen i datorbaserade system. Kommentar : Produkter under arbete tillväxer i värde för varje arbetssteg som genomförs. (c) kompetensresurs ab

Bokföringsmässig och skattemässig värdering
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Antag att en maskin köps för 1.0 mkr. Den beräknas hålla i tio (10) år. Bokföringsmässigt skrivs då maskinen av med 10 % per år i form av avskrivningar. Utgör också det högsta värdet som får visas för maskinen ! Kallas maskinens bokföringsmässiga värde ! (c) kompetensresurs ab

Skattemässig värdering av anläggningstillgångar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Skattemässig värdering enligt huvudregel Anläggningsvärde vid årets ingång (IB = ingående balans) 1.0 mkr Sålt anläggning bokförd till 0,2 mkr Köpt anläggning för 0,1 mkr Händelser under året Anläggningsvärde vid årets ingång (IB = ingående balans) 1.0 mkr + Sålt anläggning bokförd till 0,2 mkr - Köpt anläggning för 0,1 mkr + Anläggningsvärde vid årets utgång (UB = utgående balans) 0.9 mkr = X 70 % = 0.630 mkr = skattemässigt lägsta värde enligt huvudregeln Kommentar : Skattemässigt kan man tillämpa två olika regler. Kommentar : Det visade sättet kallas värdering enligt huvudregeln. (c) kompetensresurs ab

Skattemässig kompletteringsregel
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Skattemässig värdering enligt kompletteringsregel Bokfört anläggningsvärde vid årets ingång (IB = ingående balans) 1.0 mkr Sålt anläggning bokförd till 0,2 mkr Köpt anläggning för 0,1 mkr Händelser under året Inköpt år 1 x 80 % = Inköpt år 2 x 60 % = Inköpt år 3 x 40 % = Inköpt år 4 x 60 % = Inköpt år 5 x 80 % = = Skattemässigt lägsta värde Kommentar : Skattemässigt finns en kompletteringsregel. Huvudregeln kan nämligen leda till att tillgångar aldrig blir avskrivna. (c) kompetensresurs ab

Jämförelse olika värderingar
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 5 : Balansräkningens innehåll Bokföringsmässig värdering = 2.0 mkr Överavskrivning på 0.3 mkr Skattemässig värdering enligt huvudregeln = 1.8 mkr enligt kompletteringsregeln = 1.7 mkr Väljer det lägsta Skattemässig värdering enligt kompletteringsregeln = 1.7 mkr Kommentar : Skillnaden mellan bokföringsmässigt och skattemässigt värde kallas överavskrivning. Denna visas oftast som en obeskattat reserv i bokslutet. Kommentar : Om man jämför skattemässiga och bokförings-mässiga värderingar skiljer sig dessa ofta. Kommentar : Av skatteskäl väljs ofta det lägsta skattemässiga värdet eftersom en låg värdering ger ett lågt resultat som i sin tur ger en lägre skatt. (c) kompetensresurs ab

Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Resultaträkningen Start av verksamhet i ett aktiebolag. År 3 År 4 Bokslut för år 3 upprättas Bokslut för år 4 År 5 Resultaträkning år 3 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) Resultaträkning år 4 Intäkter Kostnader Vinst = (Bortsett från skatt) Kommentar : Resultaträkningen visar verksamhetens ekonomiska resultat under en angiven tidsperiod. (c) kompetensresurs ab

Grov uppställning av resultaträkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Intäkter Försäljning varuslag 1 +xxxxxx Försäljning varuslag 2 +xxxxxx Övriga intäkter +xxxxxx Summa intäkter : =xxxxxx Kostnader Materialkostnader - yyyyyy Driftskostnader - yyyyyy Marknadsföring - yyyyyy Personalkostnader - yyyyyy Summa kostnader : =yyyyyy Rörelseresultat =zzzzzz(+-) Finansiella kostnader/intäkter +-xxxxx Resultat före skatt =zzzzzz(+-) Skatt på årets resultat - yyyyyy Årets resultat =åååååå(+-) Avser vanligen ett års verksamhet. (c) kompetensresurs ab

