Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Boende för Äldre – Mer än +55
Advertisements

Några utgångspunkter  Bostadsförsörjningen är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun  Staten ger ekonomiska och rättsliga förutsättningar, kommunen.
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Hur gör vi med skolhuset?.  Nuläget i förhandlingarna med Vännäs kommun om eventuellt köp  Fakta om eventuellt köp – kostnader, intäkter, möjligheter,
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
Hjälpmedelsinstitutet
Äldre i välfärden.
Rätt stöd i boendet till rätt kostnad för personer som omfattas av LSS
NBO Köpenhamn 2 september 2010
Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
IFLA manifest för bibliotekstjänster till personer med läsnedsättning Framtaget av LPD/ IFLA Godkänd av IFLA styrelse april 2012 Antagen av Unesco nov.
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Enhetschef Fastighetsutveckling
Stockholm – Staffan Schartner
Viktiga utgångspunkter
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Anna Anders 10% Birgitta Bo 18% Cecilia Christer 34% Diana David 20% Elisabet Erik 18% Det goda boendet på äldre dar PRO i Stockholm den 14 mars 2013 …
ERBJUDER! bostäder 60-talet lokaler 900 garage och bilplatser
Så kan bristen på studentbostäder minska !
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
Ung i Stockholms län •Unga är den grupp som enligt Bostadsmarknadsenkäten 2012 har det svårast att få en bostad i Stockholms län.
Välkommen till Stångåstaden!
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Anna-Karin Abrahamsson Bostadsforum 22 november 2012 Plan-, bygg- och bostadsdagarna 2012 Björn Adolfson och Anna-Karin Abrahamsson Plan- och.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering.
Den nya allmännyttan – förhoppningar, farhågor och kunskapsbehov på nationell nivå Jörgen Mark-Nielsen.
Ensamkommande flyktingbarn
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
SKAPANDE SKOLA - på agendan idag: Skapande skola 2011 Erfarenheter hittills, generellt Så ser det ut i Östra Götalands län Gynnsamma förutsättningar Kvalitet.
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
Syftet är att nyanlända snarast ska…
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Björn Hasselgren, PhD Remissammanställning Bokriskommittén.
Äldreomsorgen informerar!
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Framtidens 55-plusboende 24 september 2013 Boendestrategier för äldrelivet Bengt Ekdahl, vd Pelàtis Consulting AB.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
1 Kan vi påverka efterfrågan på äldreomsorg?. 2 Vad kan vi vänta oss av framtiden? Dramatisk demografisk utveckling Behovet av aktiviteter, vård och omsorg.
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Marknadsundersökning bland konferensdeltagarna Konferensdeltagarna fick vid registreringen ett antal frågor som de skulle besvara genom att sätta en färgad.
OECD Territorial Review: Skåne 2012 Viktigaste slutsatserna.
Bostadsmarknadsanalys 2013 Anna-Karin Abrahamsson Länsstyrelsen Norrbotten Plan- och bostadsenheten LULEÅ Telefon: E-post:
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Hur bevara årsrika människor som resurs  Boende  Trygghet  Hälsa och livskvalitet.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Bostadspolitiska alternativ
Kvalitet i särskilt boende
Bostadsbristen. Bostadsbristen Den historiska skulden Källa SCB.
Bostadsplaneringen i Västerås
Sammanfattande slutsatser
Bostäder anpassade för äldre?
Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus!
KPR april 2018.
Så jobbar vi med hemlöshetsfrågan
Boende i Bostadsrättsföreningen Trollbäret
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Presentationens avskrift:

Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre? 2013-09-24 Bengt Westman Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Demografisk utmaning! Det finns ungefär 1,8 miljoner personer över 65 år i Sverige. Av dessa är ca 850 000 ensamma enligt statistiken, ogifta, skilda eller änkor/änklingar. Gruppen över 65 år behöver/ianspråktar alltså 1,3 miljoner lägenheter Antalet personer över 65 år beräknas öka med 706 000 personer mellan 2010 och 2035, till drygt 2,4 milj. De som över 85 ökar procentuellt snabbare med nästan 200 000 till drygt 440 000

Vilket boende kan de äldre erbjudas? 700 000 nya pensionärer varav 200 000 över 85 år En halv miljon lägenheter behövs för åldersgruppen Var ska de bo? I särskilt boende som kräver särskilt biståndsbeslut av kommunen bodde 2012 ca 88 000 personer. Det fanns 2011 ca 40 000 bostäder i seniorboenden och trygghetsboenden (majoriteten seniorboenden) Under 2012-2013 beräknar Boverket att knappt 5 000 seniorbostäder kommer att tillkomma (nybyggnad och ombyggnad). Antalet lägenheter beräknat efter dagens procesntsiffror när det gäller ensamhushåll Seniorbostäder: Samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. De ingår i ett breddat utbud av bostäder och tjänster inom den ordinarie bostadsmarknaden och ligger inom ramen för lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Bostäderna upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Trygghetsboende: Till och med 2014 finns ett statligt stöd för byggande av trygghetsbostäder. För att få del av stödet ställs vissa krav på gemensamhetslokaler och tillgång till personal m.m. En person i hushållet ska ha fyllt 70 år. I många kommuner finns egna lösningar av trygghetsbostäder för äldre som inte omfattas av det statliga stödet. Särskilt boende: Detta boende vänder sig till personer med vård och omsorgsbehov och tillhandahålls av kommunen efter särskilt beslut. För särskilt boende finns ett statligt investeringsstöd. Idag bor fem procent av befolkningen över 65 år i särskilt boende.

