Barnen allas ansvar PSYNKprojektet www.skl.se/psynk.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
– en rättighet för ALLA barn?
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Psykiatridelegationens arbetsgrupp för samverkan kring barn och unga.
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.
Missbruksutredningens förslag
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Tomas Bokström, Modellområdesprojektet, SKL Uddevalla 7/11
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Barnens behov i centrum
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Nutid och framtid - utblick från det nationella planet.
Norrköping 3 maj 2007
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Psykisk hälsa barn och ungdom Modellområden –
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Barn som far illa Region Skåne
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Långsiktighet, samordning och helhetssyn
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Psykisk hälsa barn och unga
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Överenskommelse om samordning kring barn
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Gävleborg/Hudiksvall
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Presentation och sammanfattning SAMBA ”Barn i risk! Samt förslag till fortsättning.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Uppdragpsykiskhälsa.se
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Avdelningen för vård och omsorg
Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa Workshop 14 maj 2018 Förstudie Tidiga insatser på skolans arena vid, eller.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Uppdrag Psykisk hälsa – hur skulle vi vilja ha det
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Barnen allas ansvar PSYNKprojektet www.skl.se/psynk

Inledning Beskrivning av bakomliggande problem Introduktion till PSYNKprojektet

Hur ska det gå för Olle i livet? Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Olle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

Psykisk hälsa Förväntningar Ekonomi Familjen Fysisk hälsa Arbete Sömn Skolan Miljö Vänner Stämning i samhället

Vad påverkar Psykisk hälsa Skolresultat

Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna? Olle 20 år Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna? Misslyckats i skolan – helt eller delvis Eventuellt svag dyslexi Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi Bristande sociala färdigheter Svaga sociala nätverk Ingen som pushar på hemifrån Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd

Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap.

+ kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Utredning och behandling Föräldrastöd Socialtjänst Barnpsykiatri Stöd/vård Försäkringskassa Skola Kommunen Kriminalvård Kommun Landsting Landstinget Staten

PSYNKprojektet på nationell nivå Vad? Psynkprojektets andra fas pågår 2012 – 2014 och har till uppgift att synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska hälsa runt om i landet med stöd av ett centralt projektkansli i Stockholm. Mål? Projektets övergripande mål är att barns och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet – det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Hur? Projektet ska ta fram praktiskt fungerande metoder för arbete och synkronisering. Till exempel ska skola, socialtjänst och sjukvård tillsammans kunna ge rätt hjälp på rätt nivå. Vilka? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i en överenskommelse med staten tagit ansvar för att driva projektet. Socialdepartementet finansierar projektet.

2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Specialiserad nivå Första linjen nivå Generell nivå

BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Elevhälsa Primärvård SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola Ungdomsmott BVC MHV Vuxenpsykiatri HVB Polis Frivilligorganisationer Skola

Specialiserad Första linjen Generella insatser

Specialiserad Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Specialiserad Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredningen Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS

Barn med integrationsbehov i familjen Barn med ekonomiska problem i familjen Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner, Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm

Första linjen Vilka behov finns? Vilka resurser, kompetenser och metoder behövs? Första linjen Primärvården Skolhälsovården/Elevhälsan, Barnhälsovården, Socialtjänsten Familjecentraler, Ungdomsmott m fl

Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, natur- och kulturupplevelser En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård

Psynk 2012 - 2014 Psykisk hälsa, barn och unga Sociala investeringar, tidiga insatser Gemensam styrning och ledning Barn med sammansatt problematik Första linjen Skolresultat och psykisk hälsa

Gemensamma mål Tydliga uppdrag Gemensamma uppdrag ”Samma mandatsnivå” Gemensam uppföljning

Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

Barnen allas ansvar – Se, tolka, agera…. www.skl.se/psynk