Penningpolitik med inflationsmål Björn Lagerwall Avdelningen för penningpolitik

Disposition Inflation och centralbankers roll Varför inflationsmål och självständig centralbank? Hur penningpolitiken bedrivs i praktiken Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik 2

Inflation – vad & varför Inflation och centralbankers roll Inflation – vad & varför Inflation: Allmänna prisökningar som gör att pengarnas värde minskar d.v.s. samma mängd pengar kan köpa färre varor och tjänster Skäl till att den uppstår Penningmängden ökar Konsumtionen (efterfrågan) ökar snabbare än produktionen (utbudet) Produktionskostnaderna stiger Inflationsförväntningarna stiger Spridning från andra länder 3

Inflation och centralbankers roll Hur mäta inflation? Konsumentprisindex (KPI) är det vanligaste måttet på prisnivån Beräknas av statistikmyndigheter genom att samla in priser för ett urval av varor och tjänster Jämför med priserna på samma produkter föregående månad Men andra mått används också: Prisutveckling på allt som produceras (BNP-deflator) Konsumentpriser exklusive energi och livsmedel KPIF – KPI med fast ränta 4

Inflation och centralbankers roll 1975 2009

Inflationen i Sverige Årlig procentuell förändring av KPI Inflation och centralbankers roll Inflationen i Sverige Årlig procentuell förändring av KPI Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån 6

Inflation och centralbankers roll Inflationen i Sverige Årlig procentuell förändring KPI och BNP-deflator Källa: SCB och Hassler et al (1994)

Riksbankens uppgifter Inflation och centralbankers roll Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

Historik - växelkurssystem Inflation och centralbankers roll Historik - växelkurssystem 1924 Guldmyntfot 1931 Rörlig växelkurs 1933 Kronan knyts till pundet 1939 Kronan knyts till dollarn 1951 Bretton Woods 1973 Valutaormen 1977 Valutakorgen 1991 Ecu-koppling (ensidig) 1992 Rörlig växelkurs

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Hur ska penningpolitiken bedrivas? En snabbgenomgång av forskningen bakom ramverket för penningpolitiken Inflationsmål Självständighet

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Philipskurvan: A.W. Philips (1958) studerade löneförändring och arbetslöshet i Storbritannien 1861-1957 Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet Inflation Politik: ”Välj en punkt”; lägre arbetslöshet med högre inflation Arbetslöshet

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Phillipskurva i USA 1964-1969

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Milton Friedman (1968) Penningpolitiken kan inte åstadkomma permanent lägre arbetslöshet genom högre inflation Sådana försök leder till att förväntningarna anpassas till högre inflation. ”Ständiga överraskningar” fungerar inte på lång sikt Den enda långsiktiga effekten av sådana försök är oförändrad arbetslöshet och högre inflation

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Penningpolitiken bör inriktas på att begränsa inflationen Monetarismen: koppling mellan penningmängden och prisnivån. Penningmängdstillväxten bör styras (fungerade dåligt; bättre att styra inflationen direkt)

Phillipskurvans sammanbrott under 1970-talet Varför inflationsmål och självständig centralbank? Phillipskurvans sammanbrott under 1970-talet Phillipskurva i USA 1964-1969 Phillipskurva i USA 1970-1997 Detta sågs som en bekräftelse av Friedmans teorier

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Konsensus idag: penningpolitiken kan endast påverka sysselsättningen på kort sikt, inte på lång sikt. Inflation Inflation Kortsiktig Phillips- kurva Långsiktig Phillips- kurva P2 P2 P1 P1 Se separat papper. U2 U1 U1 Arbetslöshet Arbetslöshet ”Förväntningsutvidgad Philips-kurva” (Friedman, 1968; Phelps, 1968)

Senare forskning: hur åstadkomma kontroll över inflationen? Varför inflationsmål och självständig centralbank? Senare forskning: hur åstadkomma kontroll över inflationen? ”Trovärdighet i penningpolitiken” Om centralbanken utlovar låg inflation, kan det vara optimalt att ”lura” allmänheten, när de väl förväntar sig låg inflation. ”Tidsinkonsistens” Detta inser allmänheten, och anpassar sig och justerar upp inflationsförväntningarna Att ”binda sig vid masten” är en väg ur problemet. Trovärdighet är A och O