Detaljerad resultaträkning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll (c) kompetensresurs ab

Poster i resultaträkningen
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll Nettoomsättning. Förändring av varulager. Aktiverat arbete för egen räkning. Övriga rörelseintäkter. Råvaror och förnödenheter. Övriga externa kostnader. Personalkostnader. Avskrivningar/nedskrivningar anläggningstillgångar. Nedskrivningar av omsättningstillgångar. Övriga rörelsekostnader. Intäkter från andelar i koncernföretag. Intäkter från andelar i intresseföretag. Intäkter värdepapper/fordringar. Ränteintäkter och liknande. Nedskrivning av finansiella tillgångar. Räntekostnader och liknande. Extraordinära intäkter. Extraordinära kostnader. Bokslutsdispositioner. Skatt på årets resultat. Övriga skatter. Årets resultat. Kommentar : Omfattar intäkter på omsättningstillgångar, kortfristiga placeringar och kassa/bank. Hör samman med finansiella intäkter. Kommentar : Omsättningstillgångar får under vissa förutsättningar skrivas ned. Enligt regelverket skall då nedskrivningen redovisas på denna rad. Kommentar : Extraordinära poster är intäkter och kostnader från annat är företagets normala verksamhet Kommentar : Skatt som uppstår på grund av resultatet visas här. Vissa skatter redovisas på annan plats. Exempelvis redovisas fastighetsskatt bland rörelsekostnader Kommentar : Anläggningstillgångars värden kan förändras och får under vissa förutsättningar föras in i redovisningen. Uppgifterna skall då stå på denna plats i resultaträkningen. Kommentar : Vid bokslutet kan företaget avsätta eller upplösa vissa dispositioner som vanligen betraktas som obeskattade reserver Kommentar : Övriga externa kostnader är de vanliga omkost-naderna som avser den normala verksamheten förutom personalkostnader. Kommentar : Förändring av varulager är skillnaden mellan ingående och utgående balanser för färdiga varor och varor under tillverkning för annans räkning. Kommentar : Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och tjänster som ingår i företagets normala verksamhet. Rabatter skall vara avdragna. Kommentar : Aktiverat för egen räkning innebär arbeten som avses bli en anläggningstillgång inom det egna företaget. Med aktivering avses utvecklingskostnader förda till balansräkning. Kommentar : Övriga intäkter brukar omfatta diverse intäkter som inte avser varu- och tjänsteförsäljning eller finansiella intäkter. Kommentar : Personalkostnader är samtliga kostnader som hör samman med personalen. Omfattar förutom lön bl.a. arbetsgivaravgifter, försäkringar, utbildning m.m. Kommentar : Som råvaror och förnödenheter redovisas vad som ingått i produktionen eller som på annat sätt förbrukats, (till skillnad från anskaffats). (c) kompetensresurs ab

Periodisering av kostnader
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll År 3 År 4 Exempel : Vi betalar hyra i december år 3 som avser de första månaderna under år 4. Betalning erläggs år 3. Kostnaden förs till år 4. Kommentar : Intäkter och kostnader måste periodiseras, dvs rätt andel skall föras till den avsedda bokslutsperioden. (c) kompetensresurs ab

Periodisering intäkter
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 6: Resultaträkningens innehåll År 3 År 4 Exempel : Vi levererar varor i december år 3 för 200 kkr som inte faktureras förrrän i januari år 4. Varorna levereras Intäkten förs till år 3. Fakturering och betalning år 4. Kommentar : Intäkter måste också periodiseras likt kostnaderna till rätt bokslutsperiod. (c) kompetensresurs ab

Resultatbudgetering Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : De viktigaste intäkterna och kostnaderna medtages under egen rubrik medan andra slås samman. Rubrikerna motsvarar till stor del kontoplanens. Kommentar : Det bästa hjälpmedlet för att följa resultatets utveckling och att styra verksamheten är att beräkna resultat per månad. (c) kompetensresurs ab

