Evidensbaserad praktik – vad handlar det om? Jenny Nybom Arbetat Institut kopplade till SOS kring EP sen 2003 Egen forskning om socialbidrag/ FIA

Program Syfte och innehåll i en evidensbaserad praktik - Lokal uppföljning - Metoder och bedömningsmetoder Implementering av evidensbaserad praktik Vad gör socialstyrelsen för att bidra till EBP

EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002) ”Evidens fattar inte beslut – det gör människor” Personens situation samt kontextuella faktorer Professionell expertis Bästa vetenskapliga evidens Den berörda personens önskemål Saketts folkhälsoforskares 1990 kommer från medicinen. Evidens -latinets evidenta – ung. bevis om eller vetenskapligt stöd för insatsers effekt. EBP handlar om att integrera Kunskap om personens/brukarens situation Känna till det vetenskapliga stödet för det arbete man bedriver Andra delen handlar om att involvera brukaren i bedömnings och i beslutsprocessen Professionell expertis betonas det senaste decenniet eftersom denna ska kunna Identifiera och bedöma situation och behov Söka kunskap (evidens) om bedömningsmetoder och metoder Värdera bedömningsmetoders och metoders kvalitet utifrån kunskapen Integrera klientens förutsättningar och önskemål i beslut t e x om insatser Följa upp klientarbetet för att bepröva erfarenheter Kontexten; ta hänsyn till policy, lagar, ekonomiska aspekter sa att insatsen kan ges till flera.  

Några argument för en evidensbaserad praktik Brukarfokus Ökad transparens (bedömningar och beslut går att se och följa) Undvika metoder som saknar effekt eller är skadliga Utvecklingsbefrämjande förhållningssätt Hjälp till: Främsta syftet att minska risken att oavsiktligt skada. Transparens: motiven till besluten synliga. Utveckling: kritiskt förhållningssätt till kunskap och bidrar till långsiktig kompetensutveckling. Mindre benägna att hoppa på nya trender bara för att de är populära eller allmänt använda. Om man har koll på vilka effekter de egna insatserna har. Insatser kan vara skadliga och därför måste utgångspunkten vara att det genom utvärderingar bevisas att en insats har avsedda effekter. Kostnadseffektivitet: fler brukare kan få ta del av samhället stöd.

Olika slags kunskap behövs i EBP Kunskap om metoder och deras evidens på det sociala området Kunskap om standardiserade bedömningsmetoder och deras evidens Kunskap om den egna verksamheten genom lokal uppföljning Förbättrings och kvalitetsarbete genom systematisk dokumentation. Många tror att en evidensbaserad praktik bara består av vetenskaplig forskning som kunskapsunderlag. Men vetenskaplig forskning är en del till kunskap men det behövs mer eftersom vi vet att den forsknings genomgång som finns visar att det saknas vetenskapliga kunskap om effekter av olika stöd för stora delar av det sociala området. Det behövs vetenskapliga utvärderingar där olika metoder och insatser jämförts på ett tillförlitligt sätt. Denna kunskap kommer att växa i takt med att sådana studier nu görs.   Men det behövs också annan systematiserad kunskap. Därför finns det ett stort behov av att dokumentera, följa upp och utvärdera verksamheter och metoder på ett strukturerat och systematiskt sätt. En klar och tydlig dokumentation av verksamheten, dess mål och innehåll gör en bra grund för uppföljningar och gör också verksamheten synlig för brukare och andra. Återkom till detta i projktet ”prakikens exempel” SSD

Lokal uppföljning ”beprövar” den professionella erfarenheten Kan bestå av: Grundläggande verksamhetsbeskrivningar av klientgrupper, bedömningar och insatser (klienter och insatser) Analyser av vem som får vilka insatser och kunskap (= kopplingen mellan behov och insatser) Att söka och granska metoder och bedömningsmetoder för verksamhetens behov Före- och eftermätningar synliggör förändring Sammanställningar av resultat på gruppnivå Många gånger erfarenhet att en insats eller metod fungerar väl. Men vi vet inte. Därför är det så viktig att dokumentera innehållet och resultat av insatsen för att synliggöra . Det finns olika sätt att göra individuella uppföljningar ett minimikrav är fore och efter mätningar helst med hjälp av färdiga formulär sk standardiserade bedömningsinstrument. Finessen med det är att bedömningsinstrumenten är testade genom vetenskaplig prövning att frågorna är relevanta för den aktuella situationen och gruppen och att den avser att mäta det den ska mäta. Det är inte ovanligt att om man har som mål att bli drogfri med en insats ställer man frågor om relationer, boende ekonomi men inte om man är mindre drogfri.

