Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Lunch: Quinoabiffar med tzatziki och rostad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Hälsolyftet och LSH-studien
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Socialdepartementet PRIO •Långsiktighet •Gemensamt ansvartagande •Ordinarie strukturer.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Vårdsamverkan Fyrbodal Gränsöverskridande samverkan.
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Affektiva Mottagningen
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Har det blivit bättre liv för sjuka äldre? Växjö 11 november 2015 Maj Rom.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
SIP 16 december 2015 Maj Rom. Antal personer Källa: SCB 2013.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Strategi för patient- och brukarmedverkan
Våga prata om psykisk ohälsa!
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Arbetsgrupp Jenni Andersson, överläkare, Psykiatri Södra
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Delat beslutsfattande och SIP
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Användarinstruktioner Vårdochinsats.se
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Test av användbarhet Nationella vård- och insatsprogram (VIP) inom psykisk hälsa April 2019.
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Lunch: Quinoabiffar med tzatziki och rostad potatis. Ta tillfälle i akt att prata med varandra under lunch och em fika. Ta gärna material som ligger framme. ”minirörelser” mellan passen.

Andel som saknar sysselsättning i olika ålderskategorier Här kan vi med hjälp av psykosR se hur stor andel av patienter med psykosdiagnos som saknar sysselsättning. Trots att vi vet att meningsfull sysselsättning är en avgörande faktor för återhämtning. Vi kan också se skillnader mellan olika län genom jämförelser.

Hur kan vi tillsammans göra mer för personer med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? ing-marie.wieselgren@skl.se

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma När kärleken dyker upp Om mamma har psykos Föräldrastöd Vid första insjuknandet När det kommer svackor I återhämtningen Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet

Ni hjälper väl mamma att: ta rätt medicin äta bra och motionera slippa oro sig inte röka vara förberedd…

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma När kärleken dyker upp Om mamma har psykos Föräldrastöd Vid första insjuknandet När det kommer svackor I återhämtningen Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet

Ni hjälper väl mina föräldrar att hitta en bra förskola till mig. Ger dem stöd att vara föräldrar och ge mig bra mat och goda vanor. Ger dem avlastning ibland och ser till att det finns andra vuxna som kan rycka in om någon blir sjuk

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma Vid första insjuknandet När kärleken dyker upp Om mamma har psykos När det kommer svackor Föräldrastöd I återhämtningen Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet

Ni har väl system som gör att jag får hjälp så tidigt som möjligt när jag insjuknar. Ni gör väl en ordentlig utredning? Mina närstående och jag själv får information, hjälp att förstå och vara med och bestämma. Ni har väl resurser så att jag får medicinska- ,sociala- och psykologiska insatser, att jag får träffa någon med egen erfarenhet

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma När kärleken dyker upp Om mamma har psykos Vid första insjuknandet I återhämtningen När det kommer svackor Föräldrastöd Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet

Hålla vikten, ha goda levnadsvanor, sociala kontakter, ha roligt Att få lyckas… Ni hjälper väl mig att få återhämtas komma igång med studier, jobb, kompisar. Hålla vikten, ha goda levnadsvanor, sociala kontakter, ha roligt

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma Vid första insjuknandet När kärleken dyker upp Om mamma har psykos När det kommer svackor Föräldrastöd I återhämtningen Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet

- bli bättre på att känna igen tidiga tecken på återfall. Ni hjälper mig väl att: - bli bättre på att känna igen tidiga tecken på återfall. få mer kunskap om min sjukdom och behandling, - komma igång med min träning igen -göra gemensamma krisplaner, så att mina närstående får stöd, att övriga hjälpare vet.

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma När kärleken dyker upp Om mamma har psykos Föräldrastöd Vid första insjuknandet När det kommer svackor I återhämtningen Vid återinsjuknande När mamma dör På nya jobbet SIP BUP, Psykosmottagningen, Boendestödet, Arbetsförmedlingen, Familjen; Primärvården

Psykos genom livet insatser i olika situationer och livsskeden När det är dags att gå i pension När ålderskrämporna börjar komma När det kommer svackor När kärleken dyker upp Om mamma har psykos Föräldrastöd Vid första insjuknandet Vid återinsjuknande När jag får barn I återhämtningen När mamma dör På nya jobbet

Ni hjälper mig väl att sköta min kropp så jag blir lika gammal som ni? Hjälper mig att undvika biverkningar av långvarig medicinering, hålla motivationen uppe att träna… Så jag kan vara en bra mormor

Q1: Vad anser du är de största utmaningarna till att förebygga och behandla fysisk ohälsa hos patienterna du träffar (välj ett eller flera alternativ och kommentera gärna under annan)? Answered: 87 Skipped: 0 MOTIVATIONS arbete.

