Informationsteknologi och didaktiska perspektiv Jonas Gustafsson www.skeptron.ilu.se/jongus jonas.gustafsson@ilu.uu.se

Föreläsningens innehåll Didaktiska grundbegrepp Några utmaningar Perspektiv på kunskap Allt detta lärande Några kritiska frågor

Påstående 1: Att information och informationsbearbetning digitaliseras förändrar inte i grunden vår syn på kunskap och kunskapshantering

Påstående 2: Att information och informationsbearbetning digitaliseras förändrar inte i grunden vår syn på kunskap och kunskapshantering Att information och informationsbearbetning digitaliseras innebär att förhållningssättet till kunskap, lärande och informationshantering i grunden förändras

Didaktikens tre frågor Vad Hur Varför

Vad Stoffurval – vad ska läras ut Vad är centrala kunskapsområden Hur förhåller sig olika kunskapsområden till varandra Hur organisera kunskapsområden

Hur Tillvägagångssätt Material, hjälpmedel Instruktioner Åskådlighet Problemorientering och problemlösning Uppföljning, utvärdering

Varför Kunskap som mål eller medel Teoretiska/praktiska kunskaper Kunskap som förståelse eller beteende

Kunskapsintresse Tekniskt instrumentellt

Kunskapsintresse Tekniskt instrumentellt Hermeneutiskt interpretativt

Kunskapsintresse Tekniskt instrumentellt Hermeneutiskt interpretativt Kritiskt emancipatoriskt

Kunskapsintresse Tekniskt instrumentellt Hermeneutiskt interpretativt Teknik, naturvetenskap Hermeneutiskt interpretativt Historia, litteraturvetenskap Kritiskt emancipatoriskt Kritisk samhällsvetenskap, psykoanalys

Några utmaningar vi ställs inför Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas

Några utmaningar vi ställs inför Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas Svårighet att sålla guld från skräp

Några utmaningar vi ställs inför Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas Svårighet att sålla guld från skräp Kunskapens halveringstid

Några utmaningar vi ställs inför Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas Svårighet att sålla guld från skräp Kunskapens halveringstid Lärarnas och böckernas auktoritet ifrågasätts

Några utmaningar vi ställs inför Tillgången på information är så gigantisk så överblicken saknas Svårighet att sålla guld från skräp Kunskapens halveringstid Lärarnas och böckernas auktoritet ifrågasätts Skolväggarnas upplösning

Tre perspektiv på kunskap

Tre perspektiv på kunskap Rationalism Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. (Descartes, Spinoza, Pascal, Leibniz)

Tre perspektiv på kunskap Rationalism Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. Empirism Kunskap vinns genom gjorda sinneserfarenheter. (Bacon, Locke, Hume)

Tre perspektiv på kunskap Rationalism Ratio, förnuft. Kunskap vinns genom att vi använder förnuftet. Empirism Kunskap vinns genom gjorda sinneserfarenheter. Konstruktivism Kunskap måste byggas utifrån vår möjlighet att omfatta och beskriva perspektiv och orsakssammanhang. (Kant, Dewey, Bruner)

Behaviourism (i sin enklaste form) S R S R + K

Dvs… Kunskap och lärande kan reduceras till en serie på förhand givna beteenden, vilka kan tränas och förändras genom lämplig uppsättning belöningar och korrigeringar.

Från behaviouristisk synpunkt… är målet på förhand givet, och den didaktiska utmaningen består i att definiera de sekvenser av beteenden som ska tränas och stimuleras

Konstruktivism Lärande är en aktiv process där nya idéer och begrepp konstrueras utifrån tidigare grundlagd förståelse. Den kognitiva strukturen (scheman, mentala modeller) kan skapa mening och sammanhang och göra det möjligt att ”gå bortom given information”.

Ett exempel från Jerome Bruner

Tre principer Måste anknyta till erfarenheter och vilja att lära Måste vara lätt förståelig (spiral organisation) Måste göra det möjligt att själv ”fylla i luckor” och gå bortom det givna.

Piagets kognitiva stadier

Didaktiska utmaningar Gigantiska informationsmängder Kunskapsbegreppets mångfald Fokus på lärande (iaf. för närvarande) Riktning i ett öppet system

Kollaborativt lärande Lärande är inte främst en individuell utan en kollektiv process.

Kollaborativt lärande Lärande är inte främst en individuell utan en kollektiv process. Helheten är mer än summan av delarna. Genom att ge utmaningar som innebär problemlösning sker mycket av lärandet när problemet definieras, diskuteras och lösningar prövas.

Kollaborativt lärande I vilken utsträckning ger IT förutsättningar för kollaborativa processer?

Kollaborativt lärande I vilken utsträckning ger IT förutsättningar för kollaborativa processer? Vilka krav ställs på den som ska initiera kollaborativa processer?

Situerat lärande Lärande är knutet till en viss social och kulturell kontext. Lärande handlar om något som har ett givet sammanhang.

Situerat lärande Lärande är knutet till en viss social och kulturell kontext. Lärande handlar om något som har ett givet sammanhang. Motsatsen till ”klassrumsundervisning”.

Flexibelt lärande Flexibelt i tid Flexibelt i rum Flexibelt i innehåll

Ubiquitous learning 1 (allerstädes närvarande) Permanens Tillgänglighet Omedelbarhet Interaktivitet Situerat lärande Adaptivitet

Ubiquitous learning 2 Lärgemenskaper Skapande av tillit och förtroende Nya behov: kunskapsmäklare, stigfinnare, kunskapsregissör… Resurser behöver beskrivas och medieras

Några insikter och frågor ”Pedagogiska” material används inte alltid som de är tänkta. Varför? Pojkar och flickor har olika sätt att närma sig en del problem. Skapar permanens och tillgänglighet mer problem än möjligheter? Hur skapa och upprätthålla tillit?

Tack för mig!