Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skola och arbetsliv i samverkan
Nulägesanalys genom frågor
Vem i kommunen har de haft kontakt med? På vilket sätt?
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Norrtälje södra förskoleområde Länna förskoleenhet Köpmanholm förskoleenhet Frötuna förskoleenhet Hysingsvik förskoleenhet 2014/15 Alla har förutsättningar.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
En reviderad läroplan för förskolan
SET Social Emotionell Träning
Konsten att leda sig själv
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Läroplansarbete Träff med Ö-team Mål med dagen Öka förståelsen för det arbete vi gör med rektorer/förskolechefer och läroplanspiloter Öka.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Kärnvärden.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Riktlinjer för medarbetarskap vid Karolinska Institutet
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Vård- och äldreförvaltningen Vår gemensamma värdegrund
Föräldramöte Ht
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kvisthamraskolan Norrtälje F-6 skola ca. 260 elever
ARBETSRO I SKOLAN S:t Pers skola, december 2010
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
ELEVAKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Dokumentation av lärgruppens arbete den 31/10 och 1/ Anders, Karin, Anna, Fredrik, Annica och Janne Bosvedjeskolan,
Läroplansträff Välkomna!.
Välkommen till Braås skola
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Välkomna till Edboskolan
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En arena för lek och kompisskap
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Lite skolhistorik?.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Nämndplan 2015.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad Utvecklingsstrateg.
Norrtälje södra förskoleområde Länna förskola Köpmanholm förskola Frötuna förskola 2015/2016 Alla har förutsättningar att lyckas!
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Heby kommuns kvalitetspolicy
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Vad behöver vi sluta med? Vad behöver vi börja göra?
Presentationens avskrift:

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009 En social kunskapsbaserad skola med en lärande organisation

Inledning: Skolan är en komplex miljö där förståelse för uppdraget ska fördjupas hos alla. Mina val av strategier är sådana att hänsyn till helheten tas för att förändringar som sker ska ge varaktighet. Ett helhetstänkande där verksamheter möts utan att gränserna för respektive verksamhet raderas, är en ambition. Övergången från olika stadier/år ska vara lätt och föräldrarna ska tillsammans med sina barn bli bekanta med hela enheten på ett naturligt sätt. Fokus på måluppfyllelse är en del i strategin.

Alla ska tro på att alla har förutsättningar att lyckas. I dagens samhälle behöver barn och ungdomar hjälp med att tro på den egna förmågan. Det gör att alla som arbetar här inom vår enhet ska ha en stor tilltro till alla barns egna förmågor och till deras lust att lära. Barnen/ungdomarna ska ha rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Arbetet ska utföras i en anda av delaktighet, inflytande och ansvar. Att ge barnen ökad förståelse för hur saker och ting hänger ihop är viktigt i mötet med dem. De ska kunna påverka, vara delaktiga och få lyckas på sin egen nivå.

En lärande organisation En lärande organisation handlar om att själva lärandet inte kan frikopplas från allt annat runtomkring, utan är just en del i sammanhanget. Istället för direktiv, budskap som ska implementeras, övergår själva lärandet som metod mer till dialogen. Det möjliggör för oss alla att ta tillvara på allas erfarenheter och kunskaper.

Mitt ledarskap bygger på förtroende och tillit, ett nära ledarskap. Mitt ledarskap är tydligt, ger möjligheter till konflikter och processer i grupper. Medarbetarna är kvalitetsmedvetna och professionella.

Människosyn Strävan hos alla är att eleverna ska: Upptäcka sina egna resurser Bli medvetna om, och ta eget ansvar för sina studier Respektera alla människor Vara tillåtande och ödmjuk Alla människor kan och vill ta ansvar är en grundsyn som skall genomsyra metoder och arbetssätt. Arbetet ska utföras i anda av delaktighet, inflytande och ansvar. Personalen och rektor ska ha ett gott bemötande mot barnen/ungdomarna och deras föräldrar. Självkänsla och självförtroende ska ges utifrån att barnen får möjlighet att hitta något som de är bra på. Det kräver ett varierat arbetssätt där kreativitet får utrymme.

Kunskapssyn All kunskap finns i människan/individen Kunskap är resultat av lärande, erfarenheter och prövning Kunskap ger självförtroende, glädje och möjligheter Eleverna utvecklar kunskap inom olika områden, social kunskap, kunskap om sig själv, fakta och förståelse Kunskap är föränderlig, den fördjupas och omtolkas i takt med livet och olika situationer.

Lärande Lärande är en process i individen som pågår hela livet. Barn lär sig samspel med sin omgivning, och lärande handlar om att göra någonting till en del av sig själv, vilket gör att varje individ utvecklar sin egen stil för att lära. I lek kan barn överträffa sin förmåga. Glädje och nyfikenhet är en god grund för lärande. Färdigheter som att läsa, skriva, räkna och tala ska alla barn få med sig när de slutar grundskolan här på Länna.

Förhållningssätt Barn och vuxna som arbetar här på Länna/Rialaenheten skall ha Ett arbetssätt som kännetecknas av inflytande och ansvarstagande, Kreativa inslag och erfarenheter ska tas hänsyn till. Vi möter varje barn och ungdom med värme och respekt för den unika person han eller hon är. Deras nyfikenhet och frågor är utgångspunkt i vårt arbete. Alla som arbetar inom enheten, stora som små, ska erbjudas möjlighet till personlig utveckling och insikt om sig själva varje dag. Samarbete mellan pedagoger om mål och innehåll i undervisningen och fostran. Höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitè, inte elevernas bakgrund är avgörande för deras resultat.

Regelbunden utvärdering och uppföljning För mig som skolledare handlar det om att skapa förutsättningar för pedagogerna där deras erfarenheter kan belysas och ge utveckling till ny kunskap Pedagogerna använder sig av erfarenhetsutbyte där dialogen mellan vuxna är det viktigaste redskapet. Elevernas erfarenheter tas in i skolan, klassrummet och används i undervisningen. Dokumentation blir viktigt för reflektion. Jag tror på dialogen som möjliggör att ta till vara på allas erfarenheter och kunskaper. Jag tror på ett förhållningssätt som bygger på förtroende och tillit, ett nära ledarskap pedagog – elev emellan. Rätt att ifrågasätta, tänka om, tänka nytt, i en ständigt pågående dialog.

Målen för enheten ska vara: Meningsfulla, hanterbara, och begripliga för alla! ”Utbildning förutsätter att kunskaper finns, medan lärandet utgår från att kunskaper skapas” (Docherty) Norrtälje julen 2008