Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU Case Aneby kommun 28-30 augusti, 2013 - inom utbildningen ledarskapsutveckling över gränserna.

Hur ses modellen i ljuset av verksamhetsutveckling inom BU - hur används modellen och vilket utrymme får den? Positivt- ger alla möjlighet att tycka och uttrycka åsikter, reflektera och känna delaktighet och ansvar. Underlättar beslutsfattande och verksamhetsutveckling. Ensamarbetet minskar och vi har tid att reflektera tillsammans. Gemensamma lösningar ger tidsvinst. Planerade lärgrupper 2-3 ggr i veckan till 1-2ggr per termin, sker dagligen i ämnes- och arbetslag. Valet av samtalsämne styrs av behov i gruppen och utvärderingar av verksamheten. Ibland styrs innehållet av arbetsgivare/chefer, då fokus sätts på övergripande frågor. I samtalsgrupperna finns det en struktur med en tydlig ledare och sekreterare. Instrument - förberedande frågor, post it-lappar, tvärgrupper, tankekartor, arbetslag, tidsbegränsat samtal, bestämda frågor eller spontana samtal, där modellen används.

Hur påverkar arbetsmodellen ledarskapet och hur ger det sig uttryck? Alla vet sin uppgift och tar ansvar. Det underlättar att vara ledare över en organisation som har ett eget driv. Öppnare klimat, större delaktighet, alla förstår och följer gemensamma beslut. Bekvämt sätt att få med alla. När samtalen fungerar är det möjligt att släppa allt mer ansvar till andra. Som chef finns det förutsättningar att känna tillit till medarbetare. Det skapar ett driv och energi till utveckling när vi talar samma språk. Ökad förståelse för olika tankesätt.

Har modellen inverkat på rekryteringsarbetet - påverkas arbetsgivarattraktiviteten? Stor skillnad. Det har skapat en nyfikenhet- vad betyder lärande organisation? Först när begreppet modellärande kommun förklaras finns ett ökat intresse för att arbeta i Aneby kommun. En kaxig Vi- känsla har etablerats i kommunen. Fler sökande till tjänster. Högre kvalitet på undervisningen.

Vilken påverkan har arbetsmodellen på lärarnas arbetsmiljö/ elevernas skolmiljö ? Möjlighet ges till inflytande och en större acceptans. Alla drar åt samma håll. Motiverade och engagerade medarbetare- överförs till elever. Ett ökat behov av mötesplatser och samarbete. Kvalitén på undervisningen har höjts. Positivt att arbeta med egna frågor till mer övergripande frågor. Förhoppning finns att metoden sprids ner bland elever och barn i större utsträckning. Förhoppning finns att skapa arenor där man som elev får tala tänka och tycka fritt. Förhoppning finns att ge elev- och föräldrainflytande på riktigt genom lärgrupper på elev- och föräldranivå.

Vilka effekter har arbetsmodellen på lärande och resultat i Aneby skolor? Metoden har gett ett ökat perspektiv på olika frågor och lyft medvetenheten om uppdraget. Pedagogerna är medvetna om reflektionens betydelse. Stort engagemang hos pedagoger. Medarbetarenkäter i Aneby kommun visar högt resultat på delaktighet och inflytande. Både meritvärde och antal behöriga till gymnasiet har ökat.

Tack för lärorika och givande dagar! Anna och Vanja