Likviditetsbudgetering
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : Det andra steget är att resultat-budgeten avspeglas i de konsekvenser den får i form av in- och utbetalningar, dvs en likviditetsbudget. Kommentar : Utgångspunkten är att man först beräknar resultatet i form av en budgeterad resultaträkning. (c) kompetensresurs ab

Likviditet Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Likviditet : + Kontantkassa + Checkräkningar + Bankkonton + Postgiro + Premieobligationer (kan säljas på några dagar) + Andra snabbt tillgängliga medel Kommentar : Likviditet kallas emellanåt bara för ordet ”kassa”. Med kassa avses rena pengar eller tillgångar som snabbt kan omsättas till rena pengar. (c) kompetensresurs ab

Tidsskillnader Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Ofta föreligger stora tidsskillnader mellan inbetalningar - intäkter och utbetalningar - kostnader. Förutom att man planerar resultatet i form av intäkter och kostnader är det synnerligen viktigt att man planerar inbetalningar och utbetalningar så att man har likvida medel tillgängliga. (c) kompetensresurs ab

Tidsförskjutning i likviditet
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Likviditetspåverkan Kommentar : Antag att varuförbrukningen sker jämt i ett företag och att kostnaderna därmed är jämt spridda under året. Kommentar : Intäkter och kostnader har ofta en helt annan tidscykel avseende inbetalningar och utbetalningar. Därför är det synnerligen viktigt att planera både resultat och likviditet ! Kommentar : Inköp görs emellertid fyra gånger per år varvid också moms måste erläggas. (c) kompetensresurs ab

Viktig likvidpåverkan
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Moms tillkommer !!! Kommentar : Gentemot resultaträkningen måste hänsyn tas till att moms tillkommer för flera poster. Dessutom har raden moms tillkommit som är mycket viktig. (c) kompetensresurs ab

Investeringar och projekt
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : Betalningarna för investeringar och projekt periodiseras för att med moms ingå i likviditetsplaneringen. (c) kompetensresurs ab

Lån och amorteringar Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : För lån och amorteringar beräknas ett nettoflöde upplagt på en tidsaxel. (c) kompetensresurs ab

Momsavräkning Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Kommentar : In- och utbetalningar av moms kan kraftigt variera när man gör större investeringar och projekt. Det är viktigt att ta hänsyn till detta via beräkning och periodisering av moms. (c) kompetensresurs ab

Räcker likviditeten ? Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 7: Planering av ekonomin Ingående kassa Utgående kassa Kommentar : De periodiserade inbetalningarna med avdrag för utbetalningarna ger förändringen i likviditet. Kommentar : Om utgående likviditet en månad under året är negativ föreligger ett lånebehov som redan kan förutses vid budgeteringen ! Kommentar : Genom att utgå från den ingående kassan (likviditeten) vid årets början förändras likviditeten löpande enligt raden ”Utgående likviditet”. (c) kompetensresurs ab

Varför kapitalbehov ? Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Tid Mot leverantören Mot kunden Tid mellan beställning och leveransdag leveransdag och fakturaankomst Kredittid beroende på betalningsvillkor Utbetalning Tid mellan order och lev.dag leveransdag och fakturadag Kredittid enligt betalningsvillkor Inbetalning Tid i lager och förråd Kommentar : Genom att följa flödet av händelser avseende pengatransaktioner från en leverantör tills företaget erhåller betalning för en vara erhålls en god översikt i tidshänseende. Kommentar : På motsvarande sätt uppstår tidsglapp hos det säljande företaget innan betalning erhålls för en vara. Genom tidsglappen uppstår ett behov av finansiering. Kommentar : Från beställning till utbetalning till leverantören uppstår ett tidsglapp som kan vara mycket stort. Storleken på tidsglappet beror på flera faktorer. (c) kompetensresurs ab

