Aktiverande och Rehabiliterande arbete -ATT STÖDJA ÄLRDE PERSONER I DERAS VARDAG UTIFRÅN AKTIVITETSVETENSKAPENS PERSPEKTIV Greta Häggblom Kronlöf PhD ergoterapeut, special forskare Jyväskylä Universitet greta.haggblom-kronlof@pp.inet.fi

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. http://hdl.handle.net/2077/4439 Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. Perspektiv på Hälsa Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. En BioPsykoSocial modell - ICF (International classification of function) WHO 2001 Kroppsfunktioner o anatomisk struktur – hur personen fungerar fysiskt o mentalt tex. strukturer i nervsystemet, röst o tal funktioner. Aktivitet – dagliga aktiviteter , arbete.. Delaktighet – upplevelse av att vara involverad i livssituationer Omgivningsfaktorer – fysisk, social miljö, förutsättningar och omständigheter som omger personen. Personliga faktorer - intressen, vanor.. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Åldrandet - en livsprocess Vanligt är att se åldrandet som en lång nedåt sluttande backe där vi blir mindre och mindre kapabla, men… åldrande processen är dynamisk och vital funktioner avtar redan i de yngre vuxna åren funktioner förblir oförändrade mycket längre än vad man tidigare har trott äldre är idag aktivare och mindre sjuka än förut ”Ageless self” Äldre personer en heterogen grupp Äldre personer är med ”rätt” stöd en resurs i samhälle Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

forts. Åldrande processen Forskningen visar på .. Objektiva och subjektiva mått på nedsatta fysiska och psykiska förmågor, färre sociala kontakter och roller, ensamhet MEN också styrkor, glädje och livs tillfredställelse trots alla förändringar som sker Vardagen är en balansgång mellan resurser och brister Vanligt är problem först i aktiviteter som - förflytta sig utomhus - städa - sköta om sin hygien - resor Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldre Personer själva... …strävar efter kontinuitet i livet …anpassar sig till livet för att bevara och upprätthålla existerande egna och omgivningens strukturer/förmågor genom att använda sig av strategier knutna till tidigare erfarenheter av dem själv och fysisk o social omgivning. MEN ibland når de en gräns där de inte längre själva klarar av att hantera vardagen och behöver stöd för att kunna möjliggöra ett fortsatt aktivt liv Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Människan - i ett aktivitetsperspektiv Det vi gör - våra dagliga aktiviteter – skapar/formar den person som vi har potential att vara/bli och på så sätt skapar/formar vi våra liv. Om man inte klarar av så mycket själv, förlorar man synen på vem man är Människan – vi - har en fantastisk förmåga att vara kreativa och skapa eller nyskapa våra liv om vi får utrymme och rätt stöd. Ett grundläggande behov hos flesta människor är att klara sig själv – att få vardagen att fungera utan allt för mycket hjälp - autonomi och kunna uppleva kontroll Aktiviteter håller människor friska - ett meningslöst liv ger hälsoproblem Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

“Var dag” Symboliserar ordning och reda Beskrivs i termer av grå trist, likformig o kanske en transportsträcka till det “verkligt roliga” Vårt samhälle beskrivs ofta utifrån vad som anses normalt och allmängiltigt. Det som skiljer sig från detta normalserande “vanliga” vardagslivet faller utanför normen. T.ex äldreomsorg fast det är egentligen handlar om vardagslivet för människor som har blivit äldre, barnomsorg, handikappomsorg etc Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldre personers vardag Vardagens aktiviteter tas ofta förgivet och anses vara självklara tills det uppstår problem För många äldre personer är delaktighet i vardagens aktiviteter inte så självklara, utan innebär en balansgång mellan begränsningar och förmågor Enligt befolkningsprognoser ökar gruppen äldre äldre (80+) kraftigt de närmaste decennierna - därmed ökar behov av stödåtgärder och interventioner för att möjliggöra delaktighet i vardagen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Var dags aktiviteter - det vi gör Det vi gör kan ses ur ett aktivitets-perspektiv - äta frukost på sjukhus, promenera runt kvarteret, duscha i eget badrum, läsa Vasabladet, gå på toaletten hemma, tänka på det som varit, tala med vänner i telefon, titta på tavlor på utställning eller i sitt eget hem, resa på pensionärsträff…. Notera skillnaden: ett funktions-perspektiv - att tugga, att gå, hålla balansen, stå, röra på handen, böja knä, sitta, titta, tänka … Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Det vi gör är beroende utav …. Personen själv Aktiviteten/det vi gör Omgivningen/miljön Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

