Utvärdering av kompletterande utbildning för akademiker med utländsk examen  Juristutbildning, lärarutbildning och förvaltningskunskap   Susan Niknami och Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) Lena härifrån

Bakgrund Sedan många år tillbaka har den utrikes födda befolkningen nästan lika hög andel med akademisk utbildning som den inrikes födda befolkningen. Ett flertal studier har visat att de utrikes födda akademikerna har lägre sysselsättningsgrad och lägre andel med ett kvalificerat yrke än de inrikes födda akademikerna.

Bakgrund Sedan många år tillbaka har den utrikes födda befolkningen nästan lika hög andel med akademisk utbildning som den inrikes födda befolkningen. Ett flertal studier har visat att de utrikes födda akademikerna har lägre sysselsättningsgrad och lägre andel med ett kvalificerat yrke än de inrikes födda akademikerna.

Hinder Otillräckliga kunskaper i svenska språket. Diskriminering. Landspecifikt humankapital. Brist på resursstarka nätverk. Bristande kännedom hos arbetsgivare om utländska utbildningar.

Hinder Otillräckliga kunskaper i svenska språket. Diskriminering. Landspecifikt humankapital. Brist på resursstarka nätverk. Bristande kännedom hos arbetsgivare om utländska utbildningar. Kompletterande utbildning kan sänka de flesta av ovanstående hinder.

Utbildningarna Avsedd för personer med en utländsk examen, som har invandrat och som har ett annat modersmål än svenska (förordning 1995:889) gäller till 15 jan 2009, därefter endast kravet på utländsk examen Juristutbildningarna vid Göteborgs och Stockholms universitet. Gavs 2005, 2007, 2009, 2010 4 terminers heltidsstudier Förkunskapskrav: minst 4 årig juristutbildning med examen

Lärarutbildningarna (ULV) vid universiteten i Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Örebro samt Malmö högskola. 2007,2008,2009,2010 Högst 4 terminers heltidsstudier Förkunskapskrav: eftergymnasial lärarutbildning Förvaltningsutbildningarna vid universiteten i Göteborg och Stockholm samt Malmö högskola. Gavs 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 Högst 2 terminers heltidsstudier Förkunskapskrav skiljer sig över tid och lärosäten Sammanlagt 1 271 individer, ca. två tredjedelar lärarstuderande, omkring hälften vid Stockholms universitet Det står 1435 I någon av de tidigare delrapporterna?????

Data Vi använder SCB:s longitudinella integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) LISA innehåller uppgifter på hela den svenska befolkningen i åldern 16 år och uppåt Vi har för åren 1995 – 2010 detaljerade individ uppgifter på: Demografiska bakgrundsegenskaper Arbetsmarknadsutfall Utbildning Susan tar över härifrån

Data LADOK = ett system för dokumentation av studieresultat för högskolestuderande i Sverige Information om bl.a.: Högskola Inriktning Termin och år för start, avslut Poäng Etc. Men ingen information om vilka de kompletterande utbildningarna är

Data Identifierat kompletterande utbildningar m.h.a. rapporter fr. Högskoleverket och intervjuer med kursansvariga. Förvaltning Jurister Läkare Lärare Sjuksköterska Socionom Tandläkare LISA data har länkats till LADOK data

Data Identifierat kompletterande utbildningar m.h.a. rapporter fr. Högskoleverket och intervjuer med kursansvariga. Förvaltning Jurister Läkare  startar 2009 Lärare Sjuksköterska  startar 2009 Socionom för få individer Tandläkare  startar 2010 Vi kan ej följa upp individer som påbörjade sin utbildning efter år 2007 LISA data har länkats till LADOK data

Datasetets konstruktion Kursdeltagare har påbörjat och avslutat sin utbildning under olika år. Konstruerat en dataset där alla relevanta aktiviteter har ordnats i tidsföljd i förhållande till det år individen påbörjade sin utbildning. år t-1_____år t_____år t+1_____år t+2______år t+3 Exempel År t= 2007: påbörjar utbildning År t-1 = 2006: information om arbetsmarknadsutfall, utbildning, demografi etc. Åren t+1, t+2, t+3 = åren 2008, 2009 och 2010: information om arbetsmarknadsutfall

Vilka är kursdeltagarna? Lena tar över härifrån

Vilka är kursdeltagarna? -demografi Kvinnor 70 – 87 procent. Genomsnittsålder 33 – 39 år. Gifta 54 – 67 procent. Bor i storstadslän 78 – 97 procent. Omkring hälften har varit i Sverige mindre än 6 år.

