Miljöansvarigt räddningsväsende Råd och anvisningar om miljö- och klimatanstalter för organisationer och individualer i räddningsväsendet Finlands Brandbefälsförbund Svenskspråkiga studiedagar 15.11.2013 Sami Häkkinen 7.5.2012 1 1

På bakgrund Offentlig diskussion ger fel bild om hur enigt forskarsamhället tänker om klimatförändringen och människors inverkan på den Räddningsväsendet är inte lös från kommuner och offentlig sektor och därför måste det delta i deras syfte att minska utsläpp Räddningsväsendets värden är ”mänskligt, professionellt, tillförlitligt” och de inkludera också ansvar för miljön Frivilliga anstalter tjänar organisation bättre och mötar betydligt mindre förändringsmotstånd än tvångmässiga anstalter som är befallade utanpå 12.11.2013 2 2

Syftet med projektet Projektet erbjuder ett råd paket för organisationer och individualer i räddningsväsendet för att göra upp och genomföra sitt miljö- och klimatprogram Kartläggning av räddningsverks och brandkårers aktiviteter och deras miljö- och klimatsynpunkter Baserad på kartläggning anstaltsförslag och samlat tilläggsuppgift Förverkligat resultater och utbildning om miljö och klimat Uppväckat debatt om räddningsväsendets ansvar för miljö och klimat och vad måste man göra för de där sakerna

Styrningsgrupp Mikko Routala, Västra Nylands räddningsverk (ordförande) Isto Kujala, Finlands Avtalsbrandkårers Förbund Kaj Kuusisto, Egentliga Tavastlands räddningsverk Jyri Leppäkoski, Satakuntas räddningsverk Magnus Nyström, miljöministeriet Marko Seppä, Helsingfors räddningsverk Jyri Seppälä, Finlands miljöcentral Taito Vainio, inrikesministeriet

Klimatutsläpp i Finland (Mt CO2,ekv)

Lagstiftning Miljöskyddslag 86/2000, förnyas Miljöskyddsförordning 169/2000, förnyas Klimatskyddslag, förberedas EUs direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU EUs direktiv om energieffektivitet 2012/27/EU Räddningslag 379/2011 Avfallslag 646/2011 Kemikalsäkerhetslag 390/2005 Kemikalielag 599/2013 (före 744/1989) Lag om transport av farliga ämnen 719/1994 Lag om bekämpning av oljeskador 1673/2009 Nationell energi- och klimatstrategi 2013 RIL 259-2012 – Lågenergibyggande. Lokaler. (bara på finska)

Slumputsläpp av olyckor De mesta betydande slumputsläppen är halogeniserad dioxiner och furaner (10 % av samlade utsläpp), partikelutsläpp och polyaromatiska föreningar Sätt att minska är så snabb och effektiv räddning och förstahandssläcking som möjligt, också rätta byggnadsmaterialer är viktiga Terrängbränder händer mera än 2000 om året, av vilka 1000 är skogsbränder, genomsnittlig brunnit skogsyta är 0,4 hektar Oljeskador 3800 om året, vanligen i vägtrafik (inkl. när man tankar), de mesta alvarliga skadorna händer i fartygstrafik Olyckor som förorsakats av farliga ämnen händer 350 om året, vanligen på vägar, lager och affärer eller tappstationer. Medel är skyddande av bilars tankar, absorptionsmedel i långtradarn, engagemang i oljeskadeskydd av fartyg och avrinningsbassänger i servicestationer

Arbete på brandstation – Anskaffning Man kan lägga utsläpp-, materialeffektivitet- och andra krav till anskaffningsdefinieringar Gemensamma inköp för att öka storlek av beställningar och att förbättra anskaffningskunnande (Räddningsverkens partnerskapsnätverk som grundorganisation?) När man prefererar imhemska produkter det är vanligen också miljö- och klimatvänligt När man väljer livsmedel, inhemska och vegetariska val är bättre. Också man borde preferera livsmedel som har högsäsong. Sertifikater (Ekologiskt, Rejäl handel, Nyckelflaggan, Miljömärket svanen) hjälper konsumenter