Motivation Inse att man har ett bekymmer som kan bli bättre Tilltro till att det går Att tycka att ”saken” är viktig Att ha förmåga eller med hjälp av andra få hjälp och stöd att genomföra och hålla fast vid goda förändringar Vem och när når vi fram?

Q2: Har den verksamhet där du arbetar rutiner för att upptäcka, förebygga och behandla fysisk ohälsa hos de patienter som ni träffar (välj ett eller flera alternativ och kommentera gärna under annan)? Answered: 87 Skipped: 0

Q3: Vilka insatser ger din verksamhet för att upptäcka fysisk ohälsa (välj en eller flera och kommentera gärna under annan) Answered: 87 Skipped: 0

Q4: Vilka insatser ger din verksamhet för att förebygga och behandla fysisk ohälsa (välj en eller flera och kommentera gärna under annan)?

Vård- och insatsprogram (VIP) – inom programområde psykisk hälsa Vad, hur och varför? Hur VIP kan stödja samverkan mellan och inom verksamheter, samordning av vård och stöd för individen och hur olika befattningar kan samarbeta i vård- och stöd insatser till individ och närstående. . Programområde Psykisk Hälsa är en av 20 programområden (andra programområden är cancer, hjärta/kärl, kvinnosjukdomar osv) och ingår i en ny nationell struktur för kunskapsstyrning som ska införas i hela hälso- och sjukvården. Inom denna struktur ska man bland annat arbeta med att ta fram och införa nationella kunskapsstöd. Ett vård- och insatsprogram (VIP, som jag ska berätta om idag, är ett exempel på ett sådant nationellt kunskapsstöd. I programområde psykisk hälsa är kommunerna delaktiga från början och därmed vänder sig Vård- och insatsprogram även till kommunala verksamheter. Vård- och insatsprogram ska lätt, tex via dator eller smartphone ge rätt kunskap till personal att använda i mötet med individen. Läs mer Uppdrag Psykisk Hälsa : https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskapsutbyte/programarbete-och-arbetsgrupper/

Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Nationellt programområde psykisk hälsa Nationella arbetsgrupper Nationella vård och insatsprogram Indikatorer för uppföljning 2018-09-20 Avdelningen för vård och omsorg

Vad är vård- och insatsprogram? www.vardochinsats.se FRÅN… …TILL Traditionella vårdprogram Vård- och insatsprogram Text Text Text Text Text VIP är ett nationellt kunskapsstöd som ska tillgängliggöra all den kunskap som finns inom området för personal i landstingsdrivna och kommunala verksamheter . VIP utgår ifrån socialstyrelsens nationella riktlinjer men, till skillnad från NR som vänder sig till styrning och ledning, ska VIP vara ett stöd för professionen i mötet. VIP ska: stödja personalen i olika verksamheter kring vilka insatser som ska erbjudas individen i en viss fas av sjukdom. Men även hur insatsen ska genomföras. Kunskapen ska vara baseras på bästa tillgängliga kunskap göra att personer ska kunna få just den kunskap som de behöver i mötet med individen. Genom att kunna sortera fram den kunskapen behöver hen inte få till sig en för stor mängd text. svara på vad alla aktörer som möter individen med risk att drabbas eller som har drabbats ska göra i alla individens faser/tillstånd dvs en gemensam grund Vem gör vad och hur? De insatser som enl soc.styrelsen ska göras av både socialtjänst och hälso- och sjukvård Text Text 25

www.vardochinsats.se betaversion

VAD ÄR BRA PSYKOSVÅRD? Det ska inte bero på tur att få bra vård- vi ska veta vad vi gör och varför Fler ska göra mera för att helheten ska bli bra Fler ska arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål- målstyrt arbete kräver uppföljning! Alla som möter individer som drabbats ska tro att återhämtning är möjlig och ge individen hopp! Tillsammans. Det finns mycket att göra!!!!! Samhället ska ha ökad kunskap, mindre fördomar och