Kapitalflödet Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Inbetalningsflöde Tid Utbetalningsflöde Kommentar : På samma sätt ligger inbetalningar ojämnt fördelade men är också tidsförskjutna relativt utbetalningarna. Ett behov av kapital uppstår för att klara likviditeten. Kommentar : Utbetalningarna är ojämnt fördelade både till storlek och förläggning i tiden. (c) kompetensresurs ab

Finansiering via eget kapital
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Aktiekapital för AB Insatskapital för enskilda firmor och HB/KB Reservfond Balanserade vinster Periodiserings- fonder Andra Ackumulerade vinster Fonder, avsättningar hos ägarna Fritt eget kapital Eget kapital Kommentar : Även inom de senare bolagsformerna stannar vanligen delar av vinster kvar inom bolaget. Vissa avsättningar görs också hos delägarna som medför att eget kapital ökar. Kommentar : Ett sätt att täcka behov av kapital är genom att bolaget erhåller ett eget kapital. Kommentar : I företagsformen aktiebolag är en del av det egna kapitalet aktiekapitalet. Kommentar : En delmängd av det egna kapitalet utgör s.k. fritt eget kapital. Det fria kapitalet kan delas ut till aktieägarna som avkastning eftersom ingen ränta erhålls på annat sätt. Kommentar : För enskilda firmor,handels- och kommandit-bolag finns ofta ett insatskapital för att täcka en del av kredit-behovet. Kommentar : Inom ett aktiebolag byggs ofta andra former av eget kapital upp. En del är beskattade medan andra är helt eller delvis obeskattade. (c) kompetensresurs ab

Ägaruttag ur aktiebolag
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Lön Utdelning på aktier Reavinst på försäljning av aktier Kommentar : De tre vanligaste sätten att erhålla ersättning ur bolaget är lön, utdelning på aktier och reavinst på försäljning av aktier. Flera av de nämnda sätten kan användas samtidigt. Kommentar : Ett vanligt förekommande problem för aktiebolag är hur uttag bäst skall ske ur bolaget. (c) kompetensresurs ab

Skatteskalornas konstruktion
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Inkomst Skatt % Skala för inkomst av tjänst Skala för inkomst av kapital och reavinster Kommentar : Skatteskalan för inkomst av kapital och reavinster följer en rät linje som vid högre inkomster starkt skiljer sig från skatten för inkomst av tjänst Kommentar : Inkomst av tjänst under ett grundavdrag är helt skattefri. Därefter råder ett intervall där man endast erlägger kommunal skatt. Vid en brytpunkt uppstår statlig skatt vilken i sin tur ökar i ett andra steg vid högre inkomster. Kommentar : Grunden för övervägandet är att skatten blir väldigt olika beroende på vilken inkomst som erhålls och hur stor inkomsten är. Kommentar : Om skalorna för olika inkomster betraktas för lön respektive inkomst av kapital och reavinst gäller i princip följande figurer. (c) kompetensresurs ab

Uttag som lön Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Skala för inkomst av kapital och reavinster Inkomst Skatt % tjänst Kommentar : Inom den s.k. brytpunkten är det vanligt att ta ut lön. En fördel är att pension intjänas med lön. En nackdel ur företagets synpunkt är att arbetsgivaravgifter måste betalas. (c) kompetensresurs ab

Uttag som utdelning Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Skala för inkomst av kapital och reavinster Inkomst Skatt % tjänst Kommentar : Fritt eget kapital kan utdelas till aktieägare. Det innebär att företaget tidigare har erlagt bolagskatt på intjänad vinst. Kommentar : Utdelning i fåmansföretag kan till en del vara helt skattefri, skattas som inkomst av kapital eller som inkomst av tjänst. Varje enskild situation måste därför analyseras. Kommentar : Problemet för de personer som klassas inom reglerna för fåmansföretagen är att utdelningen kan komma att ge skatt på fyra olika nivåer. Kommentar : En aktieägare som endast placerat kapital i företaget och som inte arbetar i företaget, passiv verksamhet, erhåller vid utdelning låg inkomstskatt. (c) kompetensresurs ab

