LLU-träff på Svartvik vt 09 Inflytande - makt att påverka Att gestalta och reflektera kring Elevinflytande ur ett handledarperspektiv

Innehåll Några elevröster LLU-uppdraget/reflektionsmodellen Demokratisk kompetens Inflytande som förutsättning för kvalitativt lärande ( några forskares teorier) Inflytande som förutsättning för handlingsbenägenhet. Harriet Axelsson Hur vi lärare/förskollärare omförhandlar nya uppdrag. (Danell 2004) Hur vårt tal bidrar till elevernas möjligheter (Carlsson 2006) Elevinflytandets olika ansikten (Eva Forsberg 2000) Individuell eller kollektiv demokrati (Thomas Englund Uppsala)

Lärande och demokrati hör samman ”Skolans uppdrag att främja barns och ungas lärande kan inte skiljas från det demokratiska uppdraget. Mycket tyder istället på att de båda främjas av samma generella faktorer.” Skolverket

Att gestalta och diskutera begreppet elevinflytande En utmaning för alla LLU:are

Vad sker i det som synes ske? Praxistriangeln Handal & Lauvås modell Varförfrågorna? Målfrågorna? Etikfrågor? Vad sker i det som synes ske? Kunskaper om? Granskning, Vad händer? + och -

Varför? Inflytande som en mänsklig rättighet Demokratifostran Inflytande som en av de viktigaste förutsättningarna för lärandet Så här infogar du den här bilden i en egen presentation   Spara den här mallen som en presentation (PPT-fil) på datorn. Öppna den presentation som du vill infoga bilden i. Klicka på fliken Bilder och placera insättningspunkten efter den bild som den nya bilden ska visas efter. (Det är viktigt att du inte markerar någon bild. Insättningspunkten bör visas mellan bilderna.) Öppna Infoga-menyn och klicka på Bilder från fil. Klicka på fliken Sök presentation i dialogrutan Bildsökaren. Klicka på Bläddra, leta upp och markera presentationen som innehåller den bild som du vill infoga och klicka på Öppna. Markera bilden i dialogrutan Bilder från fil. Markera kryssrutan Behåll källformatering. Om du inte markerar den här kryssrutan används automatiskt samma design för den kopierade bilden som den i föregående bild i presentationen. Klicka på Infoga. Klicka på Stäng.

Demokratisk kompetens Börjar i sandlådan Vi har metoeder för att utveckla: Mot kränkningar och mobbing Empati själv-tilllit   Konflikt hantering jämställdhet Solidaritet

Elevers inflytande och delaktighet är en förutsättning för kvalitativt lärande Husserl: Livsvärlden fenomenologin Piaget Människan konstruerar själv sin kunskap För begreppsbildning Dewey Skolan är samhällets främsta styrinstrument i socialiseringsprocessen

Internationellt kända svenska forskare av idag Roger Säljö Ingrid Carlgren Miljöer för lärandet Kontextuellt lärande Individen lär av hela sammanhanget Olga Dysthe Det flerstämmiga klassrummet

Kvalitativt lärande kräver autentiska situationer och miljöer Inre process som rekonstruerar individens omvärldsförståelse Nya erfarenheter + Gamla erfarenheter Eleverna måste få lyfta fram och prata om sina egna och andras existerande begreppsuppfattningar för att kunna utveckla mer komplexa strukturer av kunskap Kvalitativt lärande kräver autentiska situationer och miljöer

Autentiska intressen uppstår aldrig utan startpunkt i elevernas subjektiva intressen Forsberg 2000

För handlingsbenägenhet Harriet Axelsson Ensiprojektet Agenda 21 Individer som är delaktiga i sitt lärande blir mer benägna att agera för vårt kollektiva gemensamma

Mats Danell 2006 Varför elevinflytandet inte ser ut som det uttrycks i styrdokument och lagar ”Hur vi omförhandlar nya krav så att de passar in i rådande verksamhet…..”

Växjö universitet Institutionen för pedagogik 2006-03-31 När talet blir en handling för livet Lena Carlsson är bestämd. Bestämd på att talet är en handling i sig. Vad man säger är man i viss mån bunden av - och det gör det betydelsefullt. I sin avhandling presenterar hon fyra olika språkliga mönster, så kallade diskurser, som visar hur professionella betraktar sina elever som medborgare. Vissa diskurser leder in i deltagandet av ett demokratiskt samhälle. Vissa leder därifrån.