Arbete på brandstation - Avfallshantering Avfallshantering tillräcklig och ändamålsendig Minskning av livsmedel- och andra avfall genom bevakning av avfallsmängd Minskning av livsmedelsvinn genom möjlighet att ta mera mat Förbättring av avfallshantering genom olika avfallsbehållare Avfallshandböcker och andra materialer till brandstationer Minskning av förpackningsavfall genom att välja produkter med mindre förpacning och genom att preferera större packningar när det orsaker inte mera förlust Inga solitt avfall, flottyrer eller skadliga kemikaler i avlopp

Arbete på brandstation– Värmning och energieffetivitet Det mesta energieffektiv val är fjärvärme från gemensamma produktionsanläggningar (speciellt i städer) Jordvärme-, luft-vatten- och frånluftpumpar förbättrar energieffektivitet i fastigheter (speciellt utanför städer) När man minskar rumstemperatur på en grad, sänker energikonsumtion på 5 % Värmeläckor i fönster, dörrar och andra öppningar, lämnat utryckningsfordon och öppna dörrar, söndra värmeanläggningar, tappat värme från maskiner och andra tappat värme, användning av gardiner Dessa sätten skyddar klimat men andra fördelar är bättre försörjningsberedskap, sänkande energikostnader och andra mindre utsläpp Man kan också använda tak för energiproduktion

Arbete på brandstation – elmaskiner och anvädning av vatten Effekter och storleker av apparater tillräckliga men inte för stora Kyl- och frysskåp sklit från värmekällor Apparater igång bara när man kör dom Passningsläge off Fjäranvändning av elapparater LED ljus, rörelsedetektorer När det är ändamålsendigt, borde man använda kall vatten Förnuftig användning av vatten Bevakning av konsumtion av vatten och vattenmätarn Duschmunstycken på kranar Man borde tvätta bara smutsiga bilar

Räddning – användning av släckvatten och -medel ”Tsup, tsup” -metoden minskar skador av släckvatten men också avloppsvatten från släckning Avlopp borde vara enkla att stänga, kemikalieranläggningar i områden med grundvatten borde ha avrinningsbassänger <- brandsyner Avloppvatten i avloppsvattenreningsverk har gränsvärden -> sammarbete i räddning med vattenförsörjningsverk Miljövänlighet och arbetarskydd som anskaffningsdefinieringar när man skaffar släckningsmedel – det finns redan bra val Effektiv räddning är primärt också för minskning av utsläpp

Räddning – utryckningsfordon Nationell mål är införande av nya motortekniken och ja byggande av infrastruktur för lågemissionsbilar EUs mål är lägre emissioner för lastbilar (det betyder att man kan hitta bättre val på marknaden) Exemplar från London och Ghent: Ersättä existerande fordon med t.ex. el- och naturgasbilar Användning av biodieselblandning har uppsköt, därför att beskattning är oklar och man väntar på biodiesel av andra generation som är miljövänligare Förbättring av utnyttjandegrad av bilbestånd med reserveringssystem Kurser för miljövänlig och ekonomisk körvana

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (1)

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (2)

Case Arctech: eldriven industriräddningsbil (3) Mercedes-Benz Vito E-Cell Primärt för första hjälpen och transport av patienter Aktionsradie 130 km med full laddning, egen fast laddapparat, men det är också möjligt att ladda med vanlig 220 V el Livloppkostnader är lite större än med vanlig dieselbil, men det argumenteras med förmånlig publicitet (ersta i sitt slag) Högst hastighet 80 km/h, men man kan inte köra så hastigt på industriområdet Infört från Veho, införande i juni 2013 Inga lokala utsläpp, ingen trafikbuller Mera information: Jouni Janhunen, jouni.janhunen(a)arctech.fi, 050 4285 420

Räddning – övning (1) Många lika miljösynvinklar som med räddning, men när man övar sig, kan man också påverka använt materialer och avfallshantering bättre Traditionell brandövning med ved ersättas med flytgas, som minskar cancerframkallande exposition av deltagarn Grundsats är att man borde använda rena bränslen och bränna dom rent, solida bränslen ger naturlig färg för rök, men flytgas har mindre utsläpp Små partiklar påverkar klimat genom många verkningsmekanismer (smälter snö, men kyler luft genom dispersion av strålning) Beräkningsmässigt ved är utsläpplös, därför att det återvänder tillbaka. Koldioxidutsläpp av naturgas är 198 g CO2 / kWh.