En utbyggnadstakt på ca 3000 lägenheter per år ger ca 65 000 nya lägenheter fram till 2035 Återstår drygt 400 000 lägenheter SLUTSATS …….

Det vanliga boendet kommer i framtiden liksom hittills att vara den viktigaste boendeformen för de allra flesta äldre.

Bostadsbyggandets villkor Delat ansvar mellan stat, kommun och marknad Staten står för lagstiftning och åtgärder inom socialpolitikens område Kommunerna ansvarar för planering av bostadsförsörjningen och planläggning av mark för bostäder Kommuner kan vara ägare till allmännyttiga bostadsföretag som ett verktyg för bostadsförsörjningen i kommunen. Marknaden i form av fastighetsägare och byggherrar svarar för att tillhandahålla bostäder till konsumenterna Ansvar för att tillhandahålla bostäder Idag fungerar bostadsmarknaden i Sverige i huvudsak som en marknad där konsumenters efterfrågan möter producenter/fastighetsägares erbjudande. På marknaden finns hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Utanför marknaden finns särskilt boende för äldre som tillhandahålls av kommunen efter särskilt beslut enligt socialtjänstlagen.

Bostadsbyggandets villkor Bostadsmarknaden fungerar i huvudsak som en marknad där konsumenters efterfrågan möter producenter/fastighetsägares erbjudande. På marknaden finns hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter. Utanför marknaden finns särskilt boende för äldre som tillhandahålls av kommunen efter särskilt beslut enligt socialtjänstlagen.

Vad gör staten? Lagstiftar om kommunens ansvar för bostadsförsörjningen Försöker med olika former av lagstiftning öka utbudet av bostäder på marknaden Stöder investeringar i trygghetsboende och särskilda boenden för äldre.

Vad gör kommunerna? Kommunen har ett övergripande ansvar för bostadsförsörjningen i kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Kommunerna anvisar ev. egen mark och planerar enligt PBL för att möjliggöra byggande Kommunerna behöver skaffa sig kunskaper om den lokala bostadsmarknaden för att underlätta för marknadens aktörer att fatta beslut Att starta kartlägga efterfrågan på äldreboende kan komma att utvecklas är en del av kommunens uppgifter att förbereda och planera för bostadsförsörjningen. Kommunen har ett övergripande ansvar för bostadsförsörjningen i kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kommunen har också ett intresse av att boendet för äldre stämmer så väl som möjligt överens med de äldres preferenser, vilket kan göra att de fortsätter sitt aktiva liv så länge som möjligt, och med behovet av omsorg så att boendets utformning inte medför onödigt stora behov av omsorgsinsatser. För att skapa de bostäder som skulle underlätta för de äldre att behöver kommunerna intressera bostadsmarknadens aktörer att ta till sig kunskaper om olika behov hos olika grupper av äldre för att få ett säkrare underlag för investeringar i nybyggnad och ombyggnad av bostäder. Att starta processer för att kartlägga hur efterfrågan på äldreboende ser ut och kan komma att utvecklas är en del av kommunens uppgifter att förbereda och planera för bostadsförsörjningen.

Individens önskemål och behov  ”Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande-rätt och integritet.” (ur 1 § Socialtjänstlagen)

Individens önskemål och behov Kvarboende i egen lägenhet så länge som möjligt är det bästa och mest attraktiva alternativet när man blir äldre. Ett boende i en egen lägenhet med goda förutsättningar för service och vård är också en form som ger betydligt fler äldre möjlighet att åtnjuta vård och omsorg på äldre dar än om alla skulle hänvisas till vård- och omsorgsboende. De sistnämnda kostar kommunen ca 550 000 kronor per år medan kostnaderna för vård och omsorg i hemmet snarare landar på 150 000 kronor per år. För de äldre skulle livskvaliteten öka om boende anpassat för äldres behov och preferenser fanns tillgängligt i större utsträckning än i dag. För kommunerna skulle det bli lättare att erbjuda den service man är skyldig att tillhandahålla.

Individens önskemål Om människor ska ha möjlighet att bo kvar i sina bostäder även som äldre måste de ges möjlighet att välja en bostad som passar deras sätt att leva. Helst ska det vara ett alternativ som passar tidigare i livet än när man är i behov av omsorg, när man kanske väljer ett mindre boende eller ett boende med andra krav än det man haft tidigare i livet. Bostäder som tillskapas för samhällets eller omsorgens behov riskerar att passa endast få i målgruppen.

Slutsatser Kommunen bör engagera sig i bostadsförsörjningen och kartlägga behov och efterfrågan hos olika grupper Kommunen bör samverka brett med andra aktörer lokalt, fastighetsägare, byggherrar, bostadsföretag, entreprenörer, konsulter, finansiärer, mäklare m.fl. för att bygga en samlad gemensam bild av bostadsbehoven i kommunen Kommunen bör samverka internt mellan de som arbetar med bostadsförsörjningen , med äldreomsorgen, med socialtjänsten för att skapa en bild av bostadens betydelse för verksamheterna inom äldreomsorg och socialtjänst. Kommunen bör engagera sig uppmuntra byggandet av olika typer av trygghets -och seniorbostäder.

Tack!