Medborgarskap som demokratins praktiska uttryck i skolan? Hur vi lärare ser på elever som medborgare Vilka värden och syn på människor kommer fram i vårt tal? Vilken roll tror vi att de kommer att spela i samhällslivet? Det är viktigt vad man säger – Tal är handling Hur andra talar om och ser på oss bidrar till hur vi intar våra platser och positioner

Den beskyddande Curlinglärare, skydd, hjälp, I utbildningssammanhang befinner sig eleverna i ett korsdrag mellan olika diskurser Den konserverande: skolämnen, indelning efter elevers egenskaper, arbetare, teoretiker, ledare givna,… Den marknadsorienterade:Fria valets möjligheter, bort från samhällsansvar till individuellt ansvar, arbetslivets krav, utbildning+näringsliv. Sorterande, Systemet kolonialiserar livsvärlden. Den kommunikativa: Eleven ses som subjekt, samspel, diskussion, moral, eleven ej ensam utan tillsammans kan vi… Den beskyddande Curlinglärare, skydd, hjälp,

Lena Carlsson visar på Vikten av att Vi Reflekterar över hur vi talar och tänker om eleverna Vi reflekterar över hur vi ser på de didaktiska frågorna och inte kopplar bort värden och etik från innehåll i kunskapsarbetet Även Skolledare och politiker bidrar till att lärare känner att de ingår i en demokratisk gemenskap Lärarutbildningen betonar talhandlingars betydelse

Elevinflytandets många ansikten Eva Forsberg 2000 En fråga om makt Rådande tolkning av elevinflytande kan skapa konfliktsituationer när läraren ska försöka kombinera kravet på elevinflytande med skolans/förskolans kunskapsmål. Vad gör man om elevernas önskemål inte går hand i hand med kunskapsmålen? Ska jag abdikera?

Makt ur ett dominansperspektiv L Makt som gemenskap E L E L Kreisberg 1992 Kritisk pedagogisk teori Feministisk teori

E L E L Elevplanerade arbeten, Eget arbete, ”Fri forskning Anses vara en av orsakerna till sjunkande resultat…bristande begreppsförståelse…. Nu03, TIMSS -97.. Pisa Barn i behov av stöd missgynnas E L Gynnar skolans mer övergripande mål och långsiktiga demokratiska mål. Lärarens professionalitet mixas med elevers fascination och intressen. Demokratiskt framtagna mål blir synliggjorda. Barn i behov av stöd gynnas. E L E L

Inflytandet ska ses som det samspel i vilket lärare och elever arbetar mot ett gemensamt mål… Då tydliggörs elevernas roll som medproducenter till det som sker i klassrummet…

Intressebegreppet Det subjektiva Elevens intresse Det objektiva Det som är bäst för eleven. Det formativa Formandet av intressen

Olika Undervisningsstrategier och typen av elevinflytande ( Forsberg 2000) Materiella Förmedlingspedagogik Utgår från att eleven skall fyllas. Inget inflytande över vare sig vad, varför eller hur. Konstruktivism Formella Elevcentrerad aktivitetspedagogik - Ej inflytande överinnehåll (Varför och vad) bara över form. (Hur) Behaviorism Kategoriala Frigörande pedagogik Faser i undervisningen öppna för eleven. Fokus på innehåll, motiv och varför. Focus på det gemensamma likaväl som det individuella. Demokratibegreppet får ett vidare innehåll. Inflytandet gäller såväl mål, innehåll som metoder. Sociokulturell teori

Individualism eller Kollektivism Förskjutning från samhällscentrerad demokratimodell till individcentrerad (Olsen 1998, T Englund 1993, Forsberg 2000) eller Kollektivism Inflytandet måste ses som en del i samhällets övergripande, gemensamma… Skolkommittén 1996: En diskussion behövs om relationen mellan elevinflytande, undervisnings innehåll och medborgarsocialisation.. Thomas Englund -95, 97, 2000.

Skolan public eller private good? Demokratiperspektiven i den svenska skolan har övergått från ett samhälls-centrerat perspektiv (public good) till ett individcentrerat perspektiv (private good). Dvs. den suveräne individen som tar ansvar för sitt eget öde. Thomas Englund 28

eleverna för att ta personligt ansvar.” Lpo 94: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att ta personligt ansvar.” Lpfö 98: ”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt skall delta i samhällslivet.” 29

Elevinflytande - demokrati Representativ inflytandemodell: Lagstiftningens och övriga regelverks krav kring elevinflytande respekteras och bearbetas (elevdemokrati). Organisation Deltagande inflytandemodell: Öppenhet i skolan och i undervisningen för olika kunskapsarenor, arbetssätt, inlärningsformer och önskemål (elevaktivitet). Motivation Deliberativ inflytandemodell: Samtal på skolan och i undervisningssituationen för att forma didaktisk ansats och innehåll i kunskapsuppdraget (diskurs-orientering). Kommunikation

Hur ser den didaktiska modell ut som kan hantera kraven och samtidigt svara upp mot professionella normer (kunskapskrav) och politiska krav? Fokus på kunskapsmål!! Fokus på hållbart samhälle Fokus på elevernas demokratiska kompetens? Fokus på individens utveckling

Gruppsamtal 1 Förmiddag. Planera ett valfritt tema/ kunskapsarbete eller pedagogisk aktivitet utifrån det sätt som våra styrdokument talar om begreppet elevinflytande och demokratifostran? Hur reflekterar vi med studenterna när det gäller VARFÖR vi gör som vi gör, alltså planerar på detta sätt när det gäller elevinflytandet ur: - didaktiskt perspektiv - demokratifostrande perspektiv - utifrån konventionerna om barns rättigheter och mänskliga rättigheter.