Räddning – övning (2) Partiklar och gifter når med utrustning <- Skellefteå modell Fluorlösa släckningsskum som består alkohol Ingen övning i områden med grundvatten Plikt att veta om miljösynpunkter (Miljöskyddslag) Avrinningsbassänger eller annat samlingssätt (också för olyckor) Placerat förnuftigt (avstånd från brandstationer och trafiks utsläpp) När man övar sig räddning från fordon måste man använda ”torra” bilar, som förs till avfallshantering Hög utnyttjandegrad av övningsutrustning minskar utsläpp

Förebyggande av olyckor - säkerhetskommunikation Den bästa olyckan är förebyggt olycka Person- och miljösäkerhet har samband. Till exempel rätt användning av eldstad förbättrar båda. Trafiksäkerhet förbättrar när man kör ekonomiskt (= lungt) och det är också miljövänligt Säkerhet av elapparater kan förbättras t.ex. med tidkoppel och spisvakter som minskar igång glömmat apparater och det minskar energikonsumtion Onödiga pappermaterial borde undvika -> miljöbelastning och kostnader minskas Tomgång med lastbil förbrukar bränslet 2,5 – 3,5 l / h Man borde använda flytgasbassänger för primärsläckning, ej brännolja

Förebyggande av olyckor – Distansservicer och videokonferenser Elektronisk material är tillgänglig oberoende av tid och plats och därför redan kundvänligare. Det också minskar behov för pappermaterial och för tjänsteresor. Man kan kopiera elektronisk material gränslöst, som menar att material borde produceras bara en gång och sen kan man förmedla den så bredt som möjligt Servicer i sociala medier produceras i kamratnätverk som betyder att kunder ta del att producera servicer dom själv ICT konsumerar 10 – 20 % av el Videokonferensmöjligheter minksar utsläpp av tjänsteresor Videokonferensmöjligheter i seminarer gör det möjligt att följa bandat sändning. Men det försavagar interaktion Möjligheter för distansarbete beror på arbetsuppgifter, men ibland distansarbete är bra för arbetande och miljö

Tjänsteresor (1)

Tjänsteresor (2) + Internet + med tåg + buss + samåkning + ta behövliga saker med - ensam med bil - med flygplan - med färja

På väg till arbetet + till fots + med cykel + med kollektivtrafik Sätt av arbetsgivare: Tjänstecyklar Kilometertävling eller annat sätt att mana gå till fots eller med cykel till arbetet Tjänstebiljett för kollektivtrafik Kostnader av parkering till användare Ingen bilförmån, mer lön.

Andra tekniska aktiviteter Räddningsverken och brandkårer har t.ex. reparationsverstäder som har sina egna miljö- och klimatregler och -synpunkter Kemikaler (hydrauliska oljor, bilfärger, tvättmedel…) borde vara miljövänliga och säkra att använda Praktisk återvinning av materialer och komponenter

Miljöledningssystem Först kartläggning av verksamheter Numerisk information om t.ex. avfall, energi- material- och vattenkonsumtion och användning av miljöskadliga kemikaler hjälper Miljö- och klimatmål som är klara, mätbara och tillräckliga Tidtabeller och regelmässig kontroll Ansvariga personer och tillräckliga resurser för alla sätt Ledning och andra personer i organisation ger godkännande Inre kommunikation

Miljöledningssystem

Miljöledningssystem Miljö- och klimatverksamheter behöver väl lett system Miljöledning är lättare när man grundar standardiserad ledningssystem. Sertificat ger trovärdighet i och utom organisation Till exempel Ekokompassi eller ISO 14001:2004 Möljigt att ta nytta av imagefördelar: http://www.manchesterfire.gov.uk/media/186033/sustainability _policy_2012.pdf - Manchester modell http://www.sppl.fi/files/1972/Kestavan_pelastustoimen_periaat teet_-_luonnos_6_5_2013.pdf - förslag för modell i Finland

Tack!