Fördelar med att dokumentera och följa upp systematiskt Gör verksamheten synligare för brukare, beslutsfattare och professionen Möjliggör kvalitetsutveckling genom att utvecklings- och förbättringsområden tydliggörs Ökar kunskapen om resultat av bedömningar och insatser Ger en informerad utgångspunkt i granskning av nya bedömningsmetoder och metoder

Standardiserade bedömningsmetoder (SoS definition) ”Standardiserade bedömningsmetoder är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. De har prövats för relevans och tillförlitlighet och innehåller instruktioner för användning” Består av ett formulär (instrument/checklista) och en manual Innehåller på förhand fastställda frågor

Standardiserade bedömningsmetoder i en evidensbaserad praktik Underlättar lokal uppföljning Gynnar likvärdiga bedömningar Ger uppgifter om klientförhållanden som kan jämföras för olika grupper eller kommuner Synliggör kopplingen mellan behov och insatser Kan användas för uppföljning av förändring för klienten Involverar klienten i bedömningen

Hur värdera en standardiserad bedömningsmetod Kriterier att uppmärksamma: Vilken syfte och målgrupp har bedömningsmetoden! Bygger bedömningsmetoden på forskning och beprövad erfarenhet Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas (validitet) Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas på ett tillförlitligt sätt (reliabilitet) t ex oavsett vem som frågar Är bedömningsmetoden prövad i svenska förhållanden Ger manualen gott stöd för användning och tolkning av resultat

Metoder och andra åtgärder – exempel på definitioner Metoder – insats som är strukturerad och replikerbar och används för att reglera klientarbetet (dvs. med syfte att åstadkomma en viss förändring) Arbetssätt - kan men måste inte vara riktat till klienter (kan vara ett nytt sätt att organisera verksamheten) Insats – åtgärder riktade direkt till klienter

Följande slags studier (deras design) ger inte evidens om en insats effekter Kliniska erfarenheter Klienters tillfredsställelse Undersökningar utan direkta mått på utfallsvariabeln Konsensus om att en metod är effektiv Att en utvärdering publicerats i en vetenskaplig tidskrift För- och eftermätning utan jämförelsegrupp 12

Andel av insatser som framstod som effektiva utifrån design 5 Randomisering 4 Jämförelsegrupp med stat kontroll 3 Jämförelsegrupp utan stat kontroll 2 Före – efter utan jämförelsegrupp 1 Sambandsstudie vid ett tillfälle 37% 61% 66% 74% 80% Sämst - - - - - - - - - Bäst 1.Randomiserad studie. Jmf 2 grupper där undersökningsgrupperna har fördelas med hjälp av slumpen. Lika före insats. Betraktas som den mest tillförlitliga modellen. 2. Jämförelsegrupp med statistisk kontroll bakgrundsfaktorer Se till att grupperna blir så lika som möjligt 3. Samma som ovan men utan statistisk konroll av bakgrundsfaktorer. Tex två klasser där en har elever med hög invandrar bakgrund och den andra inte. 4. Survey undersökningar, enkät vid ett tillfälle. Kan visa förekomsten av ett visst problem men ej vad det beror på. 13

Implementering centralt för allt förändringsarbete Implementering är de procedurer som används för att införa nya metoder och arbetssätt i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att dessa används som avsett och med varaktighet. Finns mycket forskning om implementering – CUS/IMS och SoS har arbetet mycket med frågor om implementering av metoder/ bedömningsmetoder och EBP 14

Vanliga missförstånd som rör förändringsarbete Om en metod/bedömningsmetod är spridd måste den vara bra Information räcker för att åstadkomma förändring Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Det räcker att man tror på det man gör för att det ska bli bra 15

Generella steg vid implementering Inventering av behov (av exempelvis nya metoder eller bedömningsmetoder) Förankring Planering Utbildning Handledning när metoden börjar användas Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod) (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år Implementering innehåller mångas steg Dessa sker parellellt Att implementera ett nytt arbetssätt tar tid 16

Några faktorer som underlättar implementering Förändring som motiverats genom utvärdering/lokal uppföljning Att börja där förutsättningarna är bäst – exempelvis inte där motståndet är starkt Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd Lokalt ägande av förändringsarbetet Aktivt ledarskap Demonstrationsexempel som en del av utbildningen – underlättar förståelse Hänsyn till betydelsen av sociala nätverk –t ex individer på andra arbetsplatser kan spela roll Utvärdering av den lokala verksamheten 17