Reavinst på försäljning av aktier
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Inkomst Skatt % Skala för inkomst av kapital och reavinster tjänst Kommentar : Innehavet av aktier i ett fåmansbolag kan avyttras till närstående eller utomstående personer eller bolag samt under vissa omständigheter till av aktieägaren annat ägt bolag. Kommentar : För fåmansföretagaren kan fyra olika skattenivåer drabba vinsten vid försäljning av aktier. Varje unik situation måste analyseras var för sig. Kommentar : En aktieägare som endast placerat kapital i bolaget, dvs passivt ägande, erhåller skatt på inkomst av kapital på vinsten. (c) kompetensresurs ab

Eget kapital i enskild firma, handels-/kommanditbolag
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Årets resultat i bolaget 200 kkr Eget kapital = Insats + årets resultat + insättningar uttag = 120 kkr Efterföljande år + - Insatskapital 50 kkr Insättningar 20 kkr Årets uttag 150 kkr Kommentar : Vid start hade bolaget ett eget kapital om 50 kkr i form av ett insatskapital. Vid ingången av efterföljande år uppstår ett eget kapital om 120 kkr i detta exempel. Kommentar : Enskild firma, handelsbolag och kommandit-bolag har inget aktiekapital. Startkapitalet kallas istället insats-kapital. Kommentar : Ägarna kan under året sätta egna nya pengar eller göra personliga utlägg för bolagets räkning. Dessa kallas insättningar. Kommentar : I detta exempel startas bolaget med en insats om 50 kkr. Under året uppstår i bolaget ett resultat som inte är beskattat. Beskattning sker hos ägarna av bolaget. Kommentar : Under året tar inte ägarna ut lön ur bolaget utan istället sker uttag. Uttagen är vanligen i nivå med lön men skall också täcka ägarnas p-skatt och arbetsgivar-/egenavgifter. Kommentar : Insatskapitalet kan i princip vara hur litet eller stort som helst. I handelsbolag och kommanditbolag regleras insatskapitalets storlek i ett bolagsavtal. (c) kompetensresurs ab

Checkräkningskredit Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Knuten till bankgiro Check- räknings- kredit Kundfakturor Övriga inbetalningar Leverantörsfakturor Löner, sociala avgifter, skatter … utbetalningar Buffertsaldo Kommentar : För att täcka likviditetsbehovet behövs så gott som alltid lån från bank eller eventuellt annan utomstående. Den vanligaste formen av kredit är checkräkningskrediten. Kommentar : Saldot på checkräkningen varierar ofta kraftigt. En buffert bör alltid finnas för att klara oförutsedda behov. Bevakning att kreditgränsen inte överskrids är viktigt. Kommentar : Dessutom är det vanligt att ett bankgiro knyts till checkkontot. Genom att använda bankgiro som referens vid betalningar sker själva in- och uttaget på checkkontot. Kommentar : Checkräkningskrediten knyts oftast till ett konto där de flesta transaktionerna för in- och utbetalningar sker. Storleken på kredit varierar beroende på lokala behov. (c) kompetensresurs ab

Lån Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Lån mot borgen av ägare Långsiktiga lån Lån mot inteckning i företaget (Företags- inteckning) Villkorliga andra lån Lån mot inteckning i fastighet (gravationsbevis) Kommentar : Andra former av krediter kan ibland erhållas av flera olika institut. Många gånger kan dessa krediter erhållas tillsammans med bidragsdelar eller andra goda villkor. Kommentar : Lån upptas vanligen på lång sikt för att täcka ett behov som tillika är långsiktigt. Mot lånet kräver oftast lån-givaren en säkerhet. Kommentar : Har företaget fastigheter ställs ofta krediter mot inteckningar i fastigheten. Inteckningar görs sällan över en viss nivå i fastigheten. Inteckningarna framgår av gravationsbevis. Kommentar : Om företaget har en vettig substans kan inteckning ske i form av företagsinteckningar. Ställda företags-inteckningar framgår i de flesta fall av årsredovisningen. Kommentar : En form av säkerhet är att långivaren erhåller en s.k. borgen av ägarna. Innebörden är kortfattat att om inte företaget kan betala lån och räntor står borgenären för detta. (c) kompetensresurs ab

