Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar Margareta Grafström Professor i vårdvetenskap

Att vara i den fasen i livet att man själv eller ens nära anhörig kommer i behov av hjälp kan bli en påfrestande förändring. Äldre människor har tyvärr en lägre maktstatus i västvärlden och blir inte alltid behandlade med respekt när det gäller offentlig vård och omsorg. Familjen måste stärka deras position i kontakter med vård och service och gör oftast detta.

Familje-system-teori Familjen är ett system som är mer än summan av delarna i konstant interaktion med samhället. Subsystem i familjen: Make/maka, föräldrar, barn, syskon Alla med specifika funktioner i familjen. Utvidgad familj i form av andra anhöriga blir också adderade i systemet.

Familjens roll Familjen har rollen av att representera, skydda, initiera, i kontakten med hälso-och sjukvården. Familjen får då representera både den äldre närstående och sig själv som hjälpare i hemmet. Det blir ett ökat tryck på främst de vuxna barnen och hur desa upplever sina hanteringsmekanismer påverkar deras attityder i mötet med biståndsbedömare och hemtjänsten samt även den egna familjen.

Transitionsteori När en persons realistiska värld blir avbruten genom stora förändringar eller stora beslut. Teorin om transition handlar om den process som hjälper personen att överbrygga från den sönderslagna tidigare verkligheten till en ny konstruktion av ett annorlunda sätt att leva. Detta händer när en äldre närstående kommer i situationen att han/hon behöver hjälp och stöd och betraktas som en av de största transitionsprocesserna i livet

Transition in i hjälparrollen Transitionsprocessen hindras eller befrämjas av personliga, omgivnings-och sociala faktorer. Från att ha levt ett eget liv halkar den anhörige in i en roll av hjälpare, vårdare utan att kanske inte riktigt märka när det började. Betyder känslomässiga påfrestningar och stress och även mer insatser i hjälpandet

I Sverige och västvärlden i stort blir familjen i ökande grad involverade i omsorg pga den ökande skaran av äldre, reducerad ekonomi i samhället, och beslutet att äldre ska få möjlighet att bo kvar i sitt egna hem så länge som möjligt, detta trots att de har ökande behov av vård och social service. Men hjälp och vård efterfrågas oftast inte förrän situation är omöjlig att hantera för familjen ensam.

Familjen - samhället I forskning om kontakten mellan biståndsbedömare och familjen sägs att känslomässiga och psykosociala aspekter hos anhöriga blir negligerade och att de saknar möjlighet att tala om sig själva och sociala och emotionella behovsaspekter relaterade till deras hjälp-roll. (Janlöf 2006)

Kvinnors roll Självklart att kvinnor ger omsorg i familjen Socialisationsprocesser styr Generationsbanden är starka Det är troligen så att rollen som hjälpare bland syskonen bestäms tidigt och implicit, omedvetet, det är inte utsagt. Den ensamstående, som bor geografiskt nära och är kvinna (även om det finns söner också) vårdar oftast.

Barnen har ett stort ansvar i omsorgen De vuxna barnen får oftast en mycket stor omsorgsroll då en eller båda föräldrarna är svaga och bräckliga

Vilket av barnen vårdar? Döttrar och söner har likartade känslor för de gamla föräldrarna och skiljer sig inte märkbart åt i känslor och attityder i omsorgsrelationen men döttrar vårdar i avsevärt högre grad än söner (88%). Det finns en skillnad mellan vårdinsatserna som söner respektive döttrar ger

Varför vårdar de vuxna barnen sina sjuka föräldrar? Solidaritet, utbytestanken . att ge tillbaka är starkt styrande och de starkaste skälen till att barnen vårdar sina föräldrar.

Vem vårdar? Självklart att kvinnor ger mest omsorg i familjen Döttrar har den högsta bördan oavsett hjälpbehov – dement eller inte dement Socialisationsprocesser styr Generationsbanden är starka

Anpassningsstrategier Ett vanligt handlingsmönster hos kvinnor som växer fram som en anpassning till strukturella förhållanden Kvinnorna väljer att jämka, att ställa upp, att se till att livet omkring dem flyter. Denna strategi är tydlig och gör att det trots allt fungerar. De som drabbas är döttrarna själva

Anpassning Kvinnorna anpassar sig inte bara till strukturella förhållanden på arbetsmarknaden utan också till sin familj och de krav som ställs på dem som hustrur, mödrar och omsorgsgivare till flera gamla svaga släktingar.

Förändring Input från samhället och feed back genom interaktionen inom familjen och mot samhället är viktigt. Anhöriga önskar matchad och mer flexibel hemhjälp, mer besöksinsatser och uppföljning.