VaD och Hur vi gör - form och innebörd VAD VI GÖR - vi kan tala om det vi gör mera allmänt t.ex. ADL-bedömningar, att studera, att motionerar, att äta glass, sjunga - Aktivitetens form HUR VI GÖR – i utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är personlig och beroende av sammanhang /omgivning -Aktivitetens innebörd här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Vad och hur vi gör i vardagen bygger på....... Handling att utföra Kapacitet att ha förutsättning för Vilja att ha lust, vilja Kontext möjligheter och hinder i omgivningen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Aktivitetsmönster i vardagen Vanor och rutiner är halvautomatiserade aktiviteter organiserar vardagens aktiviteter/sysslor uppstår i bekanta miljöer kräver ej alltid en hög nivå av motivation, engagemang och energi. hjälper till att kontrollera vardagen och skapar en trygghet är energisparare ger en känsla av att vara kompetent Tider och livsrytmer Naturliga rutiner, biologiska rytmer och socialt skapade En puls i livet som är sårbar för förändringar, plötsliga störningar Stommen i vardagen Upplevd och faktisk tid Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Val av Aktiviteter Kielhofner 2002 Vi gör kortsiktiga och långsiktiga val av aktiviteter som styrs utav vår vilja (volition) Viljan är en dynamiska process/relation mellan intressen, upplevelse av kompetens och värde aspekter - intressen – lust - värderingar – viktigt - upplevelse av personlig förmåga –kompetens En ständigt pågående process av känslor och tankar om mig själv som en aktör/görare i livet. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Våra känslor och tankar uppstår från... Skapar våra förväntningar och planer framåt i livet (Anticipating) - Vad vill vi göra Tolkning och värdering av det vi gör (Interpretation) (Experiences) Erfarenheter Erfarenheter Våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter Utifrån våra tolkningar och värderingar av våra erfarenheter skapar vi våra förväntningar och planer framåt i livet – vad vill vi göra Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Vanliga fritids- o intresse aktiviteter 85+ Umeå - Västerbotten (n=156) (Nilsson) Socialt umgänge (familj, vänner….) Kulturella aktiviteter (läsa, lyssna på radio….) TV tittande H70 Göteborg 86 åringar (n=203) (Häggblom Kronlöf) TV tittande Läsa tidningen Umgås m släkt Lyssna på radion Bara vara hemma Läsa böcker Umgås m vänner Fördelning av antal intressen (md) i olika domäner bland kvinnor och män Media 3 (1 4) 3 (1 4) Individuella fritids 1 (0 2) 1 (0 2) Kollektiva fritids 0 (0 1) 0 (0 1) Sociala 1 (0 2) 1 (0 2) Rekreation 1 (0 1) 0 (0 1) Totalt 5 (3 8) 6 (3 8) Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Avslutade intresse aktiviteter Typ Kvinnor (88%) Resa 40% Handarb., konst 40%* Umgås m vänner 31% Män (83%) Resa 33% Fysisk träning 28% Läsa böcker 24% * p=0.005 Orsak PERSONLIGA FAKTORER Kapacitet/kompetens Tids användning Motivation/vilja/värde Säkerhet/trygghet OMGIVNINGS FAKTORER Fysiska omgivningen Sociala omständigheter Ekonomiska omständigheter Reasons participants gave for giving up interests in the past five years. PERSONAL FACTORS Capacity Feebleness Mobility limitation Sight impairment Time use Lack of time Doing takes time Motivation Lack of motivation Time to give up Inappropriate Security Insecure about own limits Fear of doing things outside home ENVIRONMENTAL FACTORS Physical environment Limited accessibility Restricted arenas Social circumstance Care of others Loss of partner/friend Economic conditions Restricted economy Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Intressen – Intresse aktiviteter …primärt är friheten i att välja och utföra …engagerar en person pga , glädje, nöje o tillfredställelse …är tankar och känslor; glädjen i att göra något vilket innebär oftast; välja att göra något framom något annat …ockuperar en persons tankar, energi under en längre eller kortare tid Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. Exampel: To watch TV Earlier research ….. Passiv, inactive – no challenge or fitness related aktivity (Rundek & Bennet 2006, Stabbin 2006) What kind of knowledge can an occupational persepective add to the picture of watching television ? Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Att titta på TV Aktivt val, att planera, välja Få information och håller sig ajour med vad som händer och är aktuellt Informationen skapar underlag för diskussion med barn, barnbarn, omgivningen - tillhörighetskänsla Ger rytm till dagen Bidrar till mening i vardagen Vad säger dessa aspekter? Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Sysselsättning som hobbyverksamheter, stickningen, hantverk, bakningen mm Kan ses I en vårdmijö som ett surrogat för vardagens naturliga aktiviteter och intressen Viktiga för personer när det gäller erfarenheten av att vara någon och kapabel att kunna utföra något Erfarenheterna från denna typ av verksamhet påverkar övriga dagliga aktiviteter om de kan väcka en personens engagemang. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Lust - ”Motorn i livet” Ha lust, se motiv, vara motiverad, värdera det vi gör, erfara något meningsfullt i vardagen – ”startar motorn i livet” Rutiner och vanor behöver inte alltid en motor …. eller ? Kräver upplevelse att ha förmåga/förutsättning för görandet En förutsättning för att engagemang skall uppstå Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Stödja till lust - motivera Motivera – är det att övertala ? Att finna människors motiv – vad värderar människor i livet Vi kan tala om det vi gör mera allmänt tex studera, motionerar, arbeta, äta glass, sjunga - Aktivitetens form I utförandet lägger vi alltid till ett värde/en mening /innebörd som är individuell och beroende tidigare erfarenhet och av sammanhang och omgivning -Aktivitetens innebörd – här finner vi motiv till vad människan gör Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

höga priser på vårdtjänster, vårdtjänsternas kvalitet Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, keväällä 2005 ja niiden muutokset. Sulander T., Helakorpi S., Nissinen A., Uutela A.1993-2005 Folkhälsoinstitutets publikationer, B1 /2006 De finländska pensionärernas funktionsförmåga och förmåga att klara av de vardagliga funktionerna har förbättrats med tiden. I dag upplever respondenterna otrygghet främst p.g.a. beroende av andras hjälp försvagat minne anstaltsvård låga pensionerna. Otrygghet bland kvinnorna ökade mellan åren 2003 och 2005 i vissa hänseenden relaterad till låga pensioner, höga priser på vårdtjänster, vårdtjänsternas kvalitet rädsla för att hamna i anstaltsvård samt svårigheterna att få hjälp och komma under vård. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Låg risk av sjukdom o sjukdomsrelaterade handikapp Förutsättning för ett gott åldrande Enl Rowe and Kahn Successful aging 1998 Låg risk av sjukdom o sjukdomsrelaterade handikapp Hög mental och fysisk funktion Aktivt engagemang med livet Att uppleva en känsla av kontroll i vardagen Att ha ”hälsosamma” vanor Att leva med anknytning till sitt förflutna liv Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Att ta och ha kontroll i vardagen … påverkar bla upplevelsen av god hälsa, psykiskt välbefinnande, livs tillfredställelse samt även att det kan påverka livslängden. … speciellt viktigt bland äldre personer är beroende/oberoede faktorn som ”hotar” i allt högre åldrar …tekniska hjälpmedel och hjälp från andra människor stödjer till upplevd kontroll när… …kan lita på hjälpen; ”lyssnar hon”, fungerar hjälpmedlet, …hjälpen är integrerad i personens livsvärld Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

To main control duner 2007 relation mellan att vara aktiv eller ej och beroende/oberoende Olika sätt att hantera sin vardag Intentionen Stragierna Aktivt –agerar för fungerande vardag -försäkrar sig att det vid behov finns hjälp Vara fri Känna kontroll delaktighet -strävar framåt anpassar sig till situation skaffar sig hjälp på olika sätt Får service men ger tillbaka på olika sätt Anpassar -till andras åsikt om sina egna behov -till vad som finns -delvis kontrol -anpassar sig till situat. Skaffar sig hjälp på olika sätt Får och ger service på olika sätt Passivt -gett upp kontrollen över sitt liv - Lugn och ro Anpassar sig till situationen tar inget ansvar – ger upp. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Användning av hjälpmedel Hjälpmedel = en strategi för att ha eller ta kontroll i vardagen Hälsoteknik (Agahi et al 2005) Förändring i hjälpmedels användning 70-76 år 21% - 47% (Sonn & Grimby 1994) 76-86 år 43% - 69% (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) 85-90 år 74% - 92% (Dahlin Ivanhoff & Sonn 2005) Hjälpmedel = en strategi för uppnå delaktighet i vardagen, leva ett aktivt och självständigt liv. Hjälpmedel benämns också för hälsoteknik (Agahi et al 2005) eftersom de gör det möjligt för äldre personer att vara aktiv i vardagen, minskar på behovet av personlig hjälp, underlättar för de äldre och sänker kostnader för samhället Förändring av hjälpmedels användning visas i longitudinella studier i Sverige 70 - 76 år ökade användningen från 21% till 47% (Sonn & Grimby 1994) 85 - 90 år ökade användningen från 74% till 92% (Dahlin Ivanhoff & Sonn 2005). Vanligast förekommande hjälpmedel är Förflyttnings och hygien relaterade hjälpmedel Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Erfarenheter av hjälpmedel Generellt något positivt ger trygghet, minskar på ansträngningar, ökar självständigheten, möjliggör aktiviteter i vardagen (Sonn & Grimby 1994, Hastings et al 2001, Roelands et al 2002) Äldre personer föredrar ofta hjälpmedel i vardagen före personlig hjälp (Dahlin et al 2006) för att de kräver inget mänskligt samarbete Menings- och värde aspekter influerad av psykosociala och kulturella faktorer påverkar användning av hjälpmedel (Gitlin 1995, Hastings et al 2001, Pape et al 2002, Häggblom Kronlöf 2007) ”En realitet full med kontraindikationer” Äldre personer föredrar hjälpmedel före personlig hjälp – kanske det är för att man känner sej mera självständig och behöver inte samarbeta, kompromissa ständigt kordinera kontakten med en annan människa som det innebär om man är beroende av personlig hjälp. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Erfarenheter från användare av hjälpmedel i vardagen Erfarenheter från användare av hjälpmedel i vardagen Häggblom Kronllöf & Sonn 2007 Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Att ha eller kunna ta kontroll genom anpassning I hög utsträckning kan äldre kompensera funktions och aktivitets nedsättningar och på så sätt ta kontroll över vardagens aktiviteter Enligt Baltes anpassnings modell (1990) - Omsorgsfullt val av ett speciellt aktivitetsområde - Optimera förmågan att kunna utföra de valda aktiviteterna genom träning - Lära nytt el lära på nytt nya stödjande, kompensatoriska strategier som fyller ev glapp orsakade av funktionella brister eller svagheter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Utmaningar i livet Alla behöver vi utmaningar i livet – form och/eller innebörd förändras med åren! Viktig balansgång mellan personens aktivitetsförmåga och aktivitetens utmaning även i var dagens aktiviteter. Hanteras av äldre personer genom att (Häggblom Kronlöf & Sonn 2007) Testa och pröva Noggrant avvägande Lär nytt och lära på nytt Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

FLYT – FLOW TEORIN ur Csikszentmihalyi M. Finding Flow.1997 Utmaningar i relation till förmågan kan ge en känsla av flyt - flow - en optimal erfarenheten av njutning Är inte = GLÄDJE Är inte beroende av vad man gör utan hur man gör. Är “mänsklig lycka” - att arbeta med lagom svåra uppgifter, för det stärker en persons känsla av att var kompetent och duglig. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Omgivning, miljön, livsvärlden Omgivning, miljön, livsvärlden Är både ett hinder och skapar förutsättningar för ”var dagens” aktiviteter. Hemmet speglar våra etablerade intressen och aktiviteter som visar vem vi är. Saker bekräftar oss tex ”Arvegods” kan ha stor betydelse för känslan av mina rötter och en viss tillhörighet. Symbolisk mening i saker tex, bilen = självständighet, Enkla och välkända saker/platser bidrar till avslappnat och bekvämt beteende, komplexa saker/platser kräver ett specialiserat och talangfullt beteende. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Tillgänglighet Fysiska utformade miljön – tillgänglighet Trappor, tunga dörrar, tunga backar, hala gator, hjälpmedel, modern teknik uppleva symboliska värden i den fysiska omgivningen tex, bilen = självständighet, etc. Sociala miljön Främlingsskap - Glapp i miljön mellan de äldres värld och nu-tid t.ex. tekniken, moralaspekter Ageism - ålderism = åldersmobbning , Attetyder i samhället Generalisering – äldre personer, gamlingar Samhället och samhällets tjänster skapar förutsättningar och hinder för ett självständigt liv ?? Hemvård, färdtjänst, Psykisk miljö Kunna finna mening i livet, trygghet, kunna uppleva kontroll, brits på kontroll, ensamhet, kunna få bestämma själv….”. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Hemmet 89.6 % av personer 75+ bor hemma, 4.3% ålderdomshem, 2.5% HVC slutenvård, 2.9% serviceboende (STAKES 2005). Äldre personer utför de flesta vardagsaktiviteter och tillbringar större delen av sin tid i hemmet (Östlund 1995, Hillerås et al 1999, Haak 2006, Häggblom Kronlöf 2005) Hemmet är viktigt bl.a för det representerar självständighet, säkerhet och frihet, fyllt av personliga minnen, spår av intressen, erfarenheter som stödjer personens identitet, det hon gör och hemmet ger kontinuitet i livet (Jackson 1996, Vilkko 1997, Kontos 2000, Haak 2006, m.fl.) Äldre personer önskar bo kvar hemma så länge som det är möjligt (Hink 2004), det är också samhällets policy Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Leva och bo hemma Med stigande ålder ökar behovet av personlig hjälp i dagliga aktiviteter (Sonn et al 1996) Sjukdom, funktions begränsningar och allmän sårbarhet är risk faktorer för ett beroende och inte kunna bo kvar hemma (Fried et al 2001, Femia et al 2001, Dahlin Ivanoff et al 2006). Faktorer i närmiljön och hemmet kan orsaka problem i dagliga aktiviteter (Iwarsson 1997, Haak 2006) För samhället är det ekonomisk lönsamt om äldre personer klarar av att bo kvar i sina hem - med eller utan hjälp insatser (Mann et al 1999, Agree et al 2000). Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Enable-Age study http://www.enableage.arb.lu.se Tillgänglighet – inte bara miljöhinder – har samband med upplevelse av användbarhet och hemmets mening Ju högre tillgänglighet i boendet, desto högre självständighet och välbefinnande Ett hälsosamt åldrande har samband med både objektiva och subjectiva aspekter av boendet Tillgänglighet och hemmets mening påverkar livstillfredsställesle och upplevd hälsa även om det skiljer sig mellan ADL beroendet. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Ur hälsa 2015

Ikäihmisten palvelujen laatussuositus Sociaali – ja terveysministeriö julkaisuja 2008:3 Kuntoutuspalvelujen sisältöä on kehittävä, erityisesti kotiin annettavia kuntoutuspalveluja (s 20) Asiakkaiden kotiutumiseen tähtääviä kuntoutusjaksoja ja kotona annettavaa kuntoutusta tarvitaan lisää ... erikoissairaanhoidon, perusterveyden huollon ja sosiaalitoimen tiivis yhteistyö parantaa kuntoutusketjun toimivuutta. ( s 24 ) Laadukas kotihoito on kuntoutumista edistävää ja vastaa tavoitteellisesti ikääntyneiden asiakkaiden fyysisiin, kpgnitiivisiin, psyykkisiin ja sosiaalisiin kuntoutamisen tarpeisiin (s 27) Mariehamn 26.03.2008

Social och hälsoministeriets strategiska linjer i KASTE 2008-2011 Ia: Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen Neuvontakeskuksia Ehkäiseviä kotikäyntejä Kuntoutusta - edellyttää kuntoutusta ja kuntouttavaa työtapaa Ib: Palvelurakennus Kuntoutumista edistävää kotihoitoa Ympärivuorokautisen hoidon &hoivan uudistaminen .... II Heniklöstön määrä & osaaminen, Johtaminen III Laadukaat asumis- ja hoitoympäristöt Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Rehabilitering återanpassning till ett normalt liv med avseende på invalidiserad el svårt sjuk el kriminell person (Svensk Ordbok) …är den process som det innebär att återställa en individs kapacitet för att kunna delta i funktionella aktiviteter när kapaciteten har blivit förändrad eller begränsad av fysiska eller mentala skador. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Introduktion till Rehabilitering Vem och var jobbar man med rehabilitering? Skillnad mellan …. Rehabiliterande arbete, rehabilitering, vård Rehabilitering Medicinsk rehabilitering Behandling Terapi Vård Rehabiliteringskedja - hur och varför ? Teamarbete en förutsättning ”Det är i kunskapernas gränsområden som det kan uppstå ny kunskap” ”Helhets perspektiv” – kan man tala om det ? Rehabilitering är en attityd fråga Rehabilitering bör ses som en dynamisk process Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Innehåller ; Mål, delmål i arbetet och en tidsplan. Rehabiliteringsplan Det bör finnas en plan - med gemensamt mål i rehab arbetet för klienten, anhöriga, rehabteamet … Innehåller ; Mål, delmål i arbetet och en tidsplan. Ständig utvärdering av åtgärderna för att se om delmål kan uppnås Objektiva och subjektiva utvärderingar Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR rehabiliterings arbetet… Att klienten identifierar i samarbete med personal o ev anhöriga problem och resurser som ligger till grund för rehabiliteringsplanen. Ett aktivt deltagande från klienten genom hela rehab.processen En dialog mellan klient och professionella En ständig information, planeringen och genomförandet, tillsammans, klient och personal, för att kunna ge en känsla av att uppleva en kontroll över/i rehabiliteringsprocessen stärker resultatet av förändringar för att kunna klara av vardagen med begränsningar /ett handikapp. Se upp för ”snälla”, ”sönder vårdade” och ”sönder rehabiliterade” klienter liksom ”så har vi alltid gjort och det har fungerat” personal. Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Rehabilitering i ett aktivitetsperspektiv Varje aktivitet har krav men också möjligheter som kan användas eller övervinnas genom olika strategier Förändra omgivningen - fysisk o sociala faktorer Förändra utförandet Kompensera / Komplettera Be om personlig hjälp Avstå från aktiviteten – risk för resignation Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Klientcentrerat arbetssätt – en förutsättning för delaktighet Uppnå god resultat i rehabiliteringsprocessen med utgångspunkt i de äldres individuella förutsättningar Målen sätts efter personens intresse och vad som är viktigt för han/henne Möjlighet att hitta motiv/motivation > leder antagligen till ett aktivt delatagande Hemmiljön erbjuder rehab.personal att hitta lämplig nivå på träning och mål i rehabiliteringen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Klientcentrerat arbetssätt innebär... Rogers CR ...två experter som möts ... genom en dialog och stöd finna för individen specifika lösningar/åtgärder ... Respektera individen, se honom som ansvarig över sin situation ...tillit till personen – ömsesidig tillit - klient- personal Acceptera och tillåta även annorlunda/ovanliga tankar, önskningar, problem, .... ... En varm och tillåtande atmosfär Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Hemrehabilitering – Till vilken nytta? Rehabilitering för äldre personer Ekonomisk nytta bla. minskade hemtjänst resurser Ökad livskvalitet Träning i reel miljö = möter reella problem Viktigt med professionell kunskap i äldre rehabilitering bla för att uppnå en kvarvarande effekt av interventioner ”Lifestyle redesign program” Stroke rehabilitering i hemmet Enligt SBU rapport 1999 - ingen ekonomisk nytta men en högre livskvalitet Björkdahl A (2007) halva kostnaden jämf med dagrehab grupper, snabbar delaktig i vardagens aktiviteter Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Exemplet Östersunds kommun Östersund kommun satsade offensivt med tidig hemrehabilitering Arbetsterapeut och sjukgymnast i samarbete med distriktsskötare, hemhjälp m fl Resultat: hemtjänst ärenden minskade under ett år med 800 000 Sek Östersund satsade år 2000 10 miljon Sek på arbetsterapeuter och sjukgymnaster som jobbar med hemrehabilitering i samarbete med övrig hemvård och andra specialister - Kvotering av tjänster: per 300 inv (70+) 1½ arbetsterapeut och 1 sjukgymnast Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Varför ett rehabteam med Fysioterapeut och Ergoterapeut ? Värdefull kompletterande kunskap Fysioterapeutens kunskap har sin utgångspunkt i kroppens rörelser – Movement science Ergoterapeutens kunskap har sin utgångspunkt i människans utövande av vardagens aktiviteter – Occupational science Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldres rättighet och samhällets skyldighet Lika självklart som det är för äldre att kunna gå till hälsovårdaren för att lägga om bandaget på sitt bensår, diabetesskötaren ta sitt blodprov, läkaren för att kontrollera sin blodtrycks medicin etc bör det finnas tillgång till rehabiliteringstjänster Att kunna bli bemött från en rehabiliterande värdegrund – att ta vara på de den kraft och resurs som människor har och inte lära in hjälplöshet gagnar äldre personers delaktighet i vardagen Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. Christiansen C & Baum C. (1997) Occupational therapy: enabling function and well being (2nd ed) Thorofare: Slack. Christiansen C.H. &Townsend E.A. (2004) Introduction to Occupation. The art and science of living. Prentice Hall, New Jersey. pp. 1-27 Clark, F., Azen, S.P., Zemke, R., Jackson, J., Carlson, M., Mandel, D., et al. (1997). Occupational therapy for independent-living older adults: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 278(16), 1321-1326. Csikszentmihalyi, M. (1997). Finding Flow. The psychology of engagement with everyday life. New York: Basic Books. Dahlin-Ivanoff, S., Haak, M., Fänge, A. & Iwarsson, S. (2007). The multiple meaning of home as experienced by very old Swedish people. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 14, 25-32. Dune’r A. (2007) To main control. Negotiations in the everyday life of older people who can no longer manage on their own. [diss] Göteborg University, Department of social work. Haak, M. (2006). Participation and independence in old age: Aspects of home and neighbourhood environments. Doctoral dissertation. Lund: Department of Health Sciences, Division of Occupational Therapy and Gerontology, Lund University, Sweden. Hasselkus B.R. (2002) The Meaning of everyday occupation. SLACK Incorporated, Thorofare, NJ. Pp.1-38 Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.

Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk. Häggblom Kronlöf G., Hultberg J., Eriksson BG., Sonn U. (2007) Experiences of daily occupations at 99 years of age. Scandinavian Journal of occupational therapy, Kielhofner, G. (2002). Model of human occupation: Theory and application. 3th ed., Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Nilsson, I. (2006). Occupational engagement among older people: Evaluation, repertoire and relation to life satisfaction. Doctoral dissertation. Umeå: Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy, Umeå University, Sweden. Rogers CR. Significant Aspect of Client –Centred Therapy http://psychclassics .yorku.ca/Rogers/therapy.htm RoweJW., Kahn RL. (1998) Successful aging. New York: Pathoon Book. Rundek, T. & Bennett, D.A. (2006). Cognitive leisure activities, but not watching TV, for future brain benefits. Neurology, 66,794-795. Stebbins, R.A. (2005a). Project-based leisure: Theoretical neglected of a common use of free time. Leisure Studies, 24(1), 1-11. Stebbins, R.A. (2005b). Leisure and Public Health: Part of the Problem/Part of the Solution. Seminar presented in the Health and Society Seminar Series, 26 January 2005. Available:http://www.ucalgary.ca/~stebbins/healthtalk.pdf. (Retrieved January 2005.) World Health Organization, WHO (2001). ICF: International Classification of Functioning, Disability and Helath. Geneva: WHO. (suom 2004) Önskar du ytterligare referenser jag hänvisar till kontakta mig på greta.haggblom-kronlof@pp.inet.fi Äldrecentrum Österbotten 28.4.2008. grhk.