Omvärldens offentliga finanser och svensk penningpolitik Vice riksbankschef Karolina Ekholm
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010. Diagram 1. Offentlig bruttoskuld i utvecklade respektive tillväxtekonomier Procent av BNP Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010. Källa: IMF
Diagram 2. Finanspolitiken och konjunkturcykeln i euroområdet 1992-2009 3 Procyklisk politik: Åtstramning när ekonomin är svag Kontracyklisk politik: Åtstramning när ekonomin är stark 2 1 Förändring i offentligt strukturellt sparande, procentenheter av BNP 2008 -1 2009 -2 Kontracyklisk politik: Stimulans när ekonomin är svag Procyklisk politik: Stimulans när ekonomin är stark -3 -4 -3 -2 -1 1 2 3 4 Produktionsgap, procent av potentiell BNP Anm. Regressionslinje avser 1992-2007. Källa: IMF
Diagram 3. Skuldökning i G7-länderna 2008-2010 Källa: IMF
Diagram 4. Åtstramning enligt IMF Förändring av cykliskt justerat primärsaldo, procent av BNP Anm. Åtstramning avser förbättringen av det cykliskt justerade primärsaldot som krävs mellan 2010 och 2020 för att få ner bruttoskulden till 60 procent av BNP (eller stabilisering på lägre nivå) till 2030. För högt skuldsatta Japan antas en nettoskuld på 80 procent av BNP. Källa: IMF
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Diagram 5. Återhämtning i Sverige, euroområdet och USA BNP-nivå, index 2007 kvartal 4=100 Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 6. Svensk export till olika delar av världen Export av varor 2009 kv 3 - 2010 kv 2, procent Källa: SCB
Diagram 7. Spridning av effekter Åtstramande finanspolitik Europa Hushåll och företag Centralbank Minskad efterfrågan från företag och hushåll Ändringar i aktie-kurser, andra tillgångspriser Mer expansiv penningpolitik i problemlandet Sverige Hushåll och företag Riksbanken
Diagram 8. Penningpolitiska förväntningar Procent Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 9. Penningpolitiska alternativ oktober 2010 Utländska räntor enligt marknadsnoteringar a. Reporänta Procent c. KPIF Årlig procentuell förändring b. KPI Årlig procentuell förändring d. Arbetslöshet Procent Utfall Huvudscenario Marknadsränta i omvärlden Låg räntebana utan initiell höjning Källor: SCB och Riksbanken