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Hur åstadkomma trovärdighet? ”Politiska konjunkturcykler” Politiker siktar på att bli omvalda. Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val Svårt att ”binda sig vid masten” med politisk makt över penningpolitiken Självständig centralbank en lösning

Sammanfattning: huvudslutsatser från forskningen om penningpolitik Varför inflationsmål och självständig centralbank? Sammanfattning: huvudslutsatser från forskningen om penningpolitik 1. En centralbank bör inrikta sig på att kontrollera inflationen Praktisk tillämpning: inflationsmål 2. Centralbanken bör vara oberoende Praktisk tillämpning: självständig centralbank; styret opåverkat av t.ex. av valresultat

1. Inflationsmål införs 15 januari 1993 Varför inflationsmål och självständig centralbank? 1. Inflationsmål införs 15 januari 1993 Inflationsmål: Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 (med ett toleransintervall ± 1 procentenhet) Från 2010 inget toleransintervall (har spelat ut sin roll) 20

Varför ett prisstabilitetsmål? Varför inflationsmål och självständig centralbank? Inflation gör pengarnas funktion sämre Hög och variabel inflation ökar osäkerheten – hämmar investeringar Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av inkomst och förmögenhet Kostnader för att pressa ned inflationen – släpp inte upp den! Förankrar inflationsförväntningarna 21

Varför inflationsmål och självständig centralbank? Varför just 2 procent? Ger utrymme för anpassning av relativpriser och relativlöner utan sänkning av nominella löner och priser Säkerhetsmarginal för mätfel Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – problem med negativa räntor 22

2. Förändringar i Riksbankens ställning 1 januari 1999 Varför inflationsmål och självständig centralbank? 2. Förändringar i Riksbankens ställning 1 januari 1999 Riksbanken blir självständig Direktionen fattar de penningpolitiska besluten självständigt Kopplingen mellan partipolitisk fördelning i riksdagen och penningpolitiken försvagades

Riksbankens styrning sedan 1999 Varför inflationsmål och självständig centralbank? Riksbankens styrning sedan 1999 FINANSUTSKOTTET

KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Varför inflationsmål och självständig centralbank? KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Inflationsförväntningar Procent Varför inflationsmål och självständig centralbank? Inflationsförväntningar Procent Slutsats: inflationsmålet har fungerat! Anm. Penningmarknadsaktörer Källor: Prospera Research och SCB 26

Flexibel inflationsmålsstyrning Varför inflationsmål och självständig centralbank? Flexibel inflationsmålsstyrning Penningpolitiken kan påverka produktion och sysselsättning på kort sikt men inte på lång sikt. Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt långsiktiga utvecklingsbanor Obs! Endast minska variation. Inga mål för nivåerna på produktion eller arbetslöshet. Praktisk tillämpning av penningpolitiken i Sverige: Stabilisera inflationen kring målet Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)

Penningpolitiken i praktiken Med hjälp av styrräntan skall inflationen hållas kring målet (och resursutnyttjandet stabiliseras) Hur går vi tillväga?

Penningpolitiken i praktiken Hur påverkar Riksbankens beslut inflationstakten?

Riksbanken sätter reporäntan… Penningpolitiken i praktiken Riksbanken sätter reporäntan… Källa: Riksbanken

...som påverkar andra räntor Rörlig listad bostadsränta och reporänta Penningpolitiken i praktiken ...som påverkar andra räntor Rörlig listad bostadsränta och reporänta Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Penningpolitiken i praktiken Transmissionsmekanismen Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen. Reporäntesänkning Förväntningar om reporäntan Inflationsförväntningar Marknadsräntorna sjunker Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Ökad export och minskad import ökad konsumtion ökade investeringar Högre importpriser Lättare få krediter – ökade investeringar Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN 32 32