Vad gör SoS för att främja EBP Utvecklar webbaserat stöd för en evidensbaserad praktik Medverkar i uppbyggnaden av regionala plattformar Granskar metoder och bedömningsmetoder på metodguiden Utvecklar bedömningsmetoder Utvärderar metoder Bygger upp erfarenheter av lokal uppföljning Tar fram vägledande material, nationella riktlinjer, nationella indikatorer, öppna jämförelser Behandlar termer och begrepp för ökad enhetlighet Hänvisa till böcker

Webbstöd till evidensbaserad praktik Syfte att utveckla ett nationellt stöd för att underlätta implementering av EBP samt förbättringsarbete av socialtjänsten Målgrupper: politiker, chefer och professionen på lokal nivå Sammanställer internationell forskning, egen forskning och erfarenheter av implementering av evidensbaserad praktik från CUS, IMS och SoS Lanseringen på kunskapsguiden som sammanställer kunskap för professionella inom vård och omsorg (Idag omfattas Vård & omsorg om äldre och Psykisk ohälsa) Uppdraget innebär både att utveckla nytt stöd och samla befintligt stöd i form av praktiska exemplen hur man arbetar i praktiken. Synlighetsundersökningen 72 procent av cheferna som var intresserade att införa en evidensbaserad praktik på arbetsplatsen. Handlar om att ha en organisation för att föra in, värdera och följa upp kunskap samt använda den kunskapen till förbättringsarbete.

Ledarskapet s roll i implementering av en evidensbaserad praktik Vidmakthåll förändring 7 Motivera medarbetare och bygga allianser Uppmuntra lärande och utveckling Föregå med gott exempel 4 5 6 Här är de 7 stegen för ett framgångsrikt ledarskap när det gäller att implementera EBP. Ta fram en vision 1 Mät för- ändrings- beredskap 2 Bestäm riktning och utveckla en strategi 3 20

Exempel på ett verktyg i webbstödet som ingår i ”Att leda EBP” Ämne Vad förväntar du dig av din personalgrupp? På vilket sätt kan du hålla dig uppdaterad? Ha fokus på resultat av genomförda insatser Lyssna på brukare Uppdatera om aktuell forskning Kunskap om effektiva insatser

Regionalt stöd till kunskapsutveckling Regionala plattformar: Överenskommelse mellan stat och kommun att stödja evidensbaserad praktik i socialtjänsten (SKL) Syftet är att stärka socialtjänstens möjligheter att skapa och använda relevant kunskap Regionalt stöd till kunskapsutveckling Lokalt stöd till utvecklingsarbete Webbaserad dokumentation Samordning av utbildning, samverkan Utformningen av plattformarna pågår – SKL är ansvarig Förutsättningarna har aldrig varit så gynnsamma som nu för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Flera satsningar görs inom flera områden. Regionalt så har flera ”plattformsledare” tillsatts inom missbruks och nu under sommaren även inom barn och ungdom. Plattformsledarna har som uppgift att ge stöd regionalt. Projektet Kunskap till praktik utveckla kvalificerat stöd för huvudmännens arbete att implementera nationella riktlinjer för missbruks och beroende vård. Stöd till lokalt utvecklingsarbete. Olika modeller för att systematiskt dokumentera insats och resultat för att skapa underlag för verksamhetsförbättringar och kvalitetssäkring. Webbaserade dokumentation ex kunskapsportalen e-lärande hitta kunskap, metodguide. Satsningar på forskning och utbildning FoU enheter, högskolor. Samverkan genom att identifiera strategiska utvecklingsområden göra gemensamma åtaganden och prioriteringar. Statiliga och kommunala nivåer. Brukarmedverkan-olika arenor för brukare att komma till tals i syfte att identifiera och driva utveckling inom relevanta områden.

METODGUIDEN - insatser Webbaserad informationstjänst på socialstyrelsens hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodgui de Insatser, bedömningsinstrument och övrig kunskap (ex systematiska översikter om verksamma ”mekanismer”) Målgruppen: främst professionella och andra beslutsfattare Ej rekommendationer utan ett transparent beslutsunderlag En process under kontinuerlig uppbyggnad och revidering Bygger generellt på metodik för genomförande av systematiska översikter (ex Higgins & Green, 2008)

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Exempel på insatser i riktlinjerna som har vetenskapligt stöd är Social färdighetsträning, Insatser som är inriktade mot hela familjen Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported Employement) Riktlinjerena ger rekommendationer om vilka psykosociala insatser den här gruppen bör erbjudas-och inte erbjudas.