Amorteringar och räntor
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Lån Amortering Lån Ränta Kommentar : Genom att amorteringarna minskar lånens storlek avtar också den årliga räntan. Viktigt är dock att beakta hur fast räntesatsen är satt. Kommentar : Amorteringarnas storlek beror på det antal år som krediten ställs ut på. Syftet med amorteringarna är främst att dessa skall svara mot värdeminskningen på tillgången. Kommentar : Ett lån skall vanligen betalas av via årliga amorteringar. (c) kompetensresurs ab

Annuiteter Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Lån Amortering Ränta Amortering + ränta = annuitet Kommentar : En form av lån är s.k. annuitetslån. Kommentar : Vid annuitetslån är amortering + ränta lika stor för varje år. Genom att lånet successivt minskar blir andelen ränta allt mindre och därmed amorteringen allt större. (c) kompetensresurs ab

Nyemission Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner Inventarier … Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Eget kapital Aktiekapital Årets resultat … Kassa och bank Bank Plusgiro … Skulder Långfristiga skulder Checkkredit Lån … Kortfristiga skulder Leverantörer Skatter … Obeskattade medel Avsättningar Nyemission ökar aktiekapitalet Ökade finansierings- behov Byta lån mot eget kapital Kommentar : När ett företag expanderar ökar behovet av kapital för att kunna köpa byggnader, inventarier, lager osv. Kommentar : Företaget kan vid dessa tillfällen öka aktiekapitalet genom nyemission. En nyemission ger vanligen gamla aktieägare företräde och gynnande via s.k. teckningsrätter. Kommentar : Ett annat behov finns ibland att byta lån mot eget kapital. (c) kompetensresurs ab

Fondemission Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Byggnader Maskiner Inventarier … Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Eget kapital Aktiekapital Årets resultat … Kassa och bank Bank Plusgiro … Skulder Långfristiga skulder Checkkredit Lån … Kortfristiga skulder Leverantörer Skatter … Obeskattade medel Avsättningar Vid fondemission fördelas aktiekapitalet på fler aktier Kommentar : När aktiekapitalet blivit stort är värdet per aktie ibland så stort att aktien har svårt att omsättas, dvs köpas och säljas. Kommentar : Vid dessa tillfällen kan företaget fördela aktie-kapitalet på fler aktier genom fondemission. Befintliga aktieägare gynnas ofta genom att erhålla s.k. delrätter till de nya aktierna. (c) kompetensresurs ab

Periodiseringsfonder
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Periodiseringsfond år 2 Periodiseringsfond år 3 Periodiseringsfond år 4 Periodiseringsfond år 5 Periodiseringsfond år 6 Bolagets vinst år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 Bolagets vinst år 1 Periodiseringsfond år 1 Återförs till beskattning senast efter 6 år Kommentar : Genom periodiseringsfonder kan 20 – 30 % av vinsten fonderas utan att beskattas. %-satsen har varierat sedan införandet av fonderna. Kommentar : Vanligen sker återföring av fond då förlust uppstår varvid fonderingen kvittas mot förlusten. Fonden har därvid tjänat syftet som buffert. Kommentar : Avsättningar kan göras under maximalt sex år varefter fonderingarna återförs till beskattning genom tillägg till resultatet för året då återföring sker. Kommentar : För att kunna utjämna det ekonomiska resultatet, dvs årliga vinster och förluster, kan obeskattade avsättningar göras i periodiseringsfonder. Kommentar : AB beskattas med en skattesats för bolag medan HB/KB och enskilda firmor beskattas hos ägarna. Skatte-effekten av avsättningen kan därmed vara olika. (c) kompetensresurs ab