Realränta = Nominell ränta – (förväntad) inflation Penningpolitiken i praktiken Realränta = Nominell ränta – (förväntad) inflation Realräntan viktigast för reala beslut: konsumtion, investeringar, m.m. På kort sikt kan penningpolitiken påverka även den reala räntan eftersom priserna är ganska trögrörliga

Exempel: Nominell ränta är 2 procent. En vara kostar 1 krona Penningpolitiken i praktiken Exempel: Nominell ränta är 2 procent. En vara kostar 1 krona Nominell sparränta: hur många fler kronor ger 100 sparade kronor om ett år? Svar: 102 kronor Real sparränta: Vi kan köpa 100 varor idag för 100 kronor. Hur många fler varor kan vi köpa om ett år om vi sparar 100 kronor? Svaret ges av realräntan! 102 varor vid oförändrade priser (realränta=nom. ränta=2 procent) 100 varor om priserna ökar med 2 procent (realränta=0 procent 98 varor om priserna ökar med 4 procent (realränta=-2 procent) Jämförelse: nominell och real lön

Nominell och real reporänta Procent Penningpolitiken i praktiken Nominell och real reporänta Procent Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.

Räntebesluten baseras på prognoser Penningpolitiken i praktiken Räntebesluten baseras på prognoser Penningpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen med viss fördröjning Prognoser för framtida inflation, BNP och sysselsättning mycket viktiga Allmänhetens prognoser (förväntningar) påverkar också utfallen => Riksbankens trovärdighet viktig 36

Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken Penningpolitiken i praktiken Flexibel inflationsmålspolitik i praktiken Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet kan räntan användas till att påverka inflation och resursutnyttjande på kort sikt Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst” framtida utveckling för inflation och resursutnyttjande 37

Riksbankens prognos för reporäntan Penningpolitiken i praktiken Prognoser baserade på oförändrad reporänta marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005) Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007) Fördelar med en egen prognos Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser Resonemang och avvägningar blir tydligare Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att påverka marknadsräntorna En prognos – inget löfte! 38

Räntebeslut och kommunikation Penningpolitiken i praktiken Räntebeslut och kommunikation 6 penningpolitiska möten per år Presskonferens dagen efter varje möte Protokoll med namn på ledamöterna publiceras två veckor efter mötet Prognoser publiceras efter alla 6 mötena 3 Penningpolitiska rapporter (PPR) 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU) Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst) 39

Sammanfattning penningpolitiken i Sverige Penningpolitiken i praktiken Sammanfattning penningpolitiken i Sverige Lagom låg inflation – mål på 2 procent Självständig Riksbank Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera både inflation och produktion/ sysselsättning (resursutnyttjande) Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet 40

Penningpolitisk rapport oktober 2011 Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Penningpolitisk rapport oktober 2011

Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta

Stora statsfinansiella problem Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Stora statsfinansiella problem Offentlig skuld som procent av BNP Källa: IMF WEO september 2011

Oro på de finansiella marknaderna Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Oro på de finansiella marknaderna Börsindex, 2006-01-03 = 100 Källa: Reuters EcoWin

Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Förtroendet viker Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, säsongsrensade data Källa: Markit Economics

Stora tillväxtskillnader Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Stora tillväxtskillnader BNP, årlig procentuell förändring Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

Ökad oro hos svenska hushåll och företag Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Ökad oro hos svenska hushåll och företag Konfidensindikator för hushåll och det totala näringslivet, nettotal, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

Hushållen konsumerar mindre Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Hushållen konsumerar mindre Hushållens konsumtion, årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Svensk ekonomi växer långsammare Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Svensk ekonomi växer långsammare BNP, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Långsam förbättring på arbetsmarknaden Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Långsam förbättring på arbetsmarknaden Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Måttlig inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik Fortsatt låg ränta Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

En prognos, inte ett löfte Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik En prognos, inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta

Sammanfattning Penningpolitiken syftar till att upprätthålla ett fast penningvärde Inflationsmål: den årliga förändringen av KPI ska vara 2 procent Penningpolitiken påverkar inflationen genom reporäntan Riksbanken är en självständig och öppen centralbank (transparens) Den aktuella utvecklingen Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi Fortsatt låg ränta