Delat beslutsfattande Nationella riktlinjer för schizofreni 2018 Delat beslutsfattande Fysisk hälsa Stöd för återhämtning Akuta tillstånd Tidiga insatser Stöd i kontakter med somatisk vård Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor NECT – metod för att minska självstigma (prio 3 istället för FOU) Läkemedelsbehandling oftast en förutsättning för att andra psykosociala insatser ska fungerar och vice versa. Tidiga insatser Snabb bedömning Snabbt, samordnat omhändertagande Stöd till vårdcentraler Fysisk hälsa Stöd i kontakter med vård för fysisk ohälsa Stöd i att förbättra levnadsvanor Stöd för återhämtning i alla faser Antipsykotiska läkemedel Modeller för att samordna insatser Stöd till studier och arbete Insatser i boendet Utbildning till person och närstående Psykologisk behandling Träna funktioner Akuta tillstånd Omhändertagande vid kris i hemmet

Nationellt kunskapsstöd - VIP Utredning och bedömning Kroppslig hälsa Levnadsvanor Fysisk funktion Insatser Beteendepåverkande insatser Fysisk aktivitet som behandling och stöd FaR Samtal - rådgivande/kvalificerat rådgivande Gruppaktiviteter Motiverande samtal Psykopedagogiska program IMR, ESL Uppföljning Årlig kontroll och uppföljning Årlig kontroll och uppföljning – kroppslig När ? Vem ? Beskriver Vem som ska göra När det ska göras Hur det ska göras Hur?

Gemensam kunskap- kommunikation och delaktighet Bakgrund om tillståndet Information till individ/närstående Gott bemötande Delaktighet/medbestämmande Vårdplan/SIP/Genomförandeplan

Vi gör det tillsammans! Bättre insyn i varandras verksamheter Kunskapsutbyte mellan verksamheter Gemensamma mål och insatser Gemensamma utmaningar? Olika utmaningar- kan vi hjälpa varandra?

PsykosR- fokus på fysisk hälsa BMI Blodtryck Kroppslig ohälsa Hälsofrämjande insatser Läkemedelsgenomgång Kroppslig undersökning

Avdelningen för vård och omsorg Vården i siffror – tre indikatorer; Hälsosamtal, Läkemedelsuppföljning och Remissionsskattning 2018-09-20 Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg www.psykreg.se 2018-09-20 Avdelningen för vård och omsorg

Förbättra levnadsvanor vid psykossjukdom Utvecklingsprojekt - primärvård och specialistpsykiatri Illness management and recovery- en hälsosam livsstil - översättning och uppdatering Inventering och kartläggning av nuläget Vad efterfrågas av patienterna? Vad efterfrågas av personalen? IMR ett utbildningsprogram för att sstödja individen till att hantera sitt liv och förbättra sin hälsa, prioritet 1 NR. I programmet ingår avsnitt som berör levnadsvanor och medicinhantering. Utformat med hänsyn till de svårigheter som ofta kommer med svår psykisk sjukdom, problem med motivation, minne, struktur i vardagen

På gång hösten VIP Automatisering och indikatorer Projekt levnadsvanor Rapportutskick Nyhetsbrev

www.psykosr.se

www.psykiatrikollen.se

Mål för vård och stöd vid psykos, schizofreni och liknande tillstånd Lindra symptom Förhindra återfall Öka delaktighet i samhället Öka funktion Förebygga fysisk ohälsa Vi vet idag att det är möjligt att undvika och motarbeta de risker som kommer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det går att leva ett gott liv trots erfarenhet av psykos och med schizofreni. Vad är det vi vill uppnå med bra vård och stöd vid schizofreni? Det går att linsdra symptom såsom vanföreställningar, hallucinationer och bortfallssymptom som Jag lämnar över till Sofia som kommer att berätta om vilka åtgärder som enligt den senaste kunskapen bör erbjudas individen kopplat till dessa allvarliga risker. Jag kommer sedan ta vid och berätta om hur vi kan få ihop helheten kring hur olika verksamheter som möter dessa individer kan bidra till bättre förutsättningar. Förusättningen att vi alla arbetar mot gemensamma mål och har tilltro till individens förmåga att uppnå detta!

Att sikta högt