Vad är det viktigt att tänka på? – tvåspråkiga familjer ”Mitt språks gränser betyder min världs gränser” /Ludwig Wittgeinstein, filosof, (1889-1951)/ Barnet lär sig olika tankesätt, kulturer, traditioner och normer som återspeglas i de olika språken. 3 ord för snö i svenska: kramsnö, blötsnö, nysnö – 9 ord i samiska /Teckning av Burhan Misirli/ ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Tvåspråkighet (Så blir barn tvåspråkiga, Lenore Arnberg, 2004) Aktiv Barnet förväntas förutom att förstå minoritetsspråket, också att kunna tala det. Passiv Barnet förstår minoritetsspråket men talar inte det. (Föräldrarna fortsätter att tala Mr och uppmuntrar att lyssna på det så mycket som möjligt.) Absolut Barnet är (nästan) lika skickligt som infödda talare i bägge språken. ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Föräldrar som fostrar sina barn tvåspråkigt – kategorier: Familj 1 – förälder A tillhör invandrargrupp + förälder B tillhör invandrargrupp, samma språk Familj 2 – förälder A tillhör invandrargrupp + förälder B är svensk Familj 3 -förälder A tillhör invandrargrupp + förälder B tillhör invandrargrupp, olika språk Familj 4 – föräldrar A och B har svenska som modersmål (andra/tredje generationens invandrare) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Invandrarföräldrar – viktiga lärare för sina barn. Frågeställningar. 10. Vilken roll har jag i mitt barns språkinlärning? 9. Är det dåligt om mitt barn blandar språken? 8. Kan mitt barn lära sig två (flera) språk lika bra? 7. Påverkar tvåspråkighet inlärningen av svenska negativt? 6. Vad ska jag göra om mitt barn svarar bara på svenska? 5. Vilket språk ska vi tala med vårt barn? 4. Får jag prata svenska med mitt barn? När då? 3. Hur ska jag gå till väga för att fostra mitt barn tvåspråkigt? 2. Vad är tvåspråkighet? 1. Varför ska jag fostra mitt barn tvåspråkigt? 11. Kan en svensktalande förälder vara en språklig förebild för sitt barn? ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Hur lär sig barn språk. Föräldrarnas egen roll i språkinlärningen Hur lär sig barn språk? Föräldrarnas egen roll i språkinlärningen (Så blir barn tvåspråkiga, Lenore Arnberg, 2004) Yttre förstärkning – barnets omgivning Barnet betraktas som ”tabula rasa” (tom skrivtavla) som fyllas med kunskap. Språkinlärningen inträffar p.g.a. belöningar (förstärkning) – barnet förstärks positivt när det ger ifrån sig riktiga ljud, ord, fraser eller meningar. Felaktiga former förstärks negativt. Vissa infödda förmågor Barn är födda med förmågan att lära sig språk. (Language Acquisition Device, Noam Chomsky) Språkliga data Bearbetning (LAD) Förmågan att förstå och framställa meningar. Aktiv ansträngning att strukturera världen - språket Inre motivation som följer av ett behov av att förklara och förstå världen och ett socialt behov av att kommunicera och samverka med andra (Jean Piaget). Härmning med eller utan fullständig förståelse av det som härmas Mycket av det barnet lär sig är ett resultat av iakttagande och härmande av andra. Barn hör språk runt omkring sig och även om de inte direkt härmar så tar de ständigt emot information om de språk de hör. Den informationen kan senare återaktiveras (Albert Bandura). Aktiv samverkan med vårdare och andra Språket utvecklas i ett sammanhang av växelverkan och kommunikation med andra personer som betyder mycket i barnets liv. Genom att föräldrarna upprepar ord och fraser under dagliga rutiner kommer barnet gradvis att lära sig språket (Gordon Wells). ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Att få barn tvåspråkiga – strategier för föräldrarna En person ett språk strategi – ”1PS” Blandad strategi – ”2BS” Enbart minoritetsspråket i hemmet – ”1MS” Enbart det ena språket till en början* - ”1S” *Såväl simultan (båda språken samtidigt) som successiv (man lär sig det ena språket först och det andra därefter) tvåspråkighet under den tidiga barndomen kan leda till en hög grad av tvåspråkighet. ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Halvspråkiga barn/elever och språkinlärning 1. Etablering av språk 1 som blir grunden till inlärning av språk 2, 3, ... . - språkutvecklande miljö i skolan, språkförstärkning genom varierande lexikala områden (So, No, Matematik, etc.) - icke-svensk talande familj eller familj med svenska som andra språk. 2. Utveckling av flera språk samtidigt (långvarig process). - språkutvecklande miljö i skolan: språkförstärkning i svenska och modersmål genom varierande lexikala områden dock i det sist nämnda fallet i be i betydligt mindre grad. - språkstödjande miljö hemma (kvalitet kommer att skilja sig vilket beror på föräldrarnas utbildning, fokus kan vara enbart på det talade språket). - föräldrar är låg utbildade (skolans ansvar för extra stödinsatser för eleven). Dagmara Dosz Nyberg 2010

Språkfrämjande aktiviteter – vilka är de? SAGOLÄSNING – SAGOR OCH HISTORIER FRÅN HEMLANDET ELLER BARNDOMEN SÅNGER RAMSOR FILMER Deltagande i SAMTAL med intresserade och stödjande samtalspartners. SAMTAL REDAN FRÅN FÖRSTA BÖRJAN!!! Språkfrämjande aktiviteter – vilka är de? ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

SAGOLÄSNING – SAGOR OCH HISTORIER FRÅN HEMLANDET ELLER BARNDOMEN - Barnet utvecklar språket (ökar ordförrådet och ger kontakt med nya språkliga strukturer) men utvecklar sig också intellektuellt och emotionellt (förståelse för egna känslor genom identifiering med figurerna, ger känslomässigt kontakt mellan barn och föräldrar). - Förmågan till abstrakt tänkande främjas (ökar barnets fantasi). - Frågor mitt i läsningen skall inte ses som störande – genom dessa frågor ökar barnet sin förståelse av berättelsen. - Läs för barnet så länge det är intresserat. - Läs högt för barnet varje dag! SÅNGER och LEK, t.ex. skriv ner vad barnet säger och sedan läs det högt. RAMSOR FILMER DET UTVECKLANDE SAMTALET - Ge sin samtalspartner talutrymme. - Hjälp till att sätta ord på det barnet vill uttrycka, berätta vad händer i omgivningen, om vad du själv gör. - Prata på en nivå strax över barnets. - Positive feedback, beröm barnet, ge stöd i barnets försök att kommunicera. - Se barnet som en kompetent språkpartner, barnet vill känna sig tryggt istället för okunnigt. - Behandla barnet som en person vars åsikt har betydelse och vars känslor respekteras. (Ronald McCauley) - ”här-och-nu samtal” med de yngre barnen. -undvik frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”, frågor som kräver längre och utförligare svar istället, ”hur?, vad,? Varför?, på vilket sätt?”. - Utveckla vad barnet säger: ”vovve” – ”Ja, det där är en hund, inte sant?”. ”Total inlärningsupplevelse” – flera sinnen samtidigt är inblandade. (Så blir barn tvåspråkiga, Lenore Arnberg, 2004) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Vilket språk ska vi tala med vårt barn då vi föräldrar talar ett annat språk än svenska /har olika modersmål? Föräldrar talar med barnet det språket som de behärskar bäst och som de kan uttrycka sig mer nyanserat på. (känslor, sagor och berättelser från sin egen barndom, göra rim och ramsor tillsammans viktiga för språkutveckling). ”En person – ett språk” – föräldrarna var och en talar sitt språk med barnet helst i alla situationer. På så sätt behöver barnet inte blanda språken. Det är den allra säkraste och minst ansträngande metoden för barnet. Om man använder sig av den metoden kan parallell tvåspråkighet ha positiv påverkan på barnets vidare utveckling. ” STUDIE - ett barn lär sig tyska av sin mor och franska av sin far medan han växer upp i Frankrike. Barnet uppnår samma skicklighetsnivå på båda språken som enspråkiga barn. Förklaring: bägge föräldrarna konsekvent har använt sitt eget språk när de talade med barnet. I fall där förekom blandning av två eller flera språk var resultaten inte lika fördelaktiga. (Jules Ronjat 1913, Lenore Arnberg, 1994) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

När får man byta till svenska? Det vara svårt att vara konsekvent i att bara tala modersmålet med barnet. I vissa situationer, som vid läxhjälp eller när det är extra viktigt att omgivningen förstår vad man pratar om, kan man tillfälligt byta språk. (Två språk eller flera, Myndigheten för språkutveckling, 2006) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Vad ska jag göra om mitt barn svarar bara på svenska? När ett barn vägrar att tala sitt modersmål då är det inte bara språket som är i fara utan barnets känsla och identitet. (Landberg, 1996). Fundera på följande punkter: Är detta tillfälligt? Kortsiktigt och beror inte på språksvårigheter. Bryter föräldrarna mot reglerna genom att inte tala modersmål hemma? Finns det personer i närvarande som inte talar språket? Ett uttryck för vanlig artighet? Hitta någon form av kompromiss. Aldrig be ett barn ”visa upp sig” och ”säga något på x-ska bara för att det kan vara intressant för t.ex. en besökare. Det känns oerhört pinsamt och onaturligt. Är barnet endast receptivt tvåspråkigt? (förstår bättre än talar?) Det är orättvist mot barnet att kräva att tala modersmålet. Föräldrarna bör överväga andra möjligheter för att uppmuntra barnet till att uttrycka sig på och hålla språket vid liv. - Det är viktigt att skilja mellan ”vägra att tala i vissa situationer” och ”långsiktig vägran”. Oavsett fallet fortsätter föräldrarna att tala sitt modersmål även om barnet bara svarar på svenska … om de vill att barnet ska bli tvåspråkigt (receptiv tvåspråkighet). ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Påverkar tvåspråkighet barnets inlärning av majoritetsspråket (svenska) negativt? Barn från familjer i vilka föräldrarna talar svenska har normal språkutveckling när det gäller svenskan. Även när det gäller barn i familjer där ingen av föräldrarna talar svenska så är barnens svenskkunskaper ofta lika goda förutsatt att det finns tillräckligt många möjligheter att komma i kontakt med svenska språket utanför hemmet. (Två språk eller flera, Myndigheten för språkutveckling, 2006) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Kan barn lära sig två språk eller flera lika bra? Barnet kan lära sig två eller flera språk lika bra. Språken konkurerar inte utan snarare fungerar som stöd för varandra. Inlärningen av svenska sker inte på bekostnad av modersmål och tvärtom. (Två språk eller flera, Myndigheten för språkutveckling, 2006) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

What would Kajsa like to bake? Är det dåligt om mitt barn blandar språken? Simultan (parallell) språkinlärning – ett barn lär sig två språk samtidigt, barnet har förmågan att hålla isär sina två språk (Viberg 1987). Språkblandning är inte något tecken på ”förvirring” utan ett naturligt stadium när de tvåspråkiga barnen lär sig att skilja de två språken åt. (Lenore Anberg, 1994). Språkseparation sker gradvis genom att barnen börjar använda sina två språk på olika sätt beroende på vem de talar med. (Baker, 1996). Inget orosmoment. Språkblandning kan ske på ord- eller frasnivån. Jag ska baka a cake. What would Kajsa like to bake? ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Kodväxling: ”Jag ska pusha (skjuta) vagnen”. Kodväxling är naturligt för tvåspråkiga barn och vuxna och innebär att man medvetet skiftar mellan språken. Det finns ett antal orsaker, bl.a.: - avsaknad av ett ord i ett av språken. - visa aktiviteter har endast upplevts i samband med ett av språken. - man önskar skapa en särskild kommunikationseffekt. -man vill utesluta någon från samtalet. (Så blir barn tvåspråkiga, Lenore Arnberg, 2004) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Föräldrarna är modeller för barnens beteende – hur så? Barn imiterar föräldrarnas attityder och beteende. Om de har visat att det är nyttigt och positivt att kunna två språk och tillhöra två kulturella grupper kommer detta således att hjälpa barnen att utveckla liknande positiva attityder. Om föräldrarna å andra sidan är negativa gentemot det ena språket eller den ena kulturgruppen kan detta göra svårt för barnen att inse fördelarna med att vara tvåspråkig och att tillhöra två kulturella grupper. (Så blir barn tvåspråkiga, Lenore Arnberg, 2004) ”Om de två kulturerna värderas lika i hemmet (föräldrar), i skolan och i samhället i stort och om tillhörighet till två kulturer betraktas som lika värdefull som tillhörighet till en enda kultur, så kommer barn och tonåringar som har kontakt med två kulturer att godta båda istället för att avvisa eller bli avvisade av den ena eller den andra (Grosjean, 1982, s.166). ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Hur kan en svensktalande förälder vara en språklig förebild för sitt barn? En svensktalande förälder som lär sig minoritetsspråket i familjen kommer att vara en språklig förebild för barnet genom sin positiva inställning till språkinlärningen. (Två språk eller flera, Myndigheten för språkutveckling, 2006) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Varför är det viktigt för det tvåspråkiga barnet att kunna läsa Varför är det viktigt för det tvåspråkiga barnet att kunna läsa? (Edith Harding, Philip Riley, Den tvåspråkiga familjen, 1994) Kulturarvet – att kunna läsa på sitt andra språk ger barnet tillgång till den andra kultursfären. Barnet utvecklar en djup känsla för figurerna i sina första böcker och som en följd blir ”bikulturellt”. Den språkiga aspekten – barnet får lära känna olika former och varianter av språket som det annars inte skulle ha stött på. Den kognitiva aspekten – det skrivna ordet ger barnet ett verktyg att beskriva och bearbeta sina erfarenheter vilket har stor betydelse för barnets förmåga att utvecklas kognitivt. Hålla språket vid liv – förmågan att läsa är det bästa verktyg man kan ge sitt barn för att det aktivt skall kunna hålla språket vid liv under perioder när det andra språket dominerar. Ett sätt att motverka bristen på kontakt med minoritetsspråket i omgivningen. ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Varför är det skillnad i språkbehärskning Varför är det skillnad i språkbehärskning? (Gisela Håkansson, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, 2003) Åldern – anges som den viktigaste faktorn för lyckad språkinlärning. Ju tidigare man utsätts för språket, desto bättre går det. Gränsen för första språkinlärning går vid tre års ålder, sedan lärs språket som ett andraspråk vilket tar längre tid och sällan ger lika gott resultat. (MacLaughlin 1978). Attityder – forskning om motivation visar att det är positivt för språket om man vill integreras i den grupp som talar språket. Språkanvändningsmönster ( familjedomänen och kamratdomänen) – om man inte använder ett språk tillräckligt mycket får man inte den stimulans som behövs för att det ska utvecklas. Undervisningens omfattning och inriktning – de som får undervisning på ett språk uppnår bättre resultat vad gäller språkbehärskning i jämförelse med de som bara fick undervisning i ett språk. Modersmålsundervisning omfattar språkliga drag, landets historia, kultur och geografi (Lp94). Empiriska undersökningar visar att det behövs en större insats än några timmar modersmålsundervisning för att barnet ska uppnå hög behärskning av modersmålet. ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Tvåspråkighet genom språkbad Förståelse av språket går före produktionen. Det begärs inte att små barn ska yttra sig förrän de har fått lyssna på språket. Autentiska och meningsfylla kommunikativa situationer är i fokus. Barnen/Eleverna rättas på innehållet i deras uttalanden, inte på formen; Rättningar på former är implicita, t.ex. ”Jag bledde jätteglad” svaras av vuxen med ”Jaså blev du så glad!”, ej med ”Du ska inte säga bledde eftersom blir är ett oregelbundet verb och heter blev i preteritum”. Man talar inte om språket utan använder språket för att tala om andra saker och ting. (Lenore Arnberg, Så blir barn tvåspråkiga, 1994) ©Dagmara Dosz Nyberg 2010

Praktiska råd för tvåspråkig fostran (Lenore Arnberg, Så blir barn tvåspråkiga, 1994) Läs för barnet på ditt modersmål. Låna böcker på minoritetsspråket från biblioteket. Berätta sagor och berättelser. Lär barnet visor, barnramsor (bra träning i svåruttalade ord). De måste upprepas många gånger innan barnet lär sig dem. Lek med barnet. Lekar skall innefatta olika aspekter av språket (t.ex. ordlekar, övningar med bokstäver). Använd massmedier (barnskivor med visor och berättelser, TV och barnfilmer). Gör saker tillsammans som kräver att man följer skrivna instruktioner på minoritetsspråket. Träffa andra tvåspråkiga familjer för att ta reda på andra framgångsrika metoder för tvåspråkig fostran. Resor till minoritetsspråkslandet (kontakt med släktingar). Resor har positiv inverkan på barnets användning av minoritetsspråket, t.ex. barnets användning av engelska i samtal med föräldrarna ökade från 12% före resan till 73% närmast efter resan (Lenore Arnberg, ”Så blir barn tvåspråkiga”, 1994). Långa besök av vänner och släktingar som inte förstår svenska. Ge aldrig upp eller känn er misslyckade om barnet svarar på svenska. ©Dagmara Dosz Nyberg 2010