Leasing Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Period med leasingavgift Avtal om leasing av objekt under en avtalsperiod. Eventuell första förhöjd avgift. Motiv för leasing : låser mindre kapital återlämningsrätt vid osäkerhet och snabb förändring Objektet ägs av leasingföretaget Rätt att lämna tillbaka till leasing- företaget till ett fastställt restvärde. Kommentar : Leasing är vanligt förekommande särskilt när det gäller anskaffning av bilar till företaget. Kopiatorer, datorer och möbler är andra vanliga leasingobjekt. Kommentar : Leasingföretaget äger hela tiden objektet. Efter leasingperiodens slut har man rätt att återlämna objektet till ett från början fastställt pris. Kommentar : Metoden innebär att ett avtal sluts om leasing av ett fastställt objekt. En fastställd leasingavgift erläggs under en angiven tidsperiod. (c) kompetensresurs ab

Factoring Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 8 : Finansiering av verksamheten Stock av kundfakturor som förfaller inom 1 – 100 dagar. Värdet av stocken = x kronor. Överlåts på annat företag som omedelbart ger likvid till säljaren om 95 – 98 %. Stocken av fakturor drivs in av factoringsföretag. Kommentar : Factoring innebär att ett företags kundfakturor belånas eller säljs till ett factoringföretag. Kommentar : Betalning sker omedelbart av företagets fakturor av factoringföretaget. Fördelen är den omedelbara inhämt-ningen av kundfakturornas värde. (c) kompetensresurs ab

Moderbolag Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 9 : Koncerner Koncern Moderbolag Dotterbolag > 50 % av rösterna Några specialfall beroende på inflytande. Kommentar : Ett bolag som äger andelar i andra bolag (juridiska personer) blir under vissa fall moderbolag till ett dotterbolag. Kommentar : Moderbolag och dotterbolag, som ofta är flera bolag, utgör tillsammans en koncern. Särskilda regler gäller redovisningen i koncerner. Kommentar : Några specialfall finns där ägandet tillsammans med andra närstående m.m. har ett avgörande inflytande över dotterbolaget. Kommentar : Det vanligaste fallet är att moderbolaget äger andelar som ger mer än 50 % av rösterna i dotterbolaget. I annat fall kallas dotterbolaget intressebolag. (c) kompetensresurs ab

Moderbolagets årsredovisning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 9 : Koncerner Koncern- balans resultat Noter om koncernen Förvalt- nings- berättelse I moderbolagets årsredovisning Moderbolag Dotterbolag Kommentar : I årsredovisningen för moderbolaget skall också i de flesta fall koncernen redovisas. (c) kompetensresurs ab

Moderbolagets årsredovisning
Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 9 : Koncerner Moderbolag Dotterbolag Elimineringar av interna resultatpåverkande faktorer interna fordringar och skulder minoritetsintressen interna andelsinnehav Kommentar : Vid skapandet av koncernbalans och koncern-resultat uppstår värden som måste justeras. Kommentar : Ekonomerna kallar detta för att man gör elimineringar av beloppen. Praktiskt gör man detta på ett s.k. elimineringsschema. (c) kompetensresurs ab

Utdelning i koncerner Företagsekonomi för företagsledning avsnitt 9 : Koncerner Moderbolag Dotterbolag Särskilda regler för utdelning Kommentar : Ett noggrant regelverk finns för när och hur mycket som får utdelas inom koncerner. Kommentar : Reglerna för utdelning inom koncerner är och har varit under utredning och förändring samtidigt som reglerna är ”snåriga” varför expertrådgivning alltid rekommenderas. (c) kompetensresurs ab

Företagsekonomi för företagsledning

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Företagsekonomi för företagsledning"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Företagsekonomi för företagsledning

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Företagsekonomi för företagsledning"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss