Skolinspektionens granskningar – ett sätt att påverka Skolinspektionens dag 2010

Kunskaperna försämras… • Elevers resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har försämrats sedan 1990-talet … och skillnaderna ökar. • Resultatskillnaderna mellan skolor har ökat • Resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper utifrån kön, social bakgrund och etnicitet har ökat Skolverkets lägesbedömning 2009

Många skolor brister inom områden som är viktiga för elevernas lärande… • Pedagogiskt ledarskap • Undervisningens kvalitet • Allas rätt att lyckas … och bristerna upprepas. • Kritikpunkter och utvecklingsområden har i stort varit desamma sedan 2003 • Trots att de flesta skolor vidtar åtgärder efter genomförd inspektion

Måste det vara så? Vad kan vi göra åt det?

Tre viktiga utgångspunkter: 1.Rektor spelar roll

Rektor spelar roll “… att det framförallt är på en punkt där forskningen är samstämmig: framgångsrika skolor har rektorer som förmår tydliggöra skolans mål, kommunicera dessa och åstadkomma uppslutning kring dem bland medarbetarna… Källa: Halllinger, P. och Heck, R. (1998.) Exploring the Principal’s contribution to School Effectiveness

Tre viktiga utgångspunkter: 1.Rektor spelar roll 2.Läraren är den viktigaste framgångsfaktorn för lärande

Den professionelle läraren – viktigaste framgångsfaktorn för lärande “Teachers are among the most powerful influence in learning. Teachers need to be directive, influential, caring and actively engaged in the passion of teaching and learning. Teachers need to be aware of what each and every student is thinking and knowing, to construct meaning and meaningful experiences in light of this knowledge and to have proficient knowledge and understanding of their content to provide meaningful and appropriate feedback such that each student moves progressively through the curriculum levels.” Hattie ”Visible Learning”, 2009 sid. 238

Tre viktiga utgångspunkter: 1.Rektorn spelar roll 2.Läraren är den viktigaste framgångsfaktorn för lärande 3.Förväntningarna har betydelse för allas rätt att lyckas

Förväntningar har betydelse ”Total enighet råder bland forskare om att förväntanseffekter verkligen existerar. Lärarens positiva och negativa förväntningar påverkar elevernas beteende och prestationer.” Källa: Jenner (2004) Motivation och motivationsarbete

Rätten till kunskap en granskning av hur skolor arbetar för att lyfta alla elever Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? en granskning av hur skolor arbetar med uppföljning, utvärdering och åtgärder

Rätten till kunskap En granskning av hur skolor arbetar för att lyfta alla elever 40 skolor, varav fem fristående 32 kommuner Årskurs 5 eller 9

Vad har vi tittat på? • Utövar rektorn ett tydligt pedagogiskt ledarskap där kunskapsmålen prioriteras, förmedlas och ständigt diskuteras med lärarna? • Läggs undervisningen upp på sådant sätt att alla elever har möjlighet att uppnå målen, d.v.s. används metoder som anpassas till elevernas förutsättningar och behov, aktiveras eleverna i klassrummet och tas elevernas bakgrund och erfarenheter tillvara? • Är lärarnas förhållningssätt sådant att det förmedlar höga förväntningar på eleverna och uppmuntrar en ömsesidig respektfull relation mellan lärare och elev? 13

Rektorerna tar inte tillräckligt stort ansvar för undervisningens kvalitet… • Rektorerna vet inte alltid hur lärarna arbetar och vilka vilka resultat det leder till. … och lärarna ger inte undervisning som ger alla elever förutsättningar att lyckas. • I stor utsträckning saknas elevaktivitet. • Ofta envägskommunikation och eget tyst arbete. • Brist på reflekterande och problematiserande samtal i klassrummet. • Undervisningen anpassas inte efter individernas behov och intressen Rätten till kunskap

Förhållningssätt och attityder är sådana att de påverkar elevernas resultat negativt… • Förväntningarna på eleverna är ofta låga och stereotypa. • Klassen ses som en homogen grupp. • Svårigheter i skolarbetet förläggs oftare hos eleven eller hemmet än hos de faktorer som skolan rår över. … men det finns flera undantag! Rätten till kunskap

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? En granskning av hur skolor arbetar med uppföljning, utvärdering och åtgärder 34 kommunala och 6 fristående 1 skola per huvudman

Vad har vi tittat på? • Samlar skolan fortlöpande in information om elevernas kunskapsresultat (uppföljning)? • Granskas och värderas elevernas kunskapsresultat, d.v.s. görs en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultaten i förhållande till målen i verksamheten och för att få underlag för beslut om åtgärder (utvärdering)? • Genomför skolan åtgärder som baseras på utvärderingsresultaten och i syfte att förbättra elevernas kunskapsutveckling (åtgärder)? 17

Många skolor arbetar systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat… • Kunskaper följs upp på individnivå, främst i de högre årskurserna. • IUP och skriftliga omdömen utarbetas för många elever. … men få skolor arbetar lika systematiskt med att analysera och värdera resultaten. • Systematik, rutiner och kunskap för utvärderingsarbete saknas i många skolor. • De analyser som görs resulterar ofta i att orsaker läggs hos enskilda elever, inte hos ledning, i organisation eller undervisningsmetoder. • Analys på grupp- eller skolnivå är mycket ovanligt vilket medför att skolan saknar underlag för att bedöma behovet av utvecklings- insatser för skolan som helhet. Uppföljning och utvärdering

Åtgärder vidtas ofta på bräcklig grund… • Rektorerna och lärarna har ofta en alltför positiv bild av de samlade kunskapsresultaten på den egna skolan. … men det finns flera undantag! Uppföljning och utvärdering

Hur gör de som lyckas?

Rektors ledarskap Hur gör de rektorer som lyckas?

• Rektor bottnar i regelverk och styrdokument och håller det levande i diskussionen med lärarna. • Rektor intresserar sig för det som händer i klassrummen och tar reda på hur det går för eleverna i alla ämnen och i alla åldrar. • Rektor gör regelbundet sammanställningar av skolans resultat på olika nivåer och följer lärarnas betygssättning noggrant. • Rektor har kontinuerlig dialog och diskussion med lärarna om metoder och arbetssätt med utgångspunkt i kunskapsresultaten. • Rektor fattar beslut om organisation, tjänstefördelning, resursfördelning, utvecklingsprojekt m.m. efter diskussion om och bedömning av behoven på skolan.

Undervisningens kvalitet Hur gör de lärare som lyckas?

• Lärarna är engagerade och tycker att det är roligt att undervisa. • Lärarna arbetar för att lära känna sina elever och ta reda på vad de kan, vilka intressen de har och vad de är nyfikna på. • Lärarna utgår från att eleverna har något att lära av varandra och ger stort utrymme för diskussion och gemensam reflektion kring det som ska läras in. • Lärarna förklarar tydligt och illustrerar vad eleverna ska lära sig. • Lärarna använder olika arbetssätt och metoder beroende på elevgruppens sammansättning och elevernas olika inlärningsstilar. • Lärarna ger eleverna många möjligheter att öva sina kunskaper och färdigheter. • Lärarna kontrollerar kontinuerligt att eleverna lär sig och ger eleverna regelbunden feedback på hur de ligger till. • Lärarna deltar regelbundet i ämnesdidaktiska samtal med kollegor. • Lärarna utvärderar sitt arbete regelbundet och är ständigt redo att ompröva sina arbetssätt och metoder.

Undervisningens kvalitet Hur kan rektor påverka undervisningens kvalitet?

• Rektor tar reda på vilken utbildningsnivå och kompetens som finns bland lärarna och använder den. • Rektor kopplar tjänstefördelning och organisation till uppföljnings- och utvärderingsresultat och utnyttjar arbetslaget. • Rektor använder de erfarna och kvalificerade lärarna till att handleda, kompetensutveckla och till att driva utvecklingsprojekt. • Rektor satsar på kompetensutveckling.

Allas rätt att lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna?

• Rektorerna har höga förväntningar på lärarna. • Lärarna har höga förväntningar på eleverna. • Rektorer och lärare tror på att det som sker i skolan har betydelse för elevernas lärande.