Vilka är kursdeltagarna? -ställning på arbetsmarknaden Drygt hälften sysselsatta året innan påbörjad utbildning, i sht jurist- och lärarstuderande. 23 procent av lärarstuderande, 30 procent av juriststuderande och 46 procent av förvaltningsstuderande hade ingen förvärvsinkomst året innan påbörjad utbildning. Av dem som ej var sysselsatta gick 31 – 54 procent på Komvux året innan påbörjad utbildning.

Vilka är kursdeltagarna? -Yrke Definition Högt kvalificerat yrke Ledningsarbete Kvalificerat yrke Arbete som kräver teoretisk specialkometens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Lågt kvalificerat yrke Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Process och maskinoperatörsarbete, transportarbete Okvalificerat yrke Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning  

Vilka är kursdeltagarna? -Yrke Juriststuderande Lärarstuderande Förvaltnings-   studerande Högt kvalificerat yrke 20,4 32,1 8,5 Kvalificerat yrke 6,8 6,4 2,7 Lågt kvalificerat yrke 22,3 22,9 23,3 Okvalificerat yrke 4,9 4,8 4,5 Ingen yrkesuppgift 45,6 33,9 61 Yrke jurist 7,8 - Yrke lärare 31

Oddset att påbörja kompletterande utbildning till lärare eller kurs i förvaltningskunskap. -en jämförelse mellan kursdeltagare & övr. behöriga Födelseland Ref född Norden

Oddset att påbörja kompletterande utbildning till lärare eller kurs i förvaltningskunskap. -en jämförelse mellan kursdeltagare & övr. behöriga   Övriga variabler Ref född Norden

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Hur är individens inkomst och sysselsättning tre år efter påbörjad utbildning jämfört med vad inkomst och sysselsättning skulle ha varit om hon eller han inte påbörjat utbildningen? Susan tar över härifrån

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Matchningsansats (se exempelvis: Kennerberg och Åslund 2010; Eliason, Lundborg och Vikström 2011, Hägglund, Johansson och Laun 2012). till varje individ som gått kompletterande utbildning ”matchar” vi en person från gruppen behöriga som är så lik individen som möjligt. Vi matchar på bl.a. följande faktorer: Demografi (kön, ålder, boendeområde, födelseregion, invandringsår, etc.) Arbetsmarknad (arbetslöshetsdagar, sysselsättning, yrke, inkomster) Utbildning

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Vi vill veta effekten av kompletterande utbildning på: Förvärvsinkomst Sysselsättning Yrke

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Resultat *

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Resultat Förvärvsinkomstutveckling bland deltagare och icke-deltagare i kompletterande lärarutbildning

Effekt av kompletterande utbildning på arbetsmarknadsutfall Resultat Förvärvsinkomstutveckling bland deltagare och icke-deltagare i kompletterande högre praktisk förvaltningsutbildning

Sammanfattning Ända sedan 1990-talet har olika typer av kompletterande utbildning bedrivits i syfte att underlätta för akademiker med utländska utbildningar att få ett arbete som motsvarar hans eller hennes kompetens. Inga tidigare studier har dock analyserat om syftet uppnåtts eller ej. Vi studerar m.h.a. registerdata kompletterande utbildning till jurist och lärare samt förvaltningskunskap under perioden 2005 – 2010.

Sammanfattning Vi finner att den kompletterande lärarutbildningen har en positiv effekt på inkomstutvecklingen. Den positiva effekten drivs inte enbart av att fler blir sysselsatta utan också av att fler får ett yrke som motsvarar kompetensen. För jurister och förvaltare är resultaten inte lika entydiga. Behövs fler observationer för att kunna följa upp jurister. Viktigt att påpeka att vi i denna studie ej kan utesluta att icke observerade egenskaper såsom nätverk, kunskaper i svenska språket etc. kan ha